Dennis
    Hej,

    Jag har länge funderat på att utbilda mig till gymnasierlärare, och det verkar som om jag kanske tar steget och hoppar på ämneslärarprogrammet nu till VT2015.

    Det jag undrar över dock är hur stor roll olika ämneskombinationer spelar i arbetsutsikten när jag är klar.

    Jag har ett brinnade intresse för engelska, och anser mig dessutom vara riktigt bra på det. Har gått hela grundskolan i en Internationell/engelsk skola, bott i USA, samt jobbat på amerikanskt företag i flera år. Därför hoppas jag att detta ger mig en "edge" på markaden för detta ämne.
    Har även ett stort intresse för historia och samhällskunskap, vilket är vad jag funderar på att göra till mitt andraämne.

    När jag läser online om arbetsutsikten så verkar det inte så lätt att få jobb med denna kombination. Enligt AMVs barometer ligger det mest brist på naturämnena - något som jag varken är direkt bra på eller har så stort intresse för.

    Kommer det bli svårt att hitta ett jobb med min kombination när jag blir klar? Bör jag tänka igenom, och kanske revidera, min ämneskombination?

    2 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Dennis,
    de ämnena som är obligatoriska i grundskolan & på samtliga gymnasieprogram är Svenska, Engelska & Matematik. Utan godkända betyg i de tre ämnena kan man inte komma in på något nationellt gymnasieprogram och därför behövs det många lärare, som är behöriga i de ämnena.
    Så mitt förslag är att du funderar över möjlighet för dig att lägga till matematik eller svenska till det ämnet, som du redan har bestämt dig för - Engelska.
    Om du väljer att bli lärare i två ämnen har du kortare utbildningstid än om du vill bli behörig i tre ämnen men om du blir behörig i tre ämnen får du bredare jobbmöjligheter i framtiden.

    Det du måste ta ställning till är: om du vill bli behörig att undervisa i flera ämnen & läsa på högskolan under längre tid; om du kan tänka dig undervisa (förutom engelska) även i svenska och/eller matematik.

    Bästa hälsningar & lycka till!
    Milla SYV
    Studie- och yrkesvägledare
    • : Tack för svar! Är det realistiskt att tro att man skulle kunna plugga ett tredje ämne (t.ex. Svenska) samtidigt som de vanliga studierna?
    • Liselotte : Jag kommer att svara på din fråga (ett nytt svar) som kommer inom kort. Mvh Liselotte SYV
    Liselotte SYV på GymnasieGuiden
    Hej Dennis!
    Lärarutbildning är flexibel och man kan bli behörig lärare i massa olika ämnen men det tar bara längre tid att bli det.
    Allmänt gäller - det tar kortare tid att bli behörig Grundskolelärare än Gymnasielärare.
    Just lärare i språk på gymnasiet - tar längst tid per ämne, eftersom man måste läsa varje språk i 2 år på högskolan (för behörighet att undervisa på gymnasiet) och sedan PPU (praktisk pedagogisk utbildning) i 1,5 år.
    Grundskolelärare måste läsa - i genomsnitt en termin kortare per ämne (grovt räknat), vilket innebär att utbildningstid för lärare på grundskolan är ett år kortare /om man vill bli behörig i två ämnen/ och 1,5 år kortare /om man vill bli behörig i tre ämnen/ än för gymnasielärare (med motsvarande ämnen).

    Det är inte förbjudet att läsa mer än heltid på högskolenivå. Studiemedel får man, dock, bara - som högst - för heltid (inte mer). Det finns exempel när folk läste "två heltider" samtidigt och blev färdiga med godkända resultat. T.ex. kan man läsa ett ämne "på vanligt sätt" och ett annat ämne på distans och klarar man tentorna, så får man alla poängen - och då har man haft dubbelt så kort tid på högskolan (vilket ger ekonomiska fördelar).
    PPU = Praktisk pedagogisk Utbildning som är på tre terminer - bör man läsa sist av allt, när man redan har "tagit" alla sina högskolepoäng i ämnena, som "grädde på moset" läser man PPU.

    Din fråga: om det är realistiskt att tro att du kan läsa på mer än heltid, är det omöjligt för mig att svara. Det beror på väldigt mycket: om du gör mycket annat viktigt vid sidan av studier (t.ex. jobbar), om du har små barn, om du kommer att pendla långt och lägga tid och energi på det... din motivation, hälsa och ambitionsnivå (om du nöjer dig med "lagom bra" eller vill göra bäst på alla prov och uppgifter) spelar också stor roll.
    Jag skulle råda dig börja läsa på HELTID, inte mer och under första terminen kan du söka fler studier till nästa termin - men sedan kommer du att upptäcka om du kommer att orka och om du vill läsa snabbare än på heltid.
    Det finns fördelar i att "skynda långsamt" också: du kan deltidsjobba, kan ha meningsfullt fritid, "hinna leva" helt enkelt, och inte bara läsa. Viktigt är det att inte överanstränga sig ("Den friske har tusen önskningar, den sjuke har bara en"... *L* :-).
    Mvh
    Liselotte Syv
    Liselotte
    • : Tack så mycket för svar! Uppskattar verkligen att du tog dig tid och svarade. Som jag känner just nu kommer jag nog köra på min orginalplan med Engelska + Historia på gymnasienivå. Börjar med enbart köra 100% första terminen. Sedan tänker jag att jag får känna efter hur studietrycket är. Om det går så kanske jag väljer att ta en del av Historian tidigare, alternativt att läsa in kurserna för att även bli behörig i Svenska på gymnasiernivå. Tack igen för svar!
    • Mikael : Det var på nyheterna idag att brist på lärare är störts inom Matte och Moderna språk och det planeras åtgärder för att locka studerande till att bli mattelärare och lärare i Moderna språk.

    Frågor och svar taggade med 'Svenska B' (5 st.)

    • Khaleed

      Min fråga är att motsvarar dessa kurser varandra?

      Hej, För cirka en månad sen så blev jag rekommenderad att läsa svenska som andra språk 2 SVASVA02. Syv i Lunds kommun gjorde denna rekommendation och skrev in mig på hermods. Jag blev nyligen klar med kursen, men jag har sedan tidigare betyget IG i Svenska B...

      Milla : : Hejsan,en "knepig" fråga. Viktigt att veta om kursen/betyget i Svenska B ingår i ditt slutbetyg från gymnasiet (alltså om den finns med i dokumentet som heter SLUTBETYG).... Läs hela svaret
    • Anna

      Byta ut svenska b mot ett nytt betyg i svenska 2 om poängen är olika?

      Hej! Jag gick ut gymnasiet 2001 med ett IG i svenska b men resten av ämnena fick jag minst godkänt i. Linjen jag gick var på 2150 poäng. På betyget står det 2165 under elevens studieplan. Det står även slutbetyg på betyget. Jag har anmält mig till prövning i svenska 2 nu eftersom jag hela...

      Anna: : Hej Anna, om du söker till svenska högskoleutbildningar, då är det Antagning.se som bestämmer om du är behörig eller inte och sedan också... Läs hela svaret
    • Zdenka

      allmän behörighet?

      Hej Om man gått ut gymnasiet 2012 då gäller väl allmän behörighet med Svenska A och B ? För lästa att nu gäller alla tre stegen för allmän behörighet ? Det är väl för de som tar examen efter 2012 ? eller det nya gymnasiesystemet ?

      Anna: : Hej! Om man har ett SLUTBETYG då är det Svenska A och B (eller svenska som andraspråk A och B) som krävs för att uppnå Grundläggande behörighet vad det gäller svenska språket. Men om... Läs hela svaret
    • Irina

      Poäng till juristprogrammet?

      Hej, Jag har utländsk gymnasieutbildning + utländsk akademisk utbildning genom juridik. Jag vill komma in på juristprogrammet i Stockholms universitet men vet inte om jag har tillräckligt med meritsvärde. Jag har skickat alla mina meriter om utländska utbildningar samt betyg från kurser...

      Lena: : Hejsan, här har du antagningsstatistik där du kan se hur det brukar se ut på Juristutbildningen - poängen växlar ju från år till år men Juristprogrammet brukar ligga ganska högt. Du söker ju även i kvotgruppen för Utländska betyg... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga