Henrik2

    Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga. 
    Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
    Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar. 
    Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
    Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt. 
    Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
    Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
    Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng

    Studie- och yrkesvägledare
    • Henrik2 : Hej syv, tack för ditt utförliga svar. Men, nej, i detta fall handlar det inte om vilka betyg som ska ingå, meritpoäng och vad man får till säkta utbildingar utan det gäller specifikt desssa tre kurser som jag höjt mig i o som räknas med i mitt jämförelstal.
    • Henrik2 : Ops, skulle fortsätta men här kommer resten. Det som du säger med mer eller mindre poäng spelar ingen roll, antagningen säger att man får samma höjning oavsett om man läser en kurs på 50, 100 eller 150 poäng. Så enligt dem har du fel i det du säger om just det. Trodde också att det var på det sättet,ganska logiskt att ju fler poäng man läser desto högre höjning, men icke. Så som sagt inget av det du skriver är relevant i detta fall, tror jag, inte x antal poäng, inte vad som räknas in, för dessa tre kurser räknas in o således så ska dem generera samma höjning,decimalmässigt, och meritpoäng med dess kurser har jag redan ordnat i andra kurser max av, så det handar inte denna fråga om., och dessa tre kurser om. Det e oförklarligt att jag inte fått 0,1 per steg utan fått under detta i två av dessa tre kurser. Som jag också då trodde som du skrev först trodde jag att dt handlade om poängen men det stämmer inte det har antagingen.se själv sagt. Så behöver få klarhet i detta då jag inte heller tror antagingen säger/gör fel, men i just detta fall är det verkligen konstigt. Dem säger dock att ju högre upp man kommer i betygsskalan man kommer så blir höjningen mindre, men e det verkligen så?
    • Henrik2 : sökta utbildingar
    • Henrik2 : antagningen
    • Henrik2 : själva
    • Henrik2 : Att om poängen blir/är fler så blir höjningen mindre värt, konstigt. Jag har dock inte läst fler poäng så det ska inte vara det, poängen e utbyteskomplettering för att höja mig och således inte några nya poäng som tillkommer utifrån mitt avgångs/slutbetyg.
    • Henrik2 : det
    • Milla : Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till någon utbildning. Vi är därför inte experter på administration kring antagning och bland annat inte på framtagande (uträkning) av snittbetyget/jämförelsetalet/meritvärdet. Vi kan endast ge allmän information om reglerna så som vi förstår och tolkar de reglerna. Tolkningsföreträde har Universitets- och högskolerådet och deras tjänst Antagning.se -- vad antagning.se fått fram ang. dina betyg och vilken höjning du fick är det som gäller, oavsett vad du eller jag tycker om det. Så, ta din fråga med de vars tolkning och beslut verkligen gäller. Att du och jag ska hamna i polemik med varandra tjänar inga praktiska syften. Jag baserar det jag svarar på det jag läser på de pålitliga webbsidor som bl.a tillhör UHR/Antagning.se och på de svar som vi tidigare fått från de som jobbar specifikt med de frågorna men reglerna är komplicerade, de förändras också ibland + att i vissa fall (gränsfall) behöver man göra en Bedömning och det gör de som jobbar med just de frågorna. Så, jag känner att vi på FRåGA SYV kan tyvärr inte hjälpa dig med just den frågan du ställer här nu. Du är välkommen med andra frågor och vi ska göra vårt bästa för att hjälpa dig!
    • Henrik2 : Hej igen, tack för svar på mitt svar. Nej, förstår problematiken, dock så säger ni att för varje steg ska det generera 0,1 i höjning vilekt det inte har gjrt för mig,såklat man undrar. Det som dock säger och som inte är korrekt,och det basrar jag utifrån vad antaging.se/UHR säger e att antal poäng inte spelar någon roll, det ska ske en likadan höjning i en 50-poängskurs som en 100 eller 150-poängskurs.
    • Henrik2 : vilket ,gjort, såklart, det som ni dock säger, baserar, antagning, Rättar mina fel.:)
    • Milla : Som sagt, min fasta uppfattning är att hur stor kursen är (om den är på 50, 100 eller 150 poäng) spelar stor roll i hur stor höjningen blir. Om den personen på antagning.se som du pratade med säger ngt annat så får det "stå för" den personen. Vi på FRå'GA SYV jobbar inte direkt/specifikt med just den frågan. Vi kan bara ge allmän information utifrån den uppfattning vi har. Ta din fråga med Antagning.se, Universitets- och högskolerådet och/eller med Universitetskanslers ämbetet.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'svårt att välja' (15 st.)

    • Zambe

      individuella Valen?

      Hej!, Jag vill kunna plugga vidare om jag någonsin kommer behöva det i framtiden så jag undrar vilka kursers/ämnen jag behöver välja (går I fordons-programmet) men samtidigt vill jag kunna satsa på musik, behöver så snabb hjälp! Som...

      Anna: : Hej Hetem!Inom Individuellt val får man läsa vilka kurser som helst av de som din gymnasieskola kan erbjuda att läsa. Om du vill i framtiden satsa på musik, fråga på din skola (prata med SYV) vilka... Läs hela svaret
    • Sofia

      Avgör estetiska programmet hela mitt liv?

      Jag har funderat ett tag och nu börjar jag luta mig mot att välja Estetiska programmet med inriktningen Teater istället för Samhällsvetenskapsprogrammet. Men grejen är att jag inte vet om jag kommer att jobba med det i framtiden, jag vill snarare gå programmet för att det verkar jättekul och för...

      Daniel: : Hej Sofia, Estetiska är ett högskoleförberedande gymnasieprogram. det betyder att man läser kurser för Grundläggande behörighet till högskolestudier - som Obligatoriska kurser.... Läs hela svaret
    • fef

      Vad för frågor borde man ställa syv?

      Hej! Jag ska få en ny tid hos syv den 16 oktober, och jag undrar vad det är för slags frågor jag borde ställa då? Tacksam för svar :) P.S jag funderar på att gå IT-Teknik på IT-Gymnasiet.

      Anna: : Hej Pontus, det är inte obligatorisk att ställa frågor till Studie- och yrkesvägledare. Man KAN ställa frågor om man har frågor. Har man inga frågor, behöver man inte... Läs hela svaret
    • Ronaldo

      Osäker inför antagningsbesked för senanmälan?

      Hej på er! Jag har redan skrivit angående detta med val av utbildning. Jag hade så svårt att välja mellan (1ahand) systemutveckling, (2a) basår för maskiningenjör & (3e) Statsvetare att jag struntade i att svara på första antagningsbeskedet för hösten 2017. Faktum är att jag faktiskt kom in...

      Anna: : Hej Ronaldo! Ang. om du har chans att komma in från Reserv när du är reserv nr.80 så tror jag det blir svårt... dvs jag tror inte du kommer in. Men, teoretiskt sett, finns det ju... Läs hela svaret
    • Vendetta

      Vad ska jag läsa efter gymnasiet?

      Hej! Jag ska börja tredje året i gymnasiet och går i Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning beteende. Jag är väldigt oroad över vad jag ska läsa efter universitet eftersom att jag har väldigt många utbildningar jag vill läsa. Dels är jag intresserad över samhälle, ekonomi och politik....

      Melina: : Hej Vendetta! Vad spännande att du har många utbildningar att välja mellan. Samtliga som du nämner skulle kunna leda dig till ett jobb inom t.ex EU eller FN. Men en utbildning inom t.ex juridik, politik... Läs hela svaret
    • Amanda

      Kan jag bygga ihop min egna examen?

      Hej! Jag har snart läst 1 år på universitetet och kommer därför snart ha 60 hp. Programmet jag läser heter information och PR (har läst kurser som "kommunikativt ledarskap" "kommunikation och organisation" "projekt och organisation" "marknadskommunikation" och dylikt). Jag börjar nu känna att...

      Daniel: : Hej Amanda, jag vill råda dig söka "allt möjligt" samtidigt - du förlorar inget på att göra ansökningar till >>yrkeshögskolans Paralegal-utbildning /eller utbildningar -... Läs hela svaret
    • Charbel

      Ekonomi eller samhälle?

      Hej jag står inom ett tufft val. Min gymnasieval. Det står mellan samhälle och ekonomi. Jag gillar verkligen So framförallt samhällskunskap och geografi. Jag gillar politik, att argumentera och jobba med "hållbar utveckling" med politik. Jag gillar ekonomi också, som handel, produktion och...

      Mikael: : Hej Charbel! Skillnaden mellan Ekonomiprogrmamet och Samhällsvetenskapsprogrammet är inte så jättestor. Många kurser är det exakt samma och man kan med "de rätta" valbara kurser få... Läs hela svaret
    • Extra

      Borde jag gå på naturprogrammet?

      Hej! Jag står snart inför mitt gymnasieval och känner mig ganska splittrad. Mina meritpoäng ligger på 336 och jag kan i princip komma in på vilken utbildning jag vill. I naturämnena har jag länge legat på A ibland något B. Matten hamnar sannolikt på B i år då den blivit allt svårare samtidigt...

      Anna: : Hej Extra! Du är jätteduktig som har så höga betyg! Det är också jättebra att du tar gymnasieval på största allvar och funderar mycket noga om vilken utbildning du vill gå! Du har varierande intressen och är är... Läs hela svaret
    • Johan

      Hur ska man gå till väga om man inte vet vad man vill studera till ?

      Själv är jag 20 år och studerat transport programmet. Jag tror jag valt fel och vill läsa upp mina betyg på komvux så jag kommer in på högskola. Men jag vet inte vad jag ska satsa på för inriktning, jag har så många saker jag vill bli så svårt att välja.

      Mikael: : Hej Johan! Att komma fram till vad man vill skaffa sig för yrke är en PROCESS. Du kan börja med att läsa om olika yrken http://www.framtid.se Sedan gör tester på... Läs hela svaret
    • Linnea

      Hur ska man veta vad man vill bli, på riktigt?

      Hej, Hur ska man veta vad man vill bli, på riktigt? Jag är en förvirrad ny ungdom ute i arbetslivet och jag vill snart påbörja mina efter studier, men känner mig så förvirrad och pressad på att komma någonstans i mitt liv. Har du några tips på hur jag kan ta reda på vad jag vill bli eller...

      Mikael: : Hej Linnea! Du skriver inte vad du läste innan och var du jobbar nu. Rent allmänt så finns det följande alternativ: 1. fortsätta jobba där du jobbar nu tills du kommer på vad du vill läsa 2. se på utbudet av... Läs hela svaret
    • Emma

      Vad ska jag välja?

      Hej, Jag går i nian och är jätte splittrad om vad jag ska välja, Jag har varit inne på ett av Yh pogrammen men folk säger att man bara får dåliga jobb och dåligt betalt m.m men samtidigt vet jag vad jag vill ha för yrke och det finns en YH utbildning för det, Vad ska jag välja?

      Milla : : Hej Emma! Om du vet vilket yrke du vill ha, så tycker jag du bör satsa på det. Inom nästan varje yrke finns det olika valmöjligheter, bl a kan man starta ett eget litet företag och bli sin egen arbetsgivare. Skulle du efter ett... Läs hela svaret
    • Dilan

      Är natur verkligen så svårt som alla säger?

      Hej! Jag är en tjej som är 15 år och ska snart göra mitt gymnasieval. Jag har ingen aning om vad jag ska söka men jag vet att Jag gillar ämnet biologi och även kemi, men hatar fysik,teknin och matte. Och jag vet liksom inte om jag skulle kunna klara av natur, det verkar så svårt och har bara...

      Lena: : Hejsan, ska du välja Naturvetenskapliga programmet så ska du inte välja den för att den är bred utan för att du verkligen gilla att plugga matte, fysik, kemi och biologi och vara beredd att spendera mycket tid med... Läs hela svaret
    • Hanna

      Problem med valet, ska jag välja samhälle eller natur?

      Hej! Jag har ett problem. Till våren ska vi 9:or göra vårt gymnasieval och jag tycker det är himla svårt! Jag velar mellan samhäll och natur. Jag har lätt för mig i skolan, har minst C i alla ämnen. Jag är mycket intresserad av so:ämnena och språk. Även fast jag inte har svårt för varken matte...

      Lena: : Hejsan, förstår att du har svårt att välja och att det kan kännas som att man ska välja för livet men så är det faktiskt inte! Jag hör att du är klok och att du har koll på vad som egentligen skulle... Läs hela svaret
    • Rebecka

      Ska jag välja estet/dans eller natur?

      Jag vet inte om jag ska välja estet/dans eller den naturvetenskapliga linjen. Jag har dansat jazz sedan jag var nio. När var elva började jag jazzmodern istället. Där dansar jag fortfarande. Jag har även dansat bugg när var fem tills jag blev tio. Jag har spelat valthorn i fem år på...

      Lena: : Hejsan, jag förstår verkligen att du har svårt att välja! Du behöver fundera på hur du vill ha det på gymnasiet. Jag antar att du dansar mycket på din fritid så på det sättet så kan kanske Natur passa dig bra - då får du... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga