Elin
    Hej.
    Jag har social fobi och tycker att agerande i okänd grupp är väldigt jobbigt. Samtidigt vill jag bli lärare, tror du att det blir ett stort hinder eller något som kommer lösa sig?
    Skulle också uppskatta om du kunde berätta lite kort om lärarutbildningen :)

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Elin,
    det finns flera olika sortens lärare - förskollärare, grundskolelärare, yrkeslärare, gymnasielärare, fritidspedagoger, speciallärare och specialpedagoger. Speciallärare arbetar med elever i små grupper eller individuellt. Specialpedagoger arbetar mest med handledning av lärare och sällan med eleverna direkt.
    Bra sidor med information för dig som funderar på att bli lärare är:
    http://www.framtid.se/profession/larare/
    http://www.framtid.se/profession/forskollarare/
    http://www.framtid.se/profession/gymnasielarare-i-yrkesamnen/
    http://www.framtid.se/profession/gymnasielarare-i-allmanna-amnen/
    http://studera.nu/valja-utbildning/lararutbildningar/vilka-lararutbildningar-finns/

    Du ber mig att berätta om lärarutbildningen, men det är lÄRARUTBILDNINGAR - flera olika, som finns. Här nere kan du läsa min berättelse om dem:
    Elever som efter gymnasiet vill läsa vidare till lärare, har det inte lätt när de försöker få fram vilka kurser på gymnasiet som de måste läsa för behörighet till just den ämneskombinationen som de har tänkt sig.
    Nedan finns det en utförlig förklaring till varför det förhåller sig på det viset.

    Ett råd till elever som vill läsa till lärare är att välja en högskola/universitet där de vill studera och läsa på just deras hemsida och även kontakta dem för att få svar på följande frågor:
    1. Vilka ämneskombinationer som är möjliga att ha på lärarutbildningen på just den högskolan?
    2. Vad behörighetskraven är till just den ämneskombinationen på just den högskolan?

    Nedan finns information att läsa om lärarutbildningens uppbyggnad, olika vägar till lärarexamen samt en förklaring på varför olika högskolor erbjuder olika ämneskombinationer för blivande lärare.

    När det gäller behörighet till lärarutbildningen, så är det inte så lätt att hitta information, som är lätt att förstå sig på. Anledningen till det är att det finns ett övergripande beslut kring vilka kombinationer som är möjliga, men inom ramen för detta fattar högskolorna egna beslut. Framförallt beroende på att de flesta högskolor inte har examensrätt i alla ämnen.
    Nedan finns, kopierat från, bilaga 4 i Högskoleförordningen gällande vilka ämnen som får kombineras.

    Därefter måste man titta på vad högskolan där studierna är tänkta att äga rum kan erbjuda. Det är även möjligt att läsa på två högskolor, men som student har man då ansvar för att själv söka till de ämnena man är intresserad av. Om det är ett ämne som ev inte är ett ingångsämne, kan man ansöka om byte av studieort i en senare del av programmet. Här måste man kolla med respektive högskola vad som gäller. Det finns inga generella regler.

    Detta gäller för ämneslärare åk 7-9, Grundskolelärare:
    Om man går ämneslärarprogrammet åk 7-9, måste man i sin examen ha tre ämnen, undantaget är en kombination av samhällskunskap, svenska och musik, inom denna "trojka" räcker det med två ämnen. Anledningen är att dessa ämnen alltid måste omfatta 90 högskolepoäng per ämne.

    Men det finns även ”en annan väg” till en ämneslärarexamen, via KPU – Kompletterande Pedagogisk Utbildning, då kan man ta ut en examen inom åk 7-9 med ett, två eller tre ämnen och mot gymnasiet i ett eller två ämnen. Här bör man titta på den högskola där man ska läsa KPU och vilka krav de ställer på de ämnen som ska ingå i en examen. Alla skolor tillåter inte alla ämnen i en KPU-examen.

    När det gäller frågan om behörighet i t ex att läsa till lärare i Idrott & hälsa och samhällskunskap, så är svaret att man ska titta på den högskola där man tänkt läsa. Behörighetskraven kan variera.

    Här nedan finns det en länk till UKÄ, Universitetskanslersämbetet, där man kan gå in på respektive högskola och se i vilka ämnen skolan har examensrätt gällande ämneslärarutbildningen.
    Det är dock inte detsamma som att skolan erbjuder de ämnen de har rätt att erbjuda, utan det kan vara så att skolan valt att inte erbjuda vissa ämnen trots examensrätten.
    http://www.uka.se/utbildningskvalitet/sokblandexamenstillstand.4.782a298813a88dd0dad800011597.html


    ÄMNESKOMBINATIONER

    Vilka ämnen kan kombineras i en ämneslärarexamen?

    Grundskolan
    Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 är indelade i följande ämnesgrupper:
    1. Engelska, matematik, modersmål och svenska
    2. Bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd
    3. Engelska, moderna språk, modersmål och svenska som andraspråk
    4. Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap
    5. Biologi, fysik, kemi och teknik
    6. Engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svenska som andraspråk och teckenspråk
    7. Biologi, fysik, kemi, matematik och teknik

    Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 är följande:
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur ämnesgrupp 3, 4 eller 5. Alternativt 2 språk inom ämnet moderna språk i ämnesgrupp 3
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7
    • Ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7
    • Ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2
    • Tre ämnen ur ämnesgrupp 4 eller 5
    • Två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik
    • Ämnet bild eller musik ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7

    Gymnasieskolan
    Ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i följande ämnesgrupper:
    1. Engelska, matematik, modersmål och svenska
    2. Engelska, grekiska, latin, moderna språk, modersmål, svenska som andraspråk och teckenspråk
    3. Filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psykologi, religionskunskap och samhällskunskap
    4. Biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik
    5. Idrott och hälsa
    6. Bild, dans, musik och teater

    Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i gymnasieskolan är följande:
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4
    • Två ämnen ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4. Alternativt två språk inom ämnet moderna språk ur ämnesgrupp 2
    • Idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4
    • Ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskolepoäng inom det i ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet. Förordning (2013:924)
    **********************************************
    Du frågar också om socialfobi är ett hinder inför yrkesval - att bli lärare. Jag råder dig att prata med din läkare eller psykolog, som ställde diagnos på dig. Jag hoppas att du kan bli lärare. Jag känner dock inte grad och omfattning av dina problem. Det kan eventuellt passa bättre om du utbildar dig till speciallärare eller specialpedagog. Fråga din läkare eller psykolog om det.
    Du får hemskt gärna ställa andra frågor till oss & vi skall försöka hjälpa dig allt vi kan!
    Milla SYV




    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'masterutbildning' (9 st.)

    • Kriss

      Svensk kandidat och utländsk master i psykologi?

      Hejsan! Jag har pluggat och fått en Filosofie kandidat i psykologi online från ett svenskt universitet. Mitt mål är dock att bli psykolog (vilket jag vet är en 5-årig utbildning på plats om man vill studera i Sverige). Jag hade därför tänkt bygga en psykologutbildning i Europa genom...

      Milla : : Hej!Att bli psykolog i Europa genom onlinestudier är definitivt möjligt, men det finns några faktorer att beakta. Läs (nedan) mina tankar och "förslag" som jag vill dela med... Läs hela svaret
    • Desirée

      Söka internationell och svensk masterutbildning samtidigt?

      Hej! Om man har sökt en internationell master till en svensk skola via universityadmissions.se, och sedan vid senare datum även sökt svensk master via antagning.se, hur prioriteras antagningarna? Vad ligger som första val, den internationella eller svenska? Det vill säga om båda...

      Mikael: : Kontakta Antagning.se och ställ din fråga där. Och du kan samtidigt också fråga antagningsgrupperna på de lärosäten dit du söker,
    • Eva

      Hur syns det på ens meritvärde att en kurs är på avancerad nivå?

      Jg har två frågor. 1. Jag undrar hur en ser på ens meritförteckning på antagning.se (till exempel) huruvida en studerat en grundkurs eller en kurs på avancerad nivå? Jag läser till en Master, och har bara råd att fördela 30 av de 120 poängen på grundkurs/er. 2. Det verkar som att vissa...

      Mikael: : Lärosäten får bestämma mycket själva, lokalt, därför måste du göra planering med studievägledare på den institutionen där du vill ta ut masterexamen.
    • sara

      Lång tid för att erhålla examensintyg (Universitet)?

      Hej Syv! Jag har ansökt om kandidatexamen inom datavetenskap och ska börja plugga min master på SU inom IT-säkerhet (är villkorligt antagen). På grund av rådande omständigheter så har det tagit väldigt lång tid att få mitt...

      Anna: : Hej Sara,jag hoppas och även tror att Malmö Universitet kommer hinna utfärda kandidatexamen för dig i tid.Ta annars kontakt med utbildningsansvariga på masterprogrammet på SU... Läs hela svaret
    • Carl

      Master utomlands?

      Säg att jag läser en kandidat på ett universitet med flera välrenommerade partneruniversitet, förbättras mina chanser att bli antagen till en masterutbildning vid något av dessa universitet genom "partnerskapet" mellan de två universiteten,...

      Julia: : Hej Carl, den frågan är bäst att du ställer till dem som jobbar med antagning till master på Bocconi. Vi på Fråga SYV har inte ngn info om vilka urvalsgrunder som används på olika Universitet... Läs hela svaret
    • Alhassan

      Masterprogram annanstans?

      Hej I några civilingenjörsprogram så väljer man ett masterprogram att utbilda sig i de två sista åren, så jag undrar ifall man kan efter tre år (efter påbörjad civilingenjörsutbildning) göra en masterutbildning vid en annan...

      Anna: : Hej Alhassan,det borde inte vara omöjligt att komma in på master på ett annan lärosäte, tycker jag. Allt beror på vilken behörighet som det masterprogrammet kräver och om du lyckas... Läs hela svaret
    • Calle

      Masterprogram i klinisk fysiologi till BMA?

      Hej, jag är en nyexaminerad biomedicinsk analytiker, och jag undrar om det finns en masterutbildning inom klinisk fysiologi här i Sverige. Har ännu inte hittat en. Jag vet att vi kan vidareutbilda oss inom det forensiska, immunologiska, biologiska, cytologiska, etc, men ser ingen...

      Peter: : Hej Calle, utbildningsutbud på de svenska lärosätena fastställs till 15 mars, det är kanske därför som du inte hittar det masterprogrammet som du är intresserad av... - kika... Läs hela svaret
    • Robin

      Är yrkeshögskola bättre/sämre än högskole program + masters?

      Hej! Jag ska börja i två:an efter sommarlovet på teknikprogrammet och vet ungefär vad jag vill hålla på med efter skolan. IT-säkerhet och liknande verkar roligt och intressant, men jag vet inte om man ska satsa 2 år i yrkeshögskola. Eller om man ska satsa på 2/3 år på högskola och efter...

      Melina: : Hej Robin! Ja dina olika val som du står mellan varierar ganska mycket, den ena antar jag är 3 år på universtet/högskola och sedan en master på 2... Läs hela svaret
    • Anna

      Kandidatprogram?

      Hej syv! Jag har en fråga angående universitet. Vad finns innan kandidatprogram? Som jag har förstått det, motsvarar kandidatprogram nivå 2, och sedan kan man ta en masterubildning som i detta fallet motsvarar nivå 3. Men som jag nämnde tidigare, vad finns innan kandidatprogrammet?

      Liselotte: : Hej Anna! På högskola/universtet i Sverige kan man läsa fristående kurser eller så kan man läsa Program. Kandidatprogrammet är ett program på heltid på 3 år som leder till... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga