Ellinor
    Hej!
    Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.

    Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.

    Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten).
    Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :(
    Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.

    ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet
    Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha.
    Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.

    ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap
    Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.

    Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär".
    Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan.
    Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby.
    Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).

    Studie- och yrkesvägledare
    • Ellinor : hmm, ja jag förstår. Men vet ni ingenting om hur det ser ut inom sociologi eller kriminologi? Framtid.se säger att det är balans för kriminologer och att prognos saknas för de som läst sociologi men inom kategorin samhällsvetare där kriminologi och sociologi ingår står det att konkurrensen är hög. Vad är det som stämmer där då? Är det en helt okej arbetsmarknad för kriminologer eller gäller det bara för vissa tjänster inom kriminologi såsom kriminalvårdare och inte sånt som jag är intresserad av dvs organisationsutveckling, utredningar, administration etc. Jag förstår att det inte går att säga exakt hur det kommer se ut i framtiden men det är därför jag ber er om råd. Står liksom och väger fram och tillbaka då jag funderar på om sociologi skulle öppna upp fler möjligheter för mig än kriminologi, men att arbetsmarknaden inom kriminologi eventuellt ser lite bättre ut än inom sociologi. Eller finns det något annat man kan bli med om man vill jobba med sånt här? Exempelvis inom skolväsendet eller inom kommun/landsting etc? Så bra att höra att chanserna är lite större att få bra jobb om man är förflyttningsbar för jag har egentligen inget problem med att flytta någonstans då jag inte har familj eller något sådant. Och så har jag körkort.
    • Milla : Hur det ser ut idag och hur det kommer se ut om 3 år - behöver absolut inte bli samma eller ens liknande. Se t.ex vad som hände med hotell, restaurang- och besöksnäringen/turism pga Covid-19! :( --- Det vi skriver om yrken på www.framtid.se baserar vi på uppgifter från arbetsmarknadsundersökningar, utlåtande från sakkunniga, fackliga organisationer och övriga insatta... men ingen har en "kristallkula" och du behöver ju bara "en tjänst". Det räcker alltså att ngn går i förtidspension eller blir föräldraledig så öppnas det möjighet för att få jobb för en person - och så kan det ju bli Du, eller hur? Att du har körkort och är "flyttbar" är jättebra - då kan du söka både utbildningar och jobb i hela Sverige och kanske även utomlands... . Om du står och väger mellan sociologi och kriminologi: varför inte läsa en kurs inom varje ämne, till att börja med? Du kan sedan bestämma vilket ämne som du är mer intresserad av. Du kanske i din examen (kandidatexamen) kan ha både kurser inom sociologi och kriminologi eller så kanske du på t.ex 4 år - kan ta ut 2 kandidatexamina: en med huvudämne sociologi och en med huvudämne kriminologi? Det är inte omöjligt, men börja i så fall med att läsa en 30 hp.kurs inom varje ämne; då läser du 2 terminer: en termin inom varje ämne. Prata också med studievägledare på de institutioner där intressanta för dig utbildnignar ges. Du kan också vända dig till arbetsförmedlingen och till fackföreningar - för att höra med de vad de tror om framtida arbetsmarknaden.

    Frågor och svar taggade med 'betygssnitt' (36 st.)

    • Mano

      Kommer att räknas med i mitt betygsnitt?

      Hej! Jag går i trean på gymnasiet. Jag vet att elevens poäng ska vara 2400 poäng, men jag har 2600 poäng. En av dem är från Franska 1 eftersom jag behövde läsa Franska 1 för att kunna fortsätta med Franska steg 3 och 4. Dessutom har...

      Milla : : Hej,svar på din fråga beror på hur ditt examensbevis ser ut. "Vanligt antal" poäng i gymnasieexamen är 2500. Av dem 100p. gymnasiearbete (men det betyget räknas inte in i... Läs hela svaret
    • Lina

      Behöver matte 3 räknas med i jämförelsetal om det är matte 4 för behö?

      Hej! Jag går tredje året på samhällsprogrammet och vill ta ett naturvetenskapligt basår på högskola. Jag har läst matte 3b som utökad kurs på gymnasiet. Är det möjligt att när jag är behörig till...

      Mikael: : Betyget i matte 3 som utökad kurs (i ditt examensbevis från gymnasiet markerad med U), kommer inte räknas in när du söker till utbildningar som för särskild behörighet kräver matte 4.
    • Wilma

      Utökad kurs, om den räknas med i betygssnittet?

      Räknas betyget in i betygssnittet som jag väljer att lägga som utökad kurs, exempelvis har jag lagt engelska 7 som utökad kurs, räknas då den in som meritpoäng och betyget eller bara meritpoäng?

      Anna: : Hej!för de som har examensbevis (från gymnasiet eller från komvux) räknas betyget in i ditt jämförelsetal/snittbetyget om kursen ger meritpoäng och detta även om... Läs hela svaret
    • Omar

      Vad räknas i betygssnittet efter komplettering?

      Hej Jag har läst franska steg 1 och arabiska steg 1 som moderna språk på gymnasiet. Nu i efterhand har jag gjort prövning i arabiska steg 3 och 4 som moderna språk. Franska steg 1 och arabiska steg 1 räknades med i mitt betygssnitt vid senaste anmälan, då dem var en del av mina 2500 poäng på...

      Mikael: : Hej!att betygen från dina kurser räknas på det mest fördelaktiga sättet, oavsett om de ligger i examen eller som komplettering, stämmer men Antagning.se följer... Läs hela svaret
    • Johanna

      betygsgenomsnitt?

      Hej Jag går i tvåan i gymnasiet och ska börja i trean nu efter sommarlovet. I ett program som är kopplat till skolan, kan man skriva in sina betyg, och alla betyg som sätts av lärarna visas, samt kurskod, ämne, poäng,år, start- och slutdatum...

      Liselotte: : Hej,betygsgenomsnittet (på alla de betygen som ingår i examensbeviset, förutom gymnasiearbete, vars betyg räknas inte in) = jämförelsetal och sedan plussar man på meritpoängen, om man har... Läs hela svaret
    • David

      Räknas tidigare studier vid universitet med i urvalet?

      Hejsan! Jag har lite frågor om betyg och poäng och om hur det fungerar vid antagningen. Jag ska skola om mig och därför tänker jag ansöka till ämneslärarutbildningen. Jag har en 180hp kandidatexamen bakom mig. Räknas dessa högskolepoäng in eller är det endast gymnasiebetygen som man går...

      Mikael: : Hej David,man konkurrerar med Meritvärde, som räknas ut på gymnasiala betyg, när man söker till högskoleutbildningar på Grundnivå, alltså där... Läs hela svaret
    • Joakim

      Meritbetyg och vilka ämnen jag får räkna med?

      Hej, Jag pluggar för tillfället upp ett par gymnasiala ämnen för att höja meritvärdet. Då jag tog studenten 2004, estetiska programmet, finns det ämnen som är totalt värdelösa samt förmodligen inte får inkorporeras i...

      Mikael: : Hej, fick du ett SLUTBETYG när du slutade på gymnasiet? Har du tidigare läst på högskola eller universitet i Sverige? - det frågar jag för att få det klart för... Läs hela svaret
    • Uno

      Byta ut betyg i Ma5 mot betyg i modersmål?

      Hej! Jag läste matematik 5 på gymnasiet, och fick betyget E där. Dock så läste jag modersmål som utökad kurs, och fick där C som slutbetyg. Jag undrar om jag på något vis skulle kunna byta betygen så att Ma5 blir den utökade kursen och Modersmål räknas med i nytt betygssnitt istället? Tack...

      Julia: : hej Abbas, om du har EXAMENSBEVIS, då går det inte att ändra ngt. i det.Om du har Studiebevis, kontakta SYV på komvux i den kommunen där du är folkbokförd och gör planering... Läs hela svaret
    • Linnea

      Hur påverkar extra kurser från Komvux?

      Hej, hur påverkar extra kurser från Komvux mina poäng från mitt gymnasieprogram som jag den ska söka in med till universitete eller högskola? Kan extra kurser för behörighet sänka och höja mitt betygssnitt?

      Julia: : hej Linnea, eftersom betyg i kurser som man läser på Komvux räknas in i ditt Jämförelsetal, så kan jämförelsetal påverkas. Det påverkas inte om du i de... Läs hela svaret
    • Patricia

      Kommer mitt betygssnitt påverkas?

      Hej! Jag gjorde en prövning i matematik 2b då jag inte läste den kursen på gymnasiet men behöver den för att komma in på ett visst program. Provet gick inte så bra och jag tror inte jag blir godkänd. Det jag undrar är om jag får ett F på prövning sänker det mitt hela betygssnitt då? Med...

      Julia: : Hej Patricia; om du redan har Examensbevis (är färdig med gymnasiet eller studier mot examensbevis på komvux), då kommer inte F betyget du får efter det, spela någon som helst roll. F betyg... Läs hela svaret
    • Carolina

      Läggs komvuxbetyg och gymnasiebetyg ihop?

      Hej! Jag gick ut gymnasiet 2017 och har sedan dess läst in ett par meriterande kurser och övrigt på komvux. EX. är M5, och moderna språk upp t.o.m. steg 3 som jag läst in. Nu undrar jag, ifall jag beställer en ny betygskopia, om de ämnena kommer synas i dokumentet OCH ifall de räknas med i...

      Julia: : Hej Carolina, om du har Examensbevis från gymnasiet, kommer inget att ändras i dokumentet "examensbevis"; du skickar med Examensbevis + de övriga betygen till Antagning.se och Antagning.se... Läs hela svaret
    • Jakob

      Hur blir det med betygsnittet när man läser till en kurs på komvux?

      Hej, jag funderar på att läsa till Naturkunskap 2 i vår och undrar hur det då blir med mitt betygssnit? Adderar man det betyget till mina andra betyg eller byter man ut Natur 2 betyget med ett tidigare betyg?

      Julia: : Hej Jakob,om du i ditt examensbevis har betyg i nk2 men får Högre betyg i samma kurs på komvux, då räknas det högre betyget in i stället. Men om du ej... Läs hela svaret
    • Lilian

      Höjs mitt betygssnitt om jag läst samhällskunskap 3?

      Hej! Jag undrar om mitt betygssnitt kommer att höjas något nu när jag har läst samhällskunskap 3 och i så fall hur mycket om jag har 14,3 nu ?

      Mikael: : hej Lilian,info i din fråga är inte tillräcklig för att kunna ge svar.Om du exempelvis har Examensbevis och det i examensbeviset ej finns betyg i samhällskunskap 3, kommer inte... Läs hela svaret
    • Anna

      Betygssnitt i Sverige?

      Hej! Jag undrar vart man hittar statistik på vad för meritpoäng som är vanligast i Sverige eller Stockholm. Vill veta hur min merit förhåller sig till resten av min årgång, tex om jag är topp 50% eller topp 10%?

      Anna: : Hej Anna,Statistiska Central Byrån sammanställer den sorters statistik - bl a på uppdrag av Skolverket. tyvärr kommer de sammanställningar med stor fördröjning - upp till 2år. Det är... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga