Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32182 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'lärosäte' (97 st.)
-
Vad är skillnaden att läsa på ett ”större”/”bättre” lärosäte?
Hejsan! Jag går för tillfället tekniskt basår och ska plugga vidare till civilingenjör till hösten. Det jag undrar är den verkliga skillnaden i arbetslivet efter examen beroende på om man gått på till exempel KTH eller Blekinge Tekniska...
Hej,svårigheten i att svara på din fråga ligger i att olika arbetsgivare tänker väldigt olika. Hen som anställer kan tänka att hen i första hand vill... Läs hela svaret -
”Bygga” ihop en kandidatexamen?
Hej! Jag hittar ingen ”färdigbyggd” examen som passar mig så tänkte ”bygga” ihop en egen. Vet att jag måste läsa minst 90 HP i mitt huvudämne. Men frågan är om det verkligen funkar att göra på detta sätt? En...
Hej,om du inte hittar något färdigt program som du är intresserad av, så undrar jag om något lärosäte i Sverige har examinationsrätt inom det kunskapsområde som du få din... Läs hela svaret -
Kan jag få min kandidat genom att läsa en annan kurs?
Hej! Jag läser en utbildning på högskola men efter utbildningen får jag ingen yrkestitel eller legitimation då utbildningen är såpass ny. Jag läser nu min sista kurs och är lite orolig över att jag inte kommer klara den sista tentan....
Hej,du måste få svar på din fråga från studievägledare på din institution. Varje lärosäte (högskole eller universitet) får bestämma... Läs hela svaret -
Skillnad på svårighetsgraden på samma kurs med olika lärosäten?
Hej! Jag undrar hur mycket svårighetsgraden på en viss kurs/program skiljer sig på olika lärosäten? Exempelvis hur stor är skillnaden på att få godkänt eller uppnå högre betyg på en kurs vid på...
Hej, om det är samma kurs, med samma innehåll, så borde det inte finnas någon skillnad i svårighetsgraden. Det borde vara lika lätt eller svårt att klara... Läs hela svaret -
Frågor kring att bygga kandidatexamen?
Hej! Jag vill bygga min egen kandidatexamen, men vet fortfarande inte riktigt vilket huvud- eller biområde jag vill läsa. Jag lutar åt att bygga en kandidat inom HR, och kommer då troligtvis att välja sociologi eller arbetsrätts som huvudämne. Jag...
Hej Ebba!Du vinner på att få svar från studievägledare på den institutionen där du vill få ut kandidatexamen. Och detta på grund av att endast "generella ramar"... Läs hela svaret -
pol kand kan man läsa politices själv?
Hej, jag kan inte hitta nånstans att man skulle kunna läsa politices själv. Jag har frågat några universitet men har inte fått svar än. Kan man läsa och bygga upp programmet själv eller måste man läsa programmet tillsammans med...
Hej C!vad gäller kandidatexamina så kan varje lärosäte bestämma ganska mycket självt. Du kan få olika svar från olika lärosäten: högskolor och universitet. En... Läs hela svaret -
Får man göra prövning hos Komvux medans man studerar?
Hej! Som rubriken lyder; får man göra prövningar hos Komvux när man studerar på ett lärosäte?
Hej Hampus!om du med ett lärosäte menar högskola eller universitet, så är svaret ja!Om du menar studier på gymnasiet - är svar Nej. Gymnasieelever får endast... Läs hela svaret -
Fråga om examensmålen?
Hej, Jag har en fråga om examensmålen som varje utbildning har på högskolan som är: 1. Kunskap och förståelse 2. Färdighet och förmågor 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt. De två första...
Hej Emanuel!jag råder dig vända dig till studievägledare på den institutionen på det aktuella lärosäte: högskola eller universitet, där examen utfärdas (just det examen som du är... Läs hela svaret -
ojämnt antal högeskolepoäng för kandidatexamen?
Hej. Det är så att jag ska ansöka om examensbeviset snart och jag har 182hp och en kandidatexamen är på 180hp. Det är så att om jag tar bort en kurs kommer jag få 177.5HP och då kan jag inte få examensbevis. Hur fungerar det då?...
Hej Kalle,precis som Valentina skriver i kommentaren till din fråga, så måste du fråga studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. Tänk... Läs hela svaret -
Kan jag läsa på dessa poäng i en annan universitet?
Hej, det är så att jag är i min tredje (snart fjärde) termin och har en tenta jag ej klarat nu på flera försök. Jag har från den kursen 27 poäng av 30, men oavsett vad så har den tentan varit jobbigt för mig. Det jag undrar då...
Hej Denny,jag känner inte till några förbud mot att söka till en kurs, även man tidigare läst samma kurs och "nästan klarat av den". Däremot kan jag inte... Läs hela svaret -
Kandidatexamen 180 p Högskola, universitet?
Hej! Jag heter Johanna och vill studera vidare men undrar lite över vad som gäller angående kandidatexamen via högskola till jämförelse med universitet? Enligt studera.nu så står det nämligen: ``Ett universitet har ett generellt tillstånd...
Hejsan,kandidatexamina ligger på Grundnivå och på den nivån är det ingen skillnad mellan att läsa på en högskola eller på ett universitet. Det är först... Läs hela svaret -
Redan läst en kurs som ingår i det naturvetenskapliga basåret?
Hej! Jag gick ekonomi på gymnasiet och funderar nu på att läsa ett naturvetenskapligt basår för att eventuellt studera till läkare. På gymnasiet läste jag matte 3b och valde även till extra matte och har därför även läst...
Hej Ebba!Om du har godkänt betyg i gymnasial kurs Matematik 4, så har du behörighet (vad gäller matte) - till läkarprogrammet. Du behöver inte läsa matte... Läs hela svaret -
Hur fungerar platsgarantin på högskolan?
Hej jag hade tänkt att gå Ekonomiprogrammet och sedan läsa ett tekniskt basår antingen på KTH, Chalmers eller Lund och sedan gå Civilingenjörs (Industriell ekonomi). Jag undrar hur platsgarantin fungerar på de olika högskolorna, jag har...
Hur platsgaranti fungerar eller om den erbjuds, över huvudet taget, bestämmer varje lärosäte självt. Mycket kan förändras även till nästa termin.. basåret är det... Läs hela svaret -
är jag examinerad socionom eller inte ?
Hej ! Jag har en liten fråga som jag har inte kunnat hitta ett bra svar för och det gäller socionomutbildning . jag är socionomstudent som har klarat alla terminer i själva socionomutbildning ( 1,2,3,4,6,7 ) men inte Praktik ( termin 5) . Det kan vara en dum...
hej, eftersom det ingår obligatorisk praktik - inom socionomprogrammet - då måste den studerande vara godkänd även på praktiken för att kunna ta ut examen. Det är i alla fall... Läs hela svaret -
Kan man komplettera utbildning med uppsats då högskolan upphört?
Hej! Kan man komplettera en kandidatutbildning med C-uppsatsen som enbart saknas då HS upphört/gått samman med annan HS? Och i så fall hur går man tillväga - vem kontaktar man, då i detta fall den andra HS påstår att det inte är...
Hej!varje lärosäte i Sverige (högskola eller universitet) har väldigt mycket "att säga om" villkor för att kunna ta ut examen på det... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga