Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32049 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'statistik' (17 st.)
-
Måste det vara statistik?
Hej. Jag går nu på socionomprogrammet men inser att det är mycket med excel som vi håller på med vilket vi också i framtiden kommer arbeta med men undra om det går att jobba mer med människor än just att hålla på och räkna,...
Hej!inom din utbildning, socionomprogrammet, måste du genomföra alla kurser som ingår i programmet och bli godkänd på alla kurser för att kunna ta ut socionomexamen. Du kan inte utesluta, från... Läs hela svaret -
Tillämpad statistik eller handelsrättsligöversiktskurs?
Jag har nyligen pluggat 15hp grundläggande statistik men ska nu välja mellan två kurser varav ena är tillämpad statistik och den andra är handelsrätttslig översiktskurs, båda är på 15hp . Min fråga är då när...
Hej,Ditt val mellan en kurs i tillämpad statistik och en i handelsrätt beror på dina framtida mål, intressen och vilken karriärväg du vill följa. Låt mig ge... Läs hela svaret -
Vad behövs för att bli verksamhetsutvecklare?
Jag har studerat tidigare på högskola inom neurovetenskap samt UX-design (IT), men det har visat sig vara svårt att få in foten som junior UX-designer nu. Därför funderar jag på att möjligen bygga min egna kandidat, att jag använder dessa...
Hej,när jag läste din fråga tänkte jag direkt på yrket Statistiker - se framtid.se/yrke/statistiker - man jobbar med statistik inom så gott som alla verksamheter.... Läs hela svaret -
Statistik av meritvärden från gymnasiet presenterat i en bell curve ?
Hej Jag har letat ett tag nu efter statistik som presenteras i from en bell curve gällande gymnasiebetyg. Jag vill alltså hitta statistik som exempelvis kan presentera hur många procent elever som fick över 15 i merit osv. Finns det någonstans där man kan...
Hej Peter,du har meritvärde på 21.10 skriver du. Om man har alla A-betygen i alla kurser som räknas in i jämförelsetal/snittbetyget då har man... Läs hela svaret -
Vilka utbildningar kan leda till ett arbete som kryptolog?
Hej, jag skulle vilja veta vilka eftergymnasiala utbildningar som kan leda till ett yrke som passar mig. Det jag vill fokusera på inom mitt yrke är nog främst kryptologi, statistik, och IT-/cybersäkerhet. En gnutta ekonomi skadar inte heller (jobbar gärna med kryptovalutor i framtiden). Jag...
Hej Affe,vill du jobba med att kravställa, granska och godkänna kryptosystem och IT-säkerhetprodukter? eller som eller som Kryptokonsult, se framtid.se/yrke/kryptokonsult ?Titta... Läs hela svaret -
Statistik gymnasiebetyg, standard avvikelse?
Hejsan, jag undrar om det är möjligt att hitta statistik på gymnasiebetyg som visas med standardavvikelse? Vill helst veta vart jag ligger procentuellt på betyg skalan.
Hej,se om du hittar information som du efterfrågar via skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik och om du inte hittar, kontakta Skolverket. 08-52733200 - är tel.nr till Skolverket eller maila till Upplysningstjänsten [email protected] -
Hur många procent elever har 330?
Hej! Jag undrar om hur många procent av elever i Sverige går ut i nian med ett meritvärde på 330. Finns det någon statistik över slutbetyg i nian?
Hej Kaja,du får gärna kontakta Skolverket och be dem få fram statistik åt dig.Det jag kan svara (på ett ungefär, enligt ett svar från Skolverkets statistiska avdelningen som vi fick... Läs hela svaret -
Sabbatsår/gå om årskurs 1 på gymnasiet?
Hej! Jag började gymnasiet HT-19 men hoppade av i november för att jag inte trivdes. Har sökt om till ettan på ett annat gymnasium och ser framemot att få börja där. Hur vanligt är det att folk tar sabbatsår eller går om ettan?
Hej Elin,jag vet inte om det finns någon sammanställd statistik över hur ofta det förekommer att eleverna går om ett år på gymnasiet. Enligt min erfarenhet så finns det i nästan... Läs hela svaret -
Fråga om Statistiker?
Hej! Undrar om de är möjligt att bli läsa till Statistiker och vad man ska läsa på högskola då? Samt att jag har läst samhälles linjen betende och undrar om jag kan söka in till de ändå?
Hej Benjamin,Akademisk utbildning krävs, dvs att du har studerat matematik och/eller statistik på högskole-/universitetesnivå om man vill kunna jobba som Statistiker i Sverige. Yrket är icke-reglerat,... Läs hela svaret -
Hur ser percentilfördelningen av meritvärden ut?
Jag söker ett statistiskt dataset där jag kan svara på frågor av typen: Hur många procent brukar gå ut med >XX.X i meritvärde? Specifikt, vad har den översta percentilen i meritvärde? Jag hittar inte detta offentligt på skolverkets...
Hej Loke,numera är betygskraven "absoluta" dvs elevernas kunskaper jämförs med kraven för betyg (och eleverna får ej jämföras med varandra i samma klass, skola eller stad),... Läs hela svaret -
Hur många procent av Sveriges elever har fått minst 322,5 meritpoäng?
Hur många procent av Sveriges elever har fått minst 322,5 meritpoäng som slutbetyg i 9an?
Hej David,det kanske går att få fram den sorters statistik från Skolverkets statistiska avdelningen, men varför skulle man göra det? Det jag känner till... Läs hela svaret -
Få särskild behörighet under termin?
Hej, Till hösten har jag sökt tre kurser i statistik på GU: Statistik 1, 2a och 2b. 1 är på första halvan av terminen, 2a och 2b är på var sin halva av sista halvan av terminen. Statistik 1 ger mig behörighet till 2a och 2b, men då jag inte läst 1 än står det att jag är obehörig till 2a...
Det här är en fråga till antagningsgruppen på just det lärosäte dit du söker - de måste kunna svara på det, då det är deras utbildningar, men testa även att ringa till Antagning.se 0771-550720 -
Betygssnitt i Sverige?
Hej! Jag undrar vart man hittar statistik på vad för meritpoäng som är vanligast i Sverige eller Stockholm. Vill veta hur min merit förhåller sig till resten av min årgång, tex om jag är topp 50% eller topp 10%?
Hej Anna,Statistiska Central Byrån sammanställer den sorters statistik - bl a på uppdrag av Skolverket. tyvärr kommer de sammanställningar med stor fördröjning - upp till 2år. Det är... Läs hela svaret -
Någon statistik på reserver och upprop på KTH?
Hej. Jag är 4e plats på reserv på KTH i Haninge ( högskoleingenjör - datorteknik). Finns det någon statistik tillgänglig för hur det ser ut för reserver som blir antagna efter uppropet?
Hej Danne! Jag är inte helt säker på vilken statistik du efterfrågar: vill du veta "sannolikhet" att komma in som reserv nr.4? Eller vill du veta om reserver, som kom in sent (hoppade in i... Läs hela svaret -
min son har 340 p hur många procent i Sverige har denne högste poäng?
hej min son har 340 p hur många procent i sverige har denne högste poäng
Hej Sascha! Din son som har högsta betyg i alla ämnen är jätteduktig! Ang. svar på din fråga, så hittar jag tyvärr inte den info. Ska... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga