J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'extrakurser' (9 st.)

    • Elias57477

      statligt jobb krav?

      Hej jag har planer läsa kandidatprogram i socialantropologi och vill jobba inom en statligmyndighet eller inom regeringskansliet. På nästan alla utbildningar står det att det krävs akademisk examen i statsvetenskap, samhällsvetenskap eller likvärdig...

      Milla : : Hej,det är en väldigt bra fråga att ställa till de som anställer. Vad "likvärdig" utbildning är - är en bedömning och olika arbetsgivare kan göra olika bedömningar. Det som... Läs hela svaret
    • Adam

      Nackdelarna med att inte läsa språk på teknikprogrammet?

      Hej! Jag började precis på teknikprogrammet och jag undrar om det är värt att fortsätta läsa spanska trots att man inte alls gillar det, jag vill ha så mycket merit som möjligt efter gymnasiet såklart men jag undrar hur det funkar om jag läser matte 4 och 5 i 3an och engelska 7 men väljer att...

      Mikael: : Det går att uppnå högsta möjliga antal meritpoäng även utan att på gymnasiet läsa moderna språk. Läs gärna information på Gymnasieguiden/merit
    • Vendela

      Hur påverkas meritpoäng av prövning & hur räknas poäng för extra kurs?

      Hej! Jag undrar om man får behålla sina meritpoäng om man gör en prövning i ett meritämne (t ex moderna språk eller engelska 7) som man läst och fått godkänt i på gymnasiet? Räknas dessa meritpoäng som man tidigare...

      Milla : : För att ge rätt svar måste man veta om du har Examensbevis och vilka kurser krävs för Särskild behörighet till den högskoleutb som du vill... Läs hela svaret
    • William

      Finns det någon extrakurs i företagsekonomi på gymnasiet?

      Skulle vilja jobba med något inom inköp efter gymnasiet/högskola. Kan jag gå en utbildning på högskola till inköpare utan att behöva plugga någon extrakurs på gymnasiet, eller går det bra utan? Finns det någon extrakurs inom ekonomi som kan bredda mina möjligheter för utbildning senare?

      Anna: : Hej William, om du nu går på gymnasiet, kan du välja av de kurser som just din skola kan erbjuda. På eftergymnasial nivå finns utbildning till inköpare bl.a inom... Läs hela svaret
    • Siri

      Är det meriternade att läsa extra kurser utöver sitt program?

      Hej! Jag planerar att börja läsa socionomprogrammet nästa termin, men tänkte eventuellt påbörja en kurs med sen anmälan innan dess. Är det meriterande om jag till exempel läser etik, folkhälsovetenskap eller kommunikation mellan människor, utöver socionomprogrammet? Funderar även om det finns...

      Anna: : Hej Siri; har du tidigare läst på högskolenivå? Det är rätt så krävande, tycker de flesta. Det är rätt så "nog" att läsa på... Läs hela svaret
    • Dima

      Kan jag läsa en extra kurs för att ersätta en annan?

      Hej! Jag går tvåan på gymnasiet just nu (Naturprogrammet). Jag vill bli läkare och därför vet jag att jag behöver ha höga betyg. Jag har A i många ämnen men det finns ett ämne som jag inte kan och detta är Idrott. Jag...

      Mikael: : Idrott och hälsa 1 är en obligatorisk kurs och betyg i den måste tvunget ingå i exambevis från gymnasiet men i exambevis från komvux får inte den kursen... Läs hela svaret
    • Tina

      Måste jag läsa engelska 7?

      Hej! Mitt namn är Tina och jag läser sista året på naturprogrammet. I somras genomgick jag en operation som ledde till att jag sattes på en medicinering med biverkningarna ångest, stress, trötthet osv. När jag valde gymnasie i nian valde jag efter flera olika aspekt då ett av dessa var...

      Anna: : Hej Tina, om du tittar på >>>Programplan för NA, ser du att det är ett visst antal kurser /poäng/ inom Programfördjupning - det kan vara 200 eller 300, beroende på inriktning - och så... Läs hela svaret
    • Csaba

      Masters i annan skola?

      Hej! Jag har tänkt att gå maskinteknik på Chalmers men det blev inte så då jag inte hade tillräckligt med poäng. Jag blev antagen till BTH och då är min fråga att kan jag läsa dem första 3 åren på BTH och sedan läsa masters på Chalmers eller KTH? Jag har ingen aning hur det hela funkar och...

      Anna: : Hej Csaba, till masterprogrammen söker man som till "vilken utbildning som helst" - till vilken skola man vill. Vad som ställs som behörighetskraven kan variera ganska mycket mellan olika lärosäten... Läs hela svaret
    • Ludvig

      Extrakurser eller Jurisik Extrakurs?

      Hej! Jag ska gå Estet Musik spetsutbildning musik på gymnasiet Academy Of Music And Business i Tingsryd. Efter gymnasiet så vill jag gå Juridik på Juridicum i Lund och jag har sett att man behöver ha Historia A och Samhällskunskap A eller Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2...

      Milla : : Hej Ludvig! De kurser som krävs för särskild behörighet till Jurist dvs Samhällskunskap 1b och Historia 1b - ingår som obligatoriska i Estetiska programmet, alla inriktningar, vilket du kan se... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga