Henrik2

    Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga. 
    Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
    Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar. 
    Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
    Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt. 
    Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
    Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
    Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng

    Studie- och yrkesvägledare
    • Henrik2 : Hej syv, tack för ditt utförliga svar. Men, nej, i detta fall handlar det inte om vilka betyg som ska ingå, meritpoäng och vad man får till säkta utbildingar utan det gäller specifikt desssa tre kurser som jag höjt mig i o som räknas med i mitt jämförelstal.
    • Henrik2 : Ops, skulle fortsätta men här kommer resten. Det som du säger med mer eller mindre poäng spelar ingen roll, antagningen säger att man får samma höjning oavsett om man läser en kurs på 50, 100 eller 150 poäng. Så enligt dem har du fel i det du säger om just det. Trodde också att det var på det sättet,ganska logiskt att ju fler poäng man läser desto högre höjning, men icke. Så som sagt inget av det du skriver är relevant i detta fall, tror jag, inte x antal poäng, inte vad som räknas in, för dessa tre kurser räknas in o således så ska dem generera samma höjning,decimalmässigt, och meritpoäng med dess kurser har jag redan ordnat i andra kurser max av, så det handar inte denna fråga om., och dessa tre kurser om. Det e oförklarligt att jag inte fått 0,1 per steg utan fått under detta i två av dessa tre kurser. Som jag också då trodde som du skrev först trodde jag att dt handlade om poängen men det stämmer inte det har antagingen.se själv sagt. Så behöver få klarhet i detta då jag inte heller tror antagingen säger/gör fel, men i just detta fall är det verkligen konstigt. Dem säger dock att ju högre upp man kommer i betygsskalan man kommer så blir höjningen mindre, men e det verkligen så?
    • Henrik2 : sökta utbildingar
    • Henrik2 : antagningen
    • Henrik2 : själva
    • Henrik2 : Att om poängen blir/är fler så blir höjningen mindre värt, konstigt. Jag har dock inte läst fler poäng så det ska inte vara det, poängen e utbyteskomplettering för att höja mig och således inte några nya poäng som tillkommer utifrån mitt avgångs/slutbetyg.
    • Henrik2 : det
    • Milla : Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till någon utbildning. Vi är därför inte experter på administration kring antagning och bland annat inte på framtagande (uträkning) av snittbetyget/jämförelsetalet/meritvärdet. Vi kan endast ge allmän information om reglerna så som vi förstår och tolkar de reglerna. Tolkningsföreträde har Universitets- och högskolerådet och deras tjänst Antagning.se -- vad antagning.se fått fram ang. dina betyg och vilken höjning du fick är det som gäller, oavsett vad du eller jag tycker om det. Så, ta din fråga med de vars tolkning och beslut verkligen gäller. Att du och jag ska hamna i polemik med varandra tjänar inga praktiska syften. Jag baserar det jag svarar på det jag läser på de pålitliga webbsidor som bl.a tillhör UHR/Antagning.se och på de svar som vi tidigare fått från de som jobbar specifikt med de frågorna men reglerna är komplicerade, de förändras också ibland + att i vissa fall (gränsfall) behöver man göra en Bedömning och det gör de som jobbar med just de frågorna. Så, jag känner att vi på FRåGA SYV kan tyvärr inte hjälpa dig med just den frågan du ställer här nu. Du är välkommen med andra frågor och vi ska göra vårt bästa för att hjälpa dig!
    • Henrik2 : Hej igen, tack för svar på mitt svar. Nej, förstår problematiken, dock så säger ni att för varje steg ska det generera 0,1 i höjning vilekt det inte har gjrt för mig,såklat man undrar. Det som dock säger och som inte är korrekt,och det basrar jag utifrån vad antaging.se/UHR säger e att antal poäng inte spelar någon roll, det ska ske en likadan höjning i en 50-poängskurs som en 100 eller 150-poängskurs.
    • Henrik2 : vilket ,gjort, såklart, det som ni dock säger, baserar, antagning, Rättar mina fel.:)
    • Milla : Som sagt, min fasta uppfattning är att hur stor kursen är (om den är på 50, 100 eller 150 poäng) spelar stor roll i hur stor höjningen blir. Om den personen på antagning.se som du pratade med säger ngt annat så får det "stå för" den personen. Vi på FRå'GA SYV jobbar inte direkt/specifikt med just den frågan. Vi kan bara ge allmän information utifrån den uppfattning vi har. Ta din fråga med Antagning.se, Universitets- och högskolerådet och/eller med Universitetskanslers ämbetet.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'osäker' (37 st.)

    • Christopher

      distans tekniskt basår deltid?

      Kan man skräddarsy tekniskt basår så det fungerar på distans och så man kan jobba heltid samtidigt? Som 43åring känner jag att jag vill fortsätta utvecklas men har inte varken ekonomin för att sluta jobba eller någon idé ännu för vad jag vill bli när jag blir stor. Så att kunna kombinera vardag...

      Anna: : Hej Christopher,för att börja jobba med något inom kalkyl, ingenjör, planering eller projekt kanske du inte nödvändigtvis behöver den kompetensen som det tekniska basåret ger.... Läs hela svaret
    • Hugo

      Natur till kriminolog, kan jag läsa det?

      Som rubriken lyder undrar jag om man kan gå från att ha studerat natur natur i gymnasiet till att läsa kriminologi, kandidatkurs. Läser just nu civilingenjör i lantmäteri vid lunds universitet och känner mig osäker kring utbildningen. Därför...

      Mikael: : Hej Hugo,en kandidatkurs ingår inom kandidatprogrammet. Man brukar läsa en kandidatkurs mot slutet av sin 3-åriga utbildning på högskola-universitet för att uppnå kraven för... Läs hela svaret
    • Elin

      tips för en gymnasieväljare som är extremt osäker?

      Hej! jag undrar om ni har några bra tips att ge till en gymnasieväljare som är mycket osäker och säger att hen inte alls vet vad hen ska välja för program? Tacksam för alla tips och förslag! Mvh Elin I.

      Daniel: : Hej Elin!Förutom samtal med SYV-en på skolan där gymnasieväljaren läser (grundskola eller IM- Introduktionsprogrammet på gymnasiet) kan hen också göra... Läs hela svaret
    • Anonym

      Kan jag gå vidare till 2:an i natur med 2 F?

      Jag går just nu i 1:an i gymnasiet med inriktning natur. Jag har F i både fysik och kemi. Jag har redan valt att gå natursam men jag vet inte om jag kan gå vidare till 2:an. Kan jag gå vidare även om jag har F i både fysik och kemi. Jag vill helst inte gå om ett hel år. Det här har oroat mig i...

      Anna: : Hej!en gymnasieelev får läsa vidare till årskurserna 2 och 3 även om hen har många F i kurser på gymnasiet. Risken finns i så fall inte uppnå kraven och i slutet av... Läs hela svaret
    • William

      Läsa klart "fel" utbildning för att påbörja en annan?

      Hej! Jag är en 21 årig grabb som just nu läser till civilingenjör i maskinteknik på LTH. Jag gjorde detta val främst av skäl som bra lön, god arbetsmarknad och tryck från föräldrar. Efter att ha gått här ett år nu så undrar jag om jag verkligen valt rätt... Jag har egentligen drömmar inom det...

      Milla : : Hejsan,du är fortfarande mycket ung och har väldigt många år till pension (och det är "på gott och ont", kan man tänka sig... :). Å ena sidan,... Läs hela svaret
    • Ceren

      Osäker mellan två val?

      Hej, har ni tips på hur man kan gå tillväga om man har två utbildningar/yrken i tanken, och båda låter lika bra och är alltså "lika högt" för dig, men du har ingen aning om vilken du borde ta och hur du ska tänka? Har...

      Julia: : Hej,en mycket viktig fråga du ställer men som också är mycket-mycket svårt att svara på. Saken är den att både Du och Omständigheterna runt omkring dig förändras. Du mognar... Läs hela svaret
    • Linnea

      Osäker på mitt gymnasium?

      Hej! Jag började gymnasiet den 15/8 alltså för snart två veckor sedan. Jag är väldigt osäker på mitt skolval. Jag valde den skola som kändes bäst just då men nu känner jag att jag har förändrats lite och sedan är inte min klass jättebra. Alla är snälla och så men många kände varandra sedan...

      Anna: : Hej Linnea,tråkigt att du gråter pga du tycker du valde fel skola.Min fråga till dig är: är du säker att du kan byta? Alltså, finns det ledig plats på den andra skolan?Det kanske du... Läs hela svaret
    • Donya

      Hur många meritpoäng krävs för journalistprogrammet?

      Hej! Är intresserad utav att studera på journalistprogrammet, eventuellt en journalistkurs. Hur mycket meritpoäng brukar krävas för detta program/kurs? Har haft svårt att hitta info och är lite osäker på om mina poäng räcker.

      Anna: : Hej Donya! Läs gärna avsnitt Utbildning på https://www.framtid.se/yrke/journalist-reporter och du kommer att se att det finns ganska många olika utbildningar till journalist.... Läs hela svaret
    • Cissi

      Vad skall jag gå?

      Jag har alltid tänkt mig att jag skulle vilja gå det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och jag har bra nog betyg för det i nuläget. Jag har ganska lätt för matematik och No-ämnena och tycker att de är relativt roliga. Jag har även...

      Daniel: : Hej Cissi,om man redan på gymnasiet vill läsa Fysik2, Kemi2, Biologi2 och Matematik 4, då är det Inriktning Naturvetenskap på NA >>. På teknikprogrammet, inriktning Teknikvetenskap läser man... Läs hela svaret
    • Ida

      Gå naturbasår efter studenten utan veta vad jag ska plugga till sen?

      Hej, går just nu trean på samhällsvetenskapliga linjen och jag funderar på vad jag ska göra nästa höst. Jag vet inte vad jag vill jobba med i framtiden. Jag har några ideér men jag ändrar mig hela tiden så jag vill inte påbörja en utbildning nu till höst som jag inte är 100 % säker på att jag...

      Mikael: : Hej Ida, läs gärna info på info/komvux-eller-naturvetenskapligt-basar. Studier på nat.vet.basår på högskolenivå påverkar inte det... Läs hela svaret
    • Ronaldo

      Borde jag hoppa av systemutvecklarprogrammet?

      Hej! Jag har precis påbörjat systemutvecklarprogrammet för HT 2018. Vi har i andra kursen påbörjat programmering i C#. Vi har en dugga för varje avsnitt, varje vecka, i fyra veckor, för att sedan skriva tentan på alltihop. Känner dock att jag...

      Anna: : Hej Ronaldo, prata med dina lärare och med de utbildningsansvariga samt med SYV som är "knyten" till din utbildning, innan du ev. hoppar av. Eftersom du är intresserad och känner att du... Läs hela svaret
    • Astrid

      Kurs eller program?

      Hej. Vad ger kandidatprogrammet Mänskliga Rättigheter för jobbmöjligheter? Är det stor skillnad på klass-samhörighet mellan kurs och program? Får man delta i aktiviteter som Gasquer, även fast man inte går ett program? Rekommenderas att testa hoppa på ett program även fast man är osäker- eller...

      Anna: : Hej Astrid, du ställer några olika frågor och jag ska göra ett försök att ge korta svar på alla dem. Ang. "aktiviteter som Gasquer" - så är det fester som inte har direkt med utbildning... Läs hela svaret
    • Ella

      Går det att byta skola efter en termin?

      Hej! Mitt namn är Ella och jag har precis börjat på gymnasiet, alltsååk 1. Just nu så funderar jag över om jag har valt rätt skola, men jag är helt säker på mitt program. Jag går i samhällsvetenskapsprogrammet inriktning...

      Julia: : Hej Ella, ang. möjlighet att byta skola - så beror det på... Plats /ledig plats/ måste finnas på den skolan dit du vill byta; och finns det ingen ledig plats, då går det ju... Läs hela svaret
    • Anonym

      Vad ska jag göra?

      Jag hade en jobbig start med gymnasievalet då jag ändrade mig hela tiden vilket resulterade i att jag inte kom in på det programmet eller den skolan jag ville då jag bytte för sent och då gick de som sökt i tid före mig i kön. Då fick jag...

      Julia: : hej, du är fortfarande mycket ung och det är inte alls ovanligt att man inte är säker på vilken väg som är den rätta. Det kanske inte är någon tröst för dig, men din situation... Läs hela svaret
    • Julia

      min lilla syster vet inte alls vad hon vill gå på gymnasiet Hjälp?

      Hej, min lillasyster går i årskurs nio på grundskolan och tanken är att hon ska börja gymnasiet till hösten. Hon vet inte vad hon vill jobba med i framtiden. Hon är inte sugen på att läsa på gymnasiet, för att hon är rätt skoltrött. Vad rekommenderar ni? Hon la in val - under valperioden - mest...

      Peter: : Hej Julia, det är inte obligatorisk att gå på gymnasiet, men pga det ej finns några "bra" och realistiska alternativ, så blir det i praktiken att så gott... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga