Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32182 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'huvudman' (9 st.)
-
Går Barn och fritid, vill plugga vidare på rektorsprogrammet?
Hej! Jag går första året på gymnasiet, men vill plugga vidare till rektorprogrammet. Vad behöver man för att vara behörig?
Hejsan,till rektorsprogrammet görs anmälan av den arbetsgivare som är rektorns/skolledarens arbetsgivare. Läs... Läs hela svaret -
fritt val moderna språk?
Hej, Nu har min son börjat 6:an och äntligen får han välja spanska som språk, något han har sett framemot. Men... han blev nekad. Problematiken är att jag är spansktalande. Han hade påbörjat moderspråk i spanska i 3:an men fick sluta...
Hej, din son har rätt att läsa spanska från årskurs 6 om hans grundskola erbjuder läsa spanska (annars kan en grundskola endast erbjuda t.ex franska och tyska). Att din son kan för mycket (eller... Läs hela svaret -
Hur långt får ett schema i gymnasiet värkligen vara?
Jag tyckte att mitt första schema var dåligt (men man kunde ändå ofta sig) men vårat nya schema som vi kommer få är värkligen inte acceptabel enligt mig. På måndag går i vi i skolan från 08:30-16:30, och har en håltimma...
Hej! Du ställer en fråga som kräver svar från en jurist. Kontakta Skolverket som har juridisk kompetens och kan ge dig svar om det är reglerat eller inte: hur långa skoldagar får vara schemalagda. -
Reducera profilkurser på ett yrkesprogram?
Hej, Kan man reducera profilkurser på ett yrkesprogram när man har ett åtgärdsprogram som underlag, t.ex. hantverksprogrammet mot frisör? Vet att detta inte kommer att leda till en yrkesexamen men om det framkommer i utredningen av elevens behov av särskilt...
Hej Veronica,det första jag tänker på är att lägga upp utbildningen under längre tid (t.ex på fyra år i stället för tre) - detta för att ge eleven... Läs hela svaret -
Hur många prövningstillfällen finns det per termin i gymnasiet?
Hej! Jag ville fråga, hur många prövningstillfällen finns det per läsår och termin i gymnasiet? Och hur många prövningar får man göra samtidigt, finns det någon begränsning?
Hej Leo,de som är gymnasieelever (så länge de är inskrivna i någon gymnasieskola) har rätt att göra prövningar endast på sin egen skola och... Läs hela svaret -
Vilket stöd har elev rätt till för att uppnå mål fr grundsk i gymn?
Hej! Mitt barn går nu i år 2 på gymnasiet och är godkänd i allt utom engelska från grundskolan. Hen jobbar fortfarande med den. Vad har eleven rätt till för stöd för att uppnå det målet, både hållande engelska grund...
Hej Caroline!Elevens rätt till särskilt stöd och extraanpassningar beskrivs i 3 kapitel i Skollagen, §§ 5 - 10.3 kapitel i skollagen heter Barns och elevers... Läs hela svaret -
Validering av grundskolebetyg från utlandet?
Validering grundskolebetyg från utlandet, görs det på någon instans eller är det upp till varje enskild huvudman att göra?
Hej Ylva,enligt de svar vi fick från skolverket och från antagningskanslierna, så finns det inte någon instans som gäller för hela Sverige utan det löses på lite olika... Läs hela svaret -
Gå upp till åk2 med 450 poäng?
Hej! Jag undrar om man kan gå upp till åk2 med 450 poäng? Är det något som säger att man inte kan göra detta? Kan jag läsa de ämnena jag inte fick godkänt i, vid sidan av i 2’an? Kanske att jag kan läsa dessa kurserna med...
Hej!elevens rätt att fullfölja påbörjad utbildning regleras i skollagen 16 kap. § 37.Men...Exakt hur utbildningen läggs upp för varje elev ansvarar "huvudmannen" för. I... Läs hela svaret -
Kan jag fortsätta trejan?
Hej! På grund av vissa omständigheter kan jag inte fortsätta plugga i tredje året i gymnasiet. Jag behöver ta ett års paus. Kan jag fortsätta tredje året nästa år? Eller måste jag börja om hela gymnasiet?
Hej Zahra! Har du frågat rektor på ditt program /på din gymnasieskola/? Har du godkända betyg från åk1 och 2 på gymnasiet? Har du läkarintyg eller ngt. annat "dokument" som skulle... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga