Daniel
    Hej. Jag undrar vad som gäller när det kommer till att pendla till och från skolan. Mina barn går på drottningblancas gymnasieskola i Örebro. Vi är bosatta i skinnskattebergs kommun. Enl vad jag fått till mig så betalar nvu här ett sk Vl-kort, eller upp till lika kostnad for ett sådant. Skulle jag köpa sådana kort till barnen skulle dom få 12timmars dagar alla dagar i veckan. Dvs ca 06-ca18. Det känns inte riktigt ok. Så köper vi ist Movingo alla sträckor till en kostnad av 2400kr/st så får dom betydligt trevligare dagar och slipper sitta i Örebro flera timmar om dagen i onödan. Dock kanns ju kostnaden för detta ganska hög. 4800/mån som vi får tillbaka ca3000/mån av. Är detta riktigt eller har vi missat något? Till saken hör att ena dotterns linje inte finns på närmare håll, andra dotterns linje/inriktning finns på närmare håll men hon ville gå i Örebro med den äldre systern.
    • : För att förtydliga längden på skoldagen avser morgon tåg kl 06.03 och avstigning på stationen ca 18 på em.
    • Julia : Jag har nu ringt och pratat med CSN - vet inte om det blir till hjälp men du kan läsa mitt Utökade svar, nedan.
    • : Tack så mycket för svaret och att du tog dig tid att ringa och höra med CSN.
    • Julia : Det finns info på https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/skolskjuts-och-elevresor - som du gärna får ta del av.
    • Anna : Hej Daniel, du får gärna återkomma och berätta hur det går - om du fick några svar från andra ställen än här på FRåGA SYV och hur det utvecklar sig i denna fråga. Vi vill lära oss mer även inom det aktuella område där det finns många (ofta också krångliga) regler, undantag som ibland kan göras mm.
    Läs alla kommentarer

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej!
    mitt förslag är att du kontaktar Skolverkets upplysningstjänst***, tel.nr 08-527 332 00 -- där har de bland annat kompetens i skol-Juridiska frågor, alltså om elevens rättigheter.
    Vad jag vet, så kan hemkommunen betala mer än vad eleven har rätt till men det är frivilligt för kommunen att göra - så görs det ju därför sällan.
    Jag förstår att 12-timmars dagar flera dagar varje vecka är mycket jobbigt att ha. Dock så är det inget som vi här på FRåGA SYV kan göra någonting åt; jag menar att vi ej har den kompetensen som skulle krävas för att bringa klarhet i den frågan.
    Det jag personligen känner till att de flesta familjer där barnen flyttar för att gå på gymnasiet betalar minst 2.000 per barn i "extra-utgifter" som ej täcks av några bidrag, vilket är beklagligt men så brukar det tyvärr se ut.
    I varje kommun brukar det finnas någon person på utbildningsförvaltningen som ansvarar för "pendlingsfrågan". Hen bör kunna redogöra på vilka grunder som beslut fattas ang hur mycket pengar som eleven (vårdnadshavare/familjen) har rätt till enligt de regler som finns. Sedan kan du/ni alltid be om att kommunen gör ett undantag och beviljar mer pengar - kan inte lova att kommunen kommer gå med på det.
    Jag ska även samråda med kollegorna och i fall vi kommer på något mer vi skulle kunna säga som svar på din fråga, tips eller förslag - så återkommer vi!
    Vänligen
    Julia
    P.S: Jag har nu pratat med en sakkunnig på skolverket. Skolverket hänvisar till kommunen där eleven är folkbokförd. Om det är rimligt att lägga så mycke tid på att pendla till skolan är "bedömningsfråga" och det är tyvärr kommunens bedömning som gäller. Det går att överklaga kommunens beslut, säger den sakkunnige på skolverket.

    Hej igen,
    jag har ringt till en sakkunnig på CSN, som ansvarar bl a för inackorderingstillägg för gymnasieelever som bor på skolorten p g a det blir för långt att pendla.
    Drottning Blankas gymnasieskola i Örebro är fristående gymnasieskola - och i så fall om din dotter vars utbildning ej finns närmare bostaden skulle skaffa sig bostad (inackordering) på skolorten, har hon i så fall rätt att få Inackorderingstillägg som bedöms, beslutas och betalas av CSN. Min tanke var att CSN kanske kan betala ut inackorderingstillägg utan att eleven ska behöva bo på skolorten och pengarna kunde användas till att köpa pendlingskort, men det går tyvärr inte - för att CSN behöver få in ett Intyg på att eleven faktiskt har bostad/inackordering på skolorten. Det går alltså tyvärr inte använda inackorderingstillägg till att köpa pendlingskort.
    Och för din andra dotter, vars utbildning finns närmare bostaden, så skulle CSN göra avslag (detta pga de kan bevilja inackorderingstillägg endast för utbildning som är närmast bostaden, alltså om samma program/inriktning finns närmare, får eleven avslag på ansökan om Inackorderingstillägg).
    Tips! ta kontakt med personal på skolan där dina barn studerar - min förhoppning är att de kanske har erfarenhet av elever som pendlar långt och har kanske förslag på en lösning.
    Hör också med gymnasieantagningen i Västerås - om de kan säga någonting som kan bli till hjälp i just den aktuella frågan (är inte säker på att de kan, men det går ju alltid att hoppas: kanske har de erfarenhet av liknande situationer sedan innan).

    Det finns också info som är relevant till den frågan på skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/elevresor
    men det finns, enligt skolverket, ej någon "tidsinterval" (man kan annars tänka att det skulle finnas ett generellt beslut om att t.ex "så många timmar per dag är det max vad som är rimligt för gymnasieelev att lägga på att pendla..." men så är det alltså inte). Som skolverket säger "det är inte närmare reglerat". :(

    Frågor och svar taggade med 'matte D' (4 st.)

    • Joacim

      G i matte D, räknas Matte 4 som 100p?

      Hej. Jag läste tidigare Matte D, och fick G i det. Men sedan fick jag IG i Matte E. Nu har jag läst Matte 4, och klarat den kursen. När jag kollar på vilken kurs som har ersatt vilken, så står det att matte D har ersatts av matte 4. Har jag läst 100p i onödan nu? Och att jag bara kan...

      Julia: : Hej Joacim,vilka nya kurser som motsvarar de gamla - se Tabell för utbyteskomplettering.
    • Maria

      Kan man tillgodoräkna en viss kurs inom NV-basår?

      Hallå SYV! Jag har nu, efter samhällsprogrammet, gett mig *** på att bli tandläkare istället. Jag har gått motsvarande Matematik C, ej D. I ett naturvetenskapligt år (behörighet A13 för tandläkare) studerar man upp till Matematik D. Kan jag göra så att jag läser Matematik D på komvux (mer...

      Peter: : Hej Maria, Matematik D kan man inte längre läsa eller göra prövnignar i. Den möjlighet upphörde 30 juni 2016. Nu är det matematik 4.  För behörighet till... Läs hela svaret
    • Mia

      Prövning i ämne innan GY11?

      En elev som gått på vår skola hade F i Matte D och vill nu göra en prövning. Man kan ju inte göra en prövning i Matte D utan då får man göra i Matte 4. Har eleven rätt att göra det på vår skola eller ska vi hänvisa till Komvux? Kan man "byta ut" Matte D i elevens slutbetyg mot Matte 4 efter...

      Julia: : Hej Mia! Ang. rätten att göra Prövning - så är det detta som gäIIer:
    • K

      Matematik 3c Ellet 4?

      Hejsan! Jag ska söka till en utbildning på högskolan där jag behöver ha läst matematik 3c alt. matematik D för att vara behörig. Jag gick ut gymnasiet med de gamla kurserna och har läst till matte C. Jag har läst på internet stt matte 3c motsvarar matte C, vilket jag har betyg i! Jag hade tänkt...

      Julia: : Hej K! Om det i behörighetskraven står att du behöver ha läst Matematik 3c alt Matematik D då behöver du skaffa dig godkänt betyg i en av de kurserna (3c eller D). Det kan du göra bl a genom att göra PRÖVNING på Prövningsenheten eller... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga