beslutsångest49
    Hej! Jag ska snart börja på min andra termin på läkarprogrammet, en utbildning som som jag verkligen tycker är kul och väldigt intressant Samtidigt har jag också börjat sakna matematiken och vissa andra ämnen en smula och börjar intressera mig gymnasielärare-yrket. Ju mer jag funderar, desto mer självklart är det för mig att jag inte kommer kunna välja mellan dessa två utbildningar, utan jag skulle verkligen vilja göra båda. Jag känner att båda dessa är yrken som passar mig väldigt väl och därför vill jag verkligen inte behöva välja en av dem. Det känns i princip omöjligt. Min fråga är därför om det går att läsa till läkare samtidigt som man läser till gymnasielärare ( på typ distans), eller om man först borde göra färdigt den ena, och sedan utbilda sig till den andra? Eller finns det något tredje alternativ som är enklare?



    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    läkarprogrammet är 6-årigt och att bli behörig gymnasielärare brukar (som oftast) ta 5 eller 5,5 år, om man läser på heltid (läser man på deltid, tar det längre tid). Jag förstår att du vill kunna jobba inom båda yrken och jag tycker att det vore bra om det fanns enklare lösningar för de personer som vill dela sin tid mellan flera yrken men så är tyvärr inte fallet. Det finns ingen självklar färdig lösning som jag kan ge dig. 
    Som du säkert vet är Läkare ett legitimationsyrke (i Sverige) och läkarexamen krävs (är ett absolut krav som inte kan kringgås). Däremot kan man få jobb som Lärare även utan lärarexamen (när det är lärarbrist anställs "lärare" utan lärarexamen, vilket är ju så klart mindre bra men det är det som händer...). Du kan, alltså, med läkarexamen få jobb som lärare (när det är lärarbrist och legitimerade lärare saknas). Vill du bli "behörig lärare" behöver du få ut lärarlegitimation från skolverket och i grunden ligger lärarexamen. Lärarexamen kan, som snabbast, fås på 3 år om man läser på heltid. Men för gymnasielärare tar det längre tid. Du kommer behöva skaffa dig 120 högskolepoäng (4 terminer på heltid) studier i matematik på universitetsnivå + sedan 90 hp KPU, kompletterande pedagogisk utbildning. KPU kan ges på hel- eller på deltid, t.ex på halvtid och tar i så fall 3 läsår att läsa. KPU läser man efter det att man skaffat sig tillräckligt antal högskolepoäng inom sina undervisningsämnen. 
    "Problemet" med att bli Lärare i endast ett ämne är att det är svårt att komma in på KPU om man ska bli behörig i bara ett ämne (KPU prioriterar de som ska bli lärare i flera ämnen; för gymnasiet - som regel, gäller 2 undervisningsämnen och för grundskolan - tre). Så, du måste i så fall läsa 120 hp inom ditt första undervisningsämne, och 90 hp - inom ditt andra och sedan KPU, 90 hp. Det tar fem år om man läser på heltid /40 timmar per vecka. Läser man på halvtid tar det 10 år. Det är alltså lång utbildningstid. Sedan, när man söker jobb som Lärare på en gymnasieskola, så vill arbetsgivare helst anställa de som är behöriga (alltså har lärarlegitimation) i flera ämnen / på gymnasiet, som regel, i två ämnen. 
    Jag undrar hur du tänker kring att jobba som Läkare och som lärare? Är det halvtid inom varje yrke? eller kanske så att du vill jobba ett år som läkare och nästa år som lärare? 
    Jag vill också påminna om att Läkare är inte färdigutbildade direkt efter läkarexamen, utan de fortsätter läsa mot en specialisering för att bli Specialistläkare (vilket brukar ske på halvtid samtidigt som de jobbar på halvtid - och detta tar i så fall 10 år efter läkarexamen). Hur studier till lärare och jobb som lärare kan passa in i ett sådant schema vet jag, ärligt talat, inte. 
    Om jag förstår dig rätt, så funderar du inte på att hoppa av läkarprogrammet eller ta studieuppehåll från läkarprogrammet, utan du vill läsa till lärare samtidigt som du läser på läkarprogrammet. Du får gärna samråda med studievägledare på lärarutbildningar; förhoppningsvis har de något bra förslag att ge dig. Du kan annars söka läsa kurser i matematik för att samla på dig (på sikt) 120 hp i matte, vilket du kommer behöva ha om du siktar på lärarlegitimation som gymnasielärare i matematik.
    Och sist, men inte minst, vill jag påminna om att det är viktigt att inte ta sig "vatten över huvudet" för att inte "gå in i väggen". Du läser redan en tuff/krävande utbildning på heltid. Du måste tänka på att ha fritid och tillräcklig tid för återhämtning. Om du ska plugga dygnet runt i många år, så är risken stor att du "bränner ut" dig och det förlorar alla på: både du själv och samhället. Jag kan inte bestämma att du inte ska försöka bli både läkare och gymnasielärare men jag kan, uppriktigt sagt, inte se det "framför mig", alltså hur det skulle kunna "gå vägen" (förutom att du kan få jobb som obehörig lärare...). 
    Du nämner i din fråga om att kanske läsa till lärare efter läkarprogrammet men här vill jag påminna om att studiemedel på eftergymnasial nivå är max 6 läsår och om du använder alla dina 6 år med studiemedel för läkarprogrammet, har du sedan inga veckor kvar att "ta av", så du måste planera för att läsa mot lärarexamen utan studiemedel (du måste på något sätt försörja dig när du läser mot läraryrket). 
    Samråd, som sagt, gärna med studievägledare på lärarhögskolorna. Förhoppningsvis har de några bra råd att ge. Min erfarenhet är, tyvärr, den att det är "besvärligt" och osäkert att läsa mot läraryrket på annat sätt än genom ett helt program, Ämneslärarprogrammet för gymnasiet för matte + ännu ett ämne (och det är 5-årigt program som ges på heltid) -- att ämneslärarprogrammet skulle ges på deltid, känner jag inte till. Att läsa via KPU är "osäkert" (man vet inte ens var eller ens om KPU kommer att erbjudas när det blir dags för dig att söka till KPU...). Lärarutbildningar har förändrats förut och kan förändras igen... Och de som är mest insatta i lärarutbildningarna är studievägledare på lärarprogrammen, så jag vill egentligen hänvisa dig till dem.
    Det blev ett långt "svar" som kanske med fördel kan förkortas till att jag tror inte riktigt på att det kan gå vägen... men du får gärna prata med studievägledare på lärarhögskolorna.
    Lycka till! Sverige behöver fler duktiga läkare och lärare! Men tyvärr är det omöjligt att klona sig... suck.

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'högsta antagningspoöng' (6 st.)

    • Apollo

      Är det garanterat att komma in med 1,7 på läkareprogrammet?

      Hej! Jag tänkte att eftersom det är många som gör HP provet så är det rimligt att det är också många som har fått höga poäng som 1.7. Jag vill komma in på karolinska, där behövs det 1.7; om jag får 1.7 på Högskoleprovet och som tur de har samma antagnings poäng igen är det då garanterat att jag...

      Milla : : Hej!om antagningsstatistik visat 1.7 i HP-urvalsgruppen, då betyder det att minst en person kom in med 1.7 och alla som hade högre kom in. Det betyder, alltså inte att alla som... Läs hela svaret
    • Yona

      Har låg meritpoäng?

      Hej! Jag går i NASA år 2 och vill bli psykolog i framtiden. Jag har 3000 poäng, och har bara 0.5 merit poäng vilket är så litet. jag har inte så höga betyg heller (jag sitter ofta på E.D.och fick en C och en B ), och jag vet inte om jag kan komma in i psykolog inriktning. Jag tänker ta Matte...

      Julia: : Hej Yona!Jag vill råda dig göra högskoleprovet. Du kan försöka göra högskoleprovet flera gånger. Högsta resultat kommer att gälla. Med resultatet från högskoleprovet... Läs hela svaret
    • Maria

      Hur många utbildningar kan jag söka till hösten?

      Jag vill söka till programmet Systemvetenskap (180p) nu till hösten fast till två olika universitet. Men min rädsla är att inte bli antagen till något utav dom även fast jag har meriterna och poängen för det. Eftersom; Tidigare...

      Anna: : Hej Maria!Du får gärna kontakta Antagning.se - tel.nr 0771-550720 och telefontid kl.9-16 på vardagar. Det du beskriver låter otroligt och fel. Man ska kunna söka 12 st. olika... Läs hela svaret
    • Albin

      Samma meritvärde från gymnasiet, spelar högskoleprovet in?

      Hej! Om jag konkurrerar med en annan person med samma meritvärde som jag har från gymnasiet (21.25), vem blir då antagen? Om vi säger att jag har skrivit högskoleprovet men inte den andra, blir jag då antagen före den personen? Eller spelar högskoleprovet inte in när man konkurrerar i...

      SYV-besökare: : hej Albin,betyg från gymnasiet eller komvux beblandas inte med högskoleprovet; man konkurrerar separat - i varje urvalsgrupp. Men, riktigt som du skriver, kan en situation uppstå... Läs hela svaret
    • abir

      Kan jag fortfarande bli tandhygienist?

      Hej! Jag går sista året i gymnasiet i samhäll beteende. jag har räknat ut mitt meritpoäng/snitt och jag insåg att det kommer blir svårt för mig att komma in i universitet. Jag vill studera till tandhygienist men antagningspoängen är för höga och jag har för låga poäng för att komma in..vad ska...

      Anna: : Hej Abir! Har du funderat på att göra Högskoleprovet? Annars så kan du genom prövningar försöka höja konkurrenskraft i dina betyg - läsa upp kurser som du... Läs hela svaret
    • Susanne

      Jag vill byta till skolan med högsta antagningspoäng?

      Jag har inte kunnat sova. Det där med att studera ekonomi efter teknik var bara ett sätt att få mig att bestämma mig om jag ska gå natur istället. Jag vet inte vad jag vill bli och är så sjukt rädd. Det har gått över en månad och jag har bestämt mig för att gå i natur. Jag vill gå med en av mina...

      Lena: : Oj, vad jobbigt! Förstår din frustration när det inte verkar finnas plats på skolan du vill gå på men det något som är svårt att påverka både från dig och skolan så där behöver du en plan B. Och får du... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga