Hej, jag är en tjej i 9an som ska göra mitt gymnasieval om någon vecka. Jag har hela mitt liv varit ganska inställd på natur men nu senaste tiden när jag varit där på besök och annat har insett att ekonomi nog är mer för mig. Jag tror att miljön där passar mig mer som person trots att jag alltid haft A i alla NO ämnena under min skolgång. Jag har även tänkt lägga till matte 4 som mitt inviduella val om jag väljer ekonomi eftersom jag gillar ämnet och jag tror att det underlättar i framtiden. Jag vet att det finns några universitetsutbildningar som ofta kräver matte 4 och Kemi/fysik/biologi kurserna typ som läkare och civilingenjör. Om jag då läser matte 4 nu visst kommer jag inte behöva läsa det igen om jag väljer att göra ett basår? Så min fråga är om ni tycker jag borde köra på ekonomi och sen läsa till no ämnena efteråt ifall jag vill in på någon speciell utbildning eller bara välja natur och ha alla möjligheter direkt.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32165 frågor besvarade.
Ekonomi eller natur?
1 Svar
Hejsan, du har ännu ganska gott om tid innan du definitivt måste bestämma dig ang.ditt gymnasieval. Du har till sista dagen i omvalsperioden som brukar ligga senare under våren (olika datum i olika delar av Sverige).
Det är bra att du besökte gymnasieskolan för att "känna på" hur det skulle bli att läsa där.
Du frågar om du skulle behöva läsa om Matematik4 efter gymnasiet om du går ut gymnasiet med godkänt betyg i den kursen. Satta betyg gäller tillsvidare så man behöver inte läsa om samma kurs i vilken man har godkänt betyg men... skulle det vara så att du efter gymnasiet går universitets-basåret, som är en sammansatt utbildning på heltid, och du vill få studiemedel från CSN för heltidsstudier, då väljer du själv i så fall att "gå om" matte 4 (detta för att läsa på heltid). En annan sak med universitets-basåren är att kurserna "liknar" gymnasiala kurser men de är inte identiska med gymnasiala kurser med samma namn (konstigt nog). Varje universitet får själv bestämma hur de "modifierar" kurser inom basåret; de gör det för att bättre förbereda inför just "sina utbildningar", alltså som ges på samma universitet. På så sätt kanske "matematik4" på universitetet kommer innehålla några nya "moment"; och om du skulle vilja använda dig av "platsgaranti" som ibland ges efter basåren, då är man ofta tvungen att ha läst basåret i sin helhet och fått godkänt i allt som ingår i basåret --- på så sätt är "risken" stor att du kommer känna dig tvungen att läsa matte 4 "igen".
Jag vill också påtala följande: att på Ekonomiprogrammet få läsa matte 4 kan ej, på förhand, garanteras. Kursen är på EK valbar, ej obligatorisk och skulle lärarkapacitet ej räcka (det är ju tyvärr lärarbrist) då måste skolan prioritera ge undervisning i obligatoriska kurser, alltså de som går NA/naturvetenskap och TE/teknikvetenskap kommer få läsa matte 4 och elever på andra program kan bli utan undervisning i just den kursen och kommer läsa någon annan 100poängskurs "i stället".
Regeln är den att undervisning i obligatoriska kurser måste (tvunget) erbjudas. Och valbara kurser ges i "mån av möjlighet" alltså om skola kan finna möjlighet att göra det vilket på förhand ej går att garantera.
Så, om du vet att du vill läsa så mycket matte som möjligt, och vill garanterat få läsa matte 4, då råder jag dig att söka till NA/naturvetenskap eller till TE/teknikvetenskap där upp till och med Matematik 4 är obligatoriska kurser; på de utbildningar läser man också det svåraste spåret (c-spåret) och man läser matte i snabb takt, snabbare än en kurs om året; ofta kan eleverna på NA/naturvetenskap och TE/teknikvetenskap även läsa ännu högre mattekurser, alltså matematik 5 och/eller matematik specialisering.
ang.bli behörig till "allt" med examen från NA/naturvetenskap så är det "sanning med modifikation". T.ex om man vill utbilda sig till lärare i samhällskunskap, måste man inför lärarprogrammet få godkänt betyg i gymnasial kurs Samhällskunskap 2 och den kursen är på NA/naturvetenskap ej obligatorisk. Vill man bli språklärare eller tolk/översättare, så måste man lära sig mycket inom just "det språket" och endast en kurs i ämnet moderna språk ingår i NA/naturvetenskap. Det går, alltså, att hitta många eftergymnasiala utbildningar till vilka man inte blir behörig (eller i alla fall inte Garanterat kan bli behörig) på NA/naturvetenskap.
Det finns ingen svensk gymnasial utbildning som ger behörighet till alla eftergymnasiala utbildningar.
Frågor och svar taggade med 'systemvetare' (6 st.)
-
Kan jag strunta i en kurs och läsa en annan istället?
Tjena. Jag läser Systemvetarprogrammet och tycker utbildningen är intressant överallt förutom just den grundläggande programmeringen inom Java. Jag undrar därmed om det går att "strunta" i denna kurs och även den objektorienterade varianten...
Hej, mitt svar är att jag tyvärr inte kan svara på den frågan. Du måste få svar från studievägledare på den institutionen där du vill ta ut din... Läs hela svaret -
Snabb väg till systemvetare?
Hej! Jag undrar om ni vet någon kort och snabb utbildning till systemvetare, gärna helt på distans? Helst inte universitet eller yrkeshögskola för dessa känns långa och utmanande för min del.
Hej,Systemvetare (eller Datavetare) är en yrkesroll som handlar om att studera, designa, utveckla och analysera informationssystem. En systemvetare kombinerar ofta teknisk kunskap med insikter i organisationers behov och... Läs hela svaret -
Vad ska jag utbilda mig till?
Hej! Jag tog en examen i journalistik för 5 år sedan, men har haft svårt att få jobb inom det. Jag vill inte ge upp den karriären fullständigt, men det känns som att jag nu är helt ute ur leken och att jag istället bör skaffa mig en annan utbildning. Jag har jobbat på bibliotek en tid, och...
Hej Ebba!Det finns ett antal yrken där 3-årig utbildning på högskolenivå gör dig "behörig" till anställning och sen får man intern utbildning på arbetsplatsen med... Läs hela svaret -
Vad gör en systemvetare?
Jag har funderat en del på att bli systemvetare. Det känns verkligen som en utbildning som är rätt i tiden. Men jag undrar vad exakt de kan göra. Jag har hört att de kan jobba som programmerare och projektledare. Jag tycker inte att det låter superkul att...
Hej IdaSystemvetare - kallas de samhällsvetare som specialiserar sig på att lösa administrativa problem med hjälp av IT och datasystem. Majoritet av systemvetare (fler än 75%, uppgift från mars 2021)... Läs hela svaret -
Vad menas med behörigheter (1, 1b , 1b1 osv)?
När jag tittar på vilka behörigheter och ämnen som är nödvändiga för att komma in på juristprogrammet på högskolan så ser jag att det står ”grundläggande behörighet” som jag antar är matte,...
Hej, Samhällskunskap 1a1 och 1a2 är två kurser á 50poäng/styck och tillsammans utgör de en större kurs - samhällskunskap 1b; på samma sätt funkar det... Läs hela svaret -
Systemvetenskap eller ekonomi?
Hej, jag har länge varit intresserad av ekonomi och företagande. Fram till nyligen var jag säker på att jag vill plugga ekonomie kandidat på universitetet, men nu lutar det mot systemvetenskap. Som jag har förstått det är systemvetenskap nära...
Hej Carl; du ställer några olika frågor och jag ska försöka svara på dem. Ang. magister och masterprogramDet är utbildningar på avancerad nivå och man måste ta... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga