Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31944 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'Örebro universitet' (7 st.)
Hej! Vad för merit krävdes för reservantagning vid umeå/örebros läkarprogram HT-23?
Milla : :
Hej!enligt antagningsstatistik som visas på lärosätenas gemensam webbplats Studera.nu gäller följande:Läkarprogrammet vid Umeå universitet - hen som kom in sist till HT-23 i BI (direktgruppen) hade... Läs hela svaret
Om man har cirka 16.3 i merit, vilka "säkra kort" finns att välja på örebro universitetet? Alltså vilka program kan man med säkerhet/troligtvis säga att man kommer in på? Har försökt förstå tidigare års statistik,...
Milla : :
Hejsan, kan du tänka dig läsa på andra ställen än just Örebro universitet? är första fråga som jag vill ställa till dig? Kan det vara viktigare att studera just... Läs hela svaret
Hej! Jag vill veta hur många meritpoäng krävs det för att komma in på civilekonomprogrammet i Örebro ?
Peter: :
Hej Bayan,Antagningsstatistik för Civilekonomprogrammet (vid Örebro universitet) visar följande:Vid den senaste antagningen - till vårterminen 2023 krävdes det i BI, direktgruppen... Läs hela svaret
Jag är intresserad av att jobba som rekryterare och väljer mellan Personalvetarprogrammet på Uppsala universitet eller Örebro universitet. Jag är väldigt psykologiskt intresserad och vill därför läsa så mycket psykologi som möjligt. Vilken av dessa lärosäten bör jag välja?
Milla : :
Hej Filip!jag råder dig att jämföra kursinnehåll i de 2 programmen som ditt val står mellan. Ingår det kurser i psykologi i något av de programmen? Du kan också... Läs hela svaret
Hej! Jag har tänkt att börja studera på Örebro universitet. Min tanke är att ta kanditatexamen i företagsekonomi. Jag kommer däremot vilja starta med att söka till enskilda kurser då jag inte kommer in på programmet. Går det att...
Anna: :
Hej Adrian,mitt förslag blir att du söker läsa Ekonomiprogrammet och även Civilekonomprogrammet men också till
Grundkurs i företagsekonomi på Örebro Universitet;... Läs hela svaret
Jag och min flickvän är mycket intresserade av Socionomprogrammet vid Örebro universitet. Problemet är att jag har en merit på nästan 20 så jag bör komma in, men hon har en merit på 17,92. Jag skulle isåfall flytta till Örebro...
Julia: :
Hej Elev! :)Sista dag för komplettering med betyg blir 18juni2020 och det är först efter det som man skulle kunna säga "någonting", över huvudet taget,... Läs hela svaret
Hejsan!
Jag vill gå på juristprogrammet men jag vet inte i vilket universitet jag vill läsa det. Mitt första val står mellan Örebro och Uppsala. Jag har vart på ÖU och besökt och tyckte det var jättebra, har inte varit på Uppsala då jag inte har haft chansen till det. Jag skulle gärna vilja...
Lena: :
Hejsan, oj, det är en svår fråga eftersom rykten alltid kan uppstå och det kan vara svårt att välja universitet utifrån sådana. Det är väl mycket bra att du besöker skolorna och gör dig en egen... Läs hela svaret