Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'svårt' (19 st.)
-
Vad kan jag göra?
Jag pluggar allmän kurs på folkhögskola och har även en diagnos på dyslakylk vilket gör det svårt för matten. Mina dröm program kräver 4.0 på bf- folkhögskole kvoten. 4.0= A i alla ämnen. Det är väldigt svårt, jag har knappt ett E i matte. Vad händer om jag får lägre än ett 4.0, är jag inte...
Hej,jag vill fråga dig - Vad är ditt drömyrke? Vad vill du jobba som? - detta frågar jag för att se om du tvunget skulle behöva läsa på högskolenivå. Inom många yrken kan man... Läs hela svaret -
Vad ska jag läsa mer?
Hej, jag läser till teknikprogrammet och nästan klar med alla de obligatoriska kurserna för programmet. Jag läser sista terminen nu (på komvux). Men jag behöver ändå höja mina betyg lite och få lite A och B betyg. Kan ni rekommendera enkla...
Hej Alexander,vi vet inte vilka kurser komvux i din kommun kan erbjuda (utbud på komvux är olika i olika kommuner); vi vet inte heller vilka ämnen som är "lätta" för just dig. Eftersom du läser mot... Läs hela svaret -
Vård och omsorg?
Hej, är vård och omsorg programmet svårt? Jag gick in och kikade lite på hur mycket meritpoäng man behöver och det är inte så värst mycket, men så fick jag höra av någon som gått linjen att den är super svår...
Hej Daniella, det som är lätt för en person kan vara mycket svårt för en annan; vi är alla olika. Vad som är lätt och svårt för just Dig kan inte vi här på Fråga SYV... Läs hela svaret -
Borde jag hoppa av systemutvecklarprogrammet?
Hej! Jag har precis påbörjat systemutvecklarprogrammet för HT 2018. Vi har i andra kursen påbörjat programmering i C#. Vi har en dugga för varje avsnitt, varje vecka, i fyra veckor, för att sedan skriva tentan på alltihop. Känner dock att jag...
Hej Ronaldo, prata med dina lärare och med de utbildningsansvariga samt med SYV som är "knyten" till din utbildning, innan du ev. hoppar av. Eftersom du är intresserad och känner att du... Läs hela svaret -
Kan man byta ut matte 1b och 2b mot 1a och 2a?
Hej! Jag går sam linjen och jag läser matematik 1b och 2b kursen men problemet är att jag har svårigheter i matte (dyskalkyli) och jag undrar skulle man kunna byta ut matte 1b och 2b mot 1a och 2a går det att göra så när man har ganska jobbigt med matte.
För att byta kurser i matte på nivå 2 krävs rektors beslut om individuellt anpassat program. På nivå ett kan en lättare kurs ingå i ditt examensbevis om du har ett... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan Idrott och hälsa 1 och 2?
Ja, som frågan lyder: Vad är skillnaden mellan Idrott och hälsa 1 och 2? Är lektionerna betydligt tuffare och av högre intensitet på Idrott och hälsa 2?
Hej Sandrine, din fråga bör ställas till en Lärare i Idrott och hälsa. :) Det som studie- och yrkesvägledare vet om kurser i Idrott kan man läsa i... Läs hela svaret -
Vad skiljer ekonom och civilekonom?
Hej! Jag funderar på att studera ekonom, men behöver läsa in matte3 och har inte meritbetyget som krävs. Kommer det vara svårt att komma in? Vad skiljer en ekonom och civilekonom? Är studierna svåra om man kommer direkt från gymnasiet?
Hej Linda, kika gärna på yrkespresentationerna Ekonom<< och Civilekonom<<. Civilekonom har längre utbildning. Ekonom kan man även bli på gymnasienivå -... Läs hela svaret -
Hur ska jag göra?
Hej! Jag går första året på samhällsprogrammet med inriktning beteende. Jag valde detta programmet eftersom i nian så tyckte jag väldigt mycket om språk (man läser språk i ettan och tvåan). Jag är även intresserad av människan, ville inte ha praktik och tyckte detta var ett säkert kort om man...
Hej Johanna, en svår situation.... och det finns inga garantier, hur man än gör. :( Tanken med gymnasiet är i första hand att skaffa sig Kunskaper om grund inför framtida yrkesIiv och "först" i andra... Läs hela svaret -
Hur svår matte har man på media inriktning foto?
Hej! Jag vill söka media inriktning foto, men är inte så bra på matte. Hur mycket/svår matte har man? Behöver man vara bra på matte för att klara det?
Hej! På estetiska programmet>> läser man endast en kurs i matematik - matte 1b. det är minst matte av alla högskoleförberedande program. Mindre (eller snarare enkIare matte)... Läs hela svaret -
Vilket är enklast?
Hej! Skulle ni kunna tipsa några program som är enkla att läsa på universitet, typ inte så svåra?
Hej Linda! Det är oIika saker som är svåra & Iätta för oIika människor, beroende på våra styrkor, förkunskaper och intressen. För mig var det inte så svårt att... Läs hela svaret -
El och energiprogrammet Inriktning data och kommunikationen?
Hej! Jag går just nu teknikprogrammet men ska byta till el programmet inriktning data och kommunikationen. Jag vet att el data läser mycket mindre matte men jag vill veta hur stort är svårighetsgraden? Några säger att el data är mycket enklaren teknik men några säger el är svårt, jag vet inte...
Om du har fått betyg i matte 1c på teknikprogrammet, behöver du inte läsa matte på el-&energiprogrammet alls, du kan ta med matte 1c betyg i examensbeviset från... Läs hela svaret -
Kommer jag klara tekniklinjen?
Hej syv, jag undrar en grej. Jag har alltid varit intresserad av datorer & programmering och har nu bestämt mig för att gå tekniklinjen. Dock har jag ett problem, jag har svårt för matte, jag har E i matte och brukar få komplitera proven ibland. Jag är jätteorolig för att jag inte kommer...
Hej Kajsa! För dig som är intresserad av programmering, kan jag rekommendera läsa en kort sammanfattande text på http://www.fragasyv.se/info/bli-programmerare med ett antal bra länkar. Angående matte, så är det på... Läs hela svaret -
Välja mellan SYV och Förskollärare?
Hej! Jag fick nu mitt HP-resultat, jag hade kommit in på alla utbildningar till SYV eller förskollärare förra året, oavsett vart jag än sökte. Nu undrar jag (ska söka nästa år) så vilken passar mig bäst. Distans vill jag gå, men vilken av dessa ska jag söka. Finns det bra jobbchanser på båda...
Hej Evelyn! Det skulle vara roligt att ha dig som kollega! Men för ärlighetens skull måste jag erkänna att det kan inte garanteras att du får jobb efter SYV-utbildningen. Arbetsmarknaden är "i balans" för oss, SYV-are... Läs hela svaret -
Läsa moderna språk som sommarkurser?
Hej frågasyv! Det är så att jag går i åttan och läser franska. Problemet är att vi aldrig fått någon form av ordentlig undervisning. Vi har nu bytt lärare för tredje gången, och vi hade bara hunnit 3 kapitel av 10 med de första lärarna. Den nya läraren hade beställt fel böcker, som vi...
Hej! För att läsa på komvux måste man vara 20 år gammal eller ha fullständig treårig gymnasieutbildning bakom sig, då kan man vara yngre och kunde läsa på komvux i alla fall. Du är alldeles för ung och kommer inte... Läs hela svaret -
Kan jag byta gymnasiepogram igen?
Hej, Jag går första året på gymnasiet. Och jag gick två månader på hotell och turism pogramet. Jag kände att jag kunde ge mer och hade så pass höga och bra poäng och visste att jag kunde mera. Jag bytte då till Naturpogramet. Jag älskar klassen, lektionerna är toppen osv. Men jag har svårt för...
Hej Emma, det finns inga regler som förhindrar byte av program mer än en gång. Hjälp med matten finns på www.mattecentrum.se. I fall du skulle riskera betyg F i matte 1c, fråga läraren om hen kan sätta betyg i matte 1b på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga