Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'sverige/utomlands' (25 st.)

    • Alinde

      Hur översätts betygssystem (F-A, G-MVG, G, etc) i utlandet?

      Hej, Jag ska ta ut mitt kandidatexamensbevis. Har fått upp ögonen för att söka mastrar utomlands (både inom och utom EU) då fördjupning inom webb och mjukvaruutveckling inte verkar finnas som master i Sverige (bara liknande mastrar inom t.ex. cybersäkerhet). De utländska systemen beräknar...

      Milla : : HEJ!Att navigera i olika betygssystem och optimera ditt kandidatexamensbevis för att passa internationella masterprogram kan vara utmanande, men det finns några steg du kan ta för att... Läs hela svaret
    • ah-95

      Kan man göra högskoleprovet om man inte är bosatt i Sverige?

      Hej! Jag är bosatt i Tyskland, är svensk medborgare och har alltså även ett personnummer. Jag undrar om jag kan åka till Sverige för att göra högskoleprovet om jag inte har en adress i Sverige.

      Mikael: : Hej! Ställ din fråga till https://m.facebook.com/alltomhogskoleprovet/min erfarenhet är att de är experter på just frågor om högskoleprovet och svarar rätt snabbt samt rätt. 
    • Cassandra

      Plugga utomlands eller i Sverige?

      Jag har meritpoängen 20.80 från gymnasiet där jag gick den naturvetenskapliga linjen. Lyckas inte komma in på läkarlinjen i Sverige med de poängen så har börjat kolla om jag behöver plugga utomlands. I framtiden ser jag mig själv bo i ett engelsktalande land så det hade inte varit helt fel att...

      Julia: : Hej Cassandra!Så vitt jag vet finns det inte undervisning på läkarprogrammet i Sverige på andra språk än svenska.Det är ofta "bättre" att läsa högre utbildning i... Läs hela svaret
    • Emilia

      Kan jag studera en del av min utbildning utomlands?

      Hej! Jag har precis tagit studenten och jobbar lite nu, men funderar på att börja plugga på universitet. Samtidigt vill jag resa också och undrar om ni vet om jag på något sätt kan studera ett program där jag under ett år tillexempel, studerar samma utbildning utomlands? Hur kan jag gå till väga...

      Julia: : Hej Emilia,börja gärna med att läsa info på studera.nu/studera-utomlands/utbytesprogram/att-aka-som-utbytesstudent och kontakta sedan den Internationella samordnaren på det... Läs hela svaret
    • Suad

      Kommer jag bli tvungen att gå om ett eller två år i gymnasiet?

      Jag flyttade och studerade utomlands i en internationell brittisk skola sen årskurs 9 och ska nu börja mitt sista år i gymnasiet. Jag ska nu flytta tillbaks till Sverige och kommer eventuellt ta studenten där men jag är rädd att pga av att jag studerat 3...

      Julia: : Hej Suad, som du beskriver din situation, så ser det ut som att du ska behöva läsa 3 år på gymnasiet i Sverige - år1, 2 och sedan 3. Detta för att du... Läs hela svaret
    • Rebecca

      Vill utbildas i nutrition men vart?

      Hej! Jag har intresserat mig för nutrition/näringslära och funderar på vilken utbildning som kan passa mig. Jag är ute efter en utbildning som nutritionist där man även får kombinera vetenskapen med det sociala, beteendemässiga och livsstilsfrågor som finns närvarande i samhället idag, men där...

      Anna: : Hej Rebecca, kika gärna på program och även på fristående Kurser - i listan på studera.nu/jamfor-utbildning/?q=nutrition och ett alternativ kan vara att börja med läsa en eller... Läs hela svaret
    • Anton

      Programm någonannastans?

      Hej! Jag skulle vilja gå på läkarprogrammet i Norge och jag har 19,90 i snitt i mitt gymnasiebetyg med meritpoäng. Hur ska jag översätta de svenska betygen till det norska systemet? Är det svenska programmet och det norska programmet likt varandra eller skiljer de stort? Sitter ni på någon...

      Anna: : Hej Anton,vi har tyvärr inte några experter på studier i andra länder. Det vi kan hjälpa dig med - är tyvärr endast genom att ge dig några länkar till de sidor som vi bedömer som... Läs hela svaret
    • 'ebba

      Måste jag gå om årskur 2?

      Hej! Jag går i 1an på gymnasiet och hade tänkt att åka på utbytes år i en engelsk skola på Malta i 6månader i årskurs 2. Är det då möjligt att börja i samma klass igen när jag kommer tillbaka? Eller måste jag börja om 2an? Tanken är att åka i mitten av åk 2. Jag går i en friskola.

      Liselotte: : Hej Ebba! Du får gärna prata med personal på din skola och få svar från dem. ... det som är vanligt när elever åker på en längre studie-resa /med en längre resa menar jag... Läs hela svaret
    • Laura

      Holistic nutrition?

      Hej, ursäkta för att jag ställer ungefär samma frågor om och om igen. Det är väldigt svårt att veta vad jag ska göra. Jag ahr söt och sökt och sökt information i flera dagar och jag börjar bli väldigt stressad. Jag hittade den här länken:...

      Anna: : Hej Laura, vi vill givetvis hjälpa dig. Men det är svårt att ge svar på frågor som den du ställer där det är mycket som är osäkert.För det första, så är det i... Läs hela svaret
    • Anna

      Vet inte vad jag vill studera, hjälp behövs?

      Hej, Jag har kommit in i Stockholms universitet och Örebros universitet inom ekonomiprogrammet men själv är jag en sportig tjej. Spelat basket hela mitt liv och vill/ville bli sjukgymnast. Jag har bott I London mer än 2 år snart. Grejen är att jag kom in i London också, kunde studera sport...

      Liselotte: : Hej Anna, de flesta studerande på eftergymnasial nivå tar lån. Annars skulle de inte kunna försörja sig. Ännu ett alternativ är att du jobbar i några år och... Läs hela svaret
    • abir

      Hur funkar folkhögskolor?

      Hej!har massa funderingar gällande studier efter gymnasiet. Tog studenten 2016. Jag klarade inte matte 2b som jag nu håller på att plugga upp i komvux. Jag räknade ut mitt snitt och jag tycker att det är lågt. Till saken,hur fungerar folkhögskolor? Vad...

      Anna: : Hej Abir, att anmäla sig till högskoleprovet kostar 450 kr. Att göra högskoleprovet är frivilligt. Ang. Tandsköterska>> - om du vill jobba i Sverige, rekommenderar jag att läsa till det... Läs hela svaret
    • Elias

      Plugga utomlands?

      Det är så att jag funderar på att studera mitt första högskoleår utomlands och sedan fortsätta mina studier här i Sverige! Har sett att bland annat Chalmers är öppna till ett första år utomlands för att sedan fortsätta ens studidier på högskolan. Det jag undrar är hur detta skulle kunna gå till...

      Liselotte: : Hej EIias, tyvärr så har vi inte tiIIgång tiII någon expertkunskap om studier utomIands. Vi kan därför bara ge AIImän information och tips/råd om studier utomIands som förhoppningsvis... Läs hela svaret
    • huntelaar

      Utländsk utbildning?

      Hej! Jag har en fråga angående utländska utbildningar som jag inte hittar ett riktigt svar på. Frågan är om jag nu, låt oss säga har läst läkarutbildningen i Bulgarien(dit jag tänkt gå) och vill komma tillbaka till Sverige och jobba här hur fungerar det då? Som jag har förstått så går det till...

      Anna: : Hejsan, Läkare >> är i Sverige ett "Iegitimationsyrke" och det betyder att man ej får utöva yrket eller kalla sig för "läkare" utan legitimationen från Socialstyrelsen. Bulgarien är sedan... Läs hela svaret
    • Jan

      gymnasiet utomlands men högskola i Sverige?

      "Jag vill läsa gymnasiet utomlands (Spanien) efter 9:an men söker jag då på lika villkor till högskola och universitet i Sverige efter gymnasiet?" Tack för ett snabbt svar!

      Peter: : Hej Jan, vad som gäller för den som söker till svenska högskoleutbildningar med utländska gymnasiebetyg går att läsa Här>> och kort svar: det beror på... Läs hela svaret
    • Marina

      Hur många yrken finns det?

      Jag undrar exakt hur många yrken är det som finns och var det en fullständig förteckning över alla dem? Är det någon skillnad på antal yrken i Sverige, I Europa och i övriga världen? Tacksam på förhand för ert svar! Marina

      Mikael: : Hej Marina! Du ställer en mycket intressant fråga men som också är en svår fråga att svara på! ;) Det är nog ingen som vet exakt hur många yrken som finns och det av flera olika... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga