Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32180 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'brott' (12 st.)
-
Kriminologi, är det värt att läsa ?
Hej alla Är det värt att plugga till kriminologi Hur ser arbetsmarknaden ut ?
Hej,Att bedöma om det är" värt" att plugga till yrket kriminolog beror på dina personliga intressen, karriärmål och arbetsmarknaden som den kommer se ut när det blir dags... Läs hela svaret -
Antagning till universitet/högskola påverkas av brottsregister?
Hej! Jag har inte gått något brott men jag undrar om din antagning kan påverkas av andra skäl förutom betyg. Om du till exempel har gått brott som misshandel eller stöld, kan det påverka deras val att ta emot dig?
Hej,informationen i belastningsregister ligger kvar under viss tid, inte för all framtid. Efter viss tid tas den bort från polisens belastningsregister, se information... Läs hela svaret -
Vilka framtida yrken studerar individer och brott?
Hej! Jag läser just nu HR, men har börjat gå i tankarna att detta kanske inte är vad jag tänkte mig. Jag har ett mycket stort intresse för psykologi och hur människan fungerar, vilket HR är till viss del men med inriktning på personal och...
Hej Hanna,du får gärna kika på ett stort antal yrken, du kan t.ex börja med:BeteendevetareKriminologRättssociologCivilutredareKriminalvårdsinspektörAlla de yrken ovan... Läs hela svaret -
Andra möjligheter att jobba inom juridik utan ha gått jurist linjen?
Vill verkligen jobba inom juridik helst, brottsmål. Men har inte tillräckligt höga betyg för att komma in på jurist linjen, vilka andra linjer ger mig möjligheten att jobba inom detta? Om det finns någon möjlighet.
Hej Emmy, att jobba "inom juridik, helst brottsmål" kan man på olika sätt. Som du säkert redan vet, är Advokater, Åklagare, Domare - alla i Grunden... Läs hela svaret -
Rätt inriktning?
Hej! Jag har på senaste tid kommit på att jag gärna jobbar inom kriminalitet, med offer utsatt för brott osv. Jag är riktigt skol less och vill inte gå samhälle etc, utan ett yrkesförberedande och utbilda mig senare på universitet. Jag vill...
Hejsan, du nämner "övervakare" i din kommentar och då kanske du menar frivårdsinspektör, livvakt, värdetransportör, privatdetektiv säkerhetsstrateg eller säkerhetskoordinator? -
Gymnasiearbete ?
Hej! Jag sitter verkligen fast i mitt gymnasiearbete, jag vet inte riktigt vilken frågeställning jag skulle vilja ha. Det ska handla om brott och ungdomar, men inte fått en tanke på hur mer specifik jag kan vara. Behöver verkligen hjälp!
Hej Marcella! om ditt gymnasiearbete ska handla om Brott och ungdomar - så kanske du kan få fram Statistik och analysera den och försöka dra slutsatser och förklara varför den icke-dolda brottsligheten... Läs hela svaret -
Ångest gällande val av utbildning?
Hej! Jag har redan lite ångest över vad jag ska studera efter gymnasiet. Jag är intresserad av att reda ut varför människor begår brott och vill gärna arbeta med att förhindra brott eller vara med och besluta om frigivning på anstalter. Därför har jag varit inne på socionomutbildning då dessa...
Hejsan, du behöver inte bestämma dig idag eller inom mycket snar framtid. :) Du har gott om tid ännu. Du kan t o m jobba ett år efter gymnasiet och fundera lite till - dvs behöver inte komma in... Läs hela svaret -
Kan jag bygga ihop min egna examen?
Hej! Jag har snart läst 1 år på universitetet och kommer därför snart ha 60 hp. Programmet jag läser heter information och PR (har läst kurser som "kommunikativt ledarskap" "kommunikation och organisation" "projekt och organisation" "marknadskommunikation" och dylikt). Jag börjar nu känna att...
Hej Amanda, jag vill råda dig söka "allt möjligt" samtidigt - du förlorar inget på att göra ansökningar till >>yrkeshögskolans Paralegal-utbildning /eller utbildningar -... Läs hela svaret -
Jag vill utreda mord, hur går jag till väga?
Hej. Jag vill arbeta med att utreda grövre brott, som exempelvis mord. Jag har funderat på att läsa till kriminolog på Göteborgs universitet. Det verkar dock som att jag måste utbilda mig på polishögskolan och sedan arbeta hos polisen, för att kunna utbilda mig till kriminaltekniker. Kan jag...
Hej FeIicia! Så vitt vi på Fråga SYV har förstått - så behöver Mordutredare>> bakgrund hos polisen. Det är de svar vi får överallt, när vi... Läs hela svaret -
Vad heter yrket?
Jag vill bli någon slags psykolog som riktar in sig på att undersöka brott/brottslingar. Jag vill alltså jobba med att brottslingars beteende, och varför de har handlat som de har gjort. Dock vet jag inte riktigt vilket yrke det är jag beskriver.... Och vilken gymnasielinje passar bäst för detta...
Hej Frida! De arbetsuppgifterna som du är intresserad av kan förekomma inom flera olika yrken: Psykiatriker som i grunden är Läkare http://www.framtid.se/yrke/lakare med specialistutbildning i Psykiatri Psykolog... Läs hela svaret -
Bli rättspyskolog? Lägga till kurser?
Hej! Jag har tänkt att bli rättpyskolog i framtiden. Jag tror jag ska gå samhällskunskap på gymnasiet. Det första jag undrar är om jag behöver lägga till några kurser på gymnasiet om jag går samhällskunskap, för att kunna bli pyskolog och i såna fall vilka? Det andra jag undrar är,...
Hej! Du behöver inte lägga till några kurser om du läser på Samhällsvetenskapsprogrammet och vill bli behörig till psykologutbildningen. Jag rekommenderar dig en sajt http://www.psykologforbundet.se där bra info... Läs hela svaret -
Hur kan jag bli kriminaltekniker???
Jag skulle vilja jobba som polis. Men jag skulle vilja jobba som kriminaltekniker. Alltså en sån som löser brott. Typ mord. Men vilken linje ska jag söka och vilken inriktning? Hur lång tid är utbildningen? Vore väldigt tacksam för svar! mvh Mickis
Hejsan, dom flesta kriminaltekniker är poliser i grunden så det kan ju vara bra att satsa på ett program som ger dig kunskaper och behörighet för just den vägen. Ett högskoleförberedande program innehåller alla kurser du... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga