Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31912 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'högskolepoäng' (90 st.)
Om antagningsgränsen var 0.7 hp till en linje och någon fick 0.8hp skulle den personen som fick 0.8hp garanterat kommit in om han hade också behörighet till att gå in? För att antagningsgränsen är väl den personen som lyckades komma in med lägst poäng? eller spelar meritpoäng fortfarande roll...
Milla : :
Hej,om antagningsgränsen som visas i antagningsstatistiken är 0.7 i HP-urvalet, betyder det att minst en person med det högskoleprovsresultatet kom in och alla som hade högre resultat... Läs hela svaret
Jag undrar vad som krävs för en legitimerad F-3 lärare, för att bli behörig lärare även i årskurs 4-6? Har försökt läsa på men verkar stå lite olika överallt. Beror det exempelvis på vilket ämne man valt att...
Milla : :
Hej, det kan skilja sig åt mellan olika lärarhögskolorna. Det bästa för dig är att du tar kontakt med studievägledare på den... Läs hela svaret
Hejsan,
Kan man läsa på någonstans hur det svenska utbildningssystemet är uppbyggt (t.ex. vilka slags examen man kan ta)?
Jag antar att SYV är experter på sådana frågor efter 3 års studier om det, hehe
Milla : :
Hejsan,du undrar om "vilka slags examen man kan ta"? Menar du examina på eftergymnasial nivå? Det finns många olika typer av examina:på gymnasienivå kan man ta examen... Läs hela svaret
Om antagningspoäng för en linje är 0.6hp den åren och jag fick 0,8 vad är chansen att jag skulle komma in i skolan? Är det 100%? om nej ungefär hur mycket?
Milla : :
Hej,antagning görs inför varje start på utbildningen och antal studieplatser ställs "mot" sökande som har meriter. till högskoleutbildningar i Sverige kan man (samtidigt) konkurrera i fler... Läs hela svaret
Om en skola har antagningsgränsen till exempel 0,8hp och jag ansöker med 1,1hp. Kommer jag komma in förre än dem andra som ansökte med mindre HP än mig?
Milla : :
Ja, det stämmer. I HP-urvalet kommer man in först av alla om man har högst resultat på högskoleprovet och sedan så länge studieplatserna... Läs hela svaret
jag har läst affärjuridik i gymnasiet får jag ändå påäng om jag löser samma kurs igen i högskola
Milla : :
Hej Sara,även om kurer på gymnasiet och på högskolenivå kan ha samma namn, så har de inte samma innehåll. Högskole/universitetskurserna ligger på... Läs hela svaret
Hej, har studerat SAHA Virginska i Örebro. Har fått 12 poäng. Jag vill blir fysioterapeut . Hur ja jag komplettera mina poäng?
Anna: :
Hej Gabriel,jag undrar om du redan nu är Behörig till fysioterapeutprogrammet. Kraven är: Grundläggande behörighet samt godkända betyg i gymnasiala kurser: Idrott och hälsa 1, Matematik 2a eller 2b... Läs hela svaret
Hej jag har tidigare pluggat på ett naturbasår som jag hoppade av pågrund av personliga skäl och behöver plugga upp dom högskole poängen för att kunna få csn igen. Jag har fattat det som att man kan plugga upp högskolepoäng genom komvux men jag förstår inte riktigt hur jag går tillväga? Måste...
Anna: :
Hej Alexandra!det är CSN som bestämmer i frågor om studiemedel. Vad jag som inte jobbar på CSN tror gäller (i relation till din fråga) kommer jag att... Läs hela svaret
Hej! Jag ska byta utbildning till våren och undrar hur det funkar med tillgodoräknade högskolepoäng till studiemedel. Jag behöver 37 hp första läsåret och kommer få 30 hp från min nya utbildning. Jag undrar nu om jag kan få 7 hp...
Liselotte: :
Hej Moa,du behöver få svar från CSN. Bra om du tänker på att du kan få godkända studieresultat även från andra studier, som inte ligger på... Läs hela svaret
Hej! Har läst basår på GU. Klarade inte matematik kursen på 15 hp som jag nu skulle behöva läsa in. Denna kursen ska ge behörighet i matematik 4. Om jag nu skulle läsa detta på komvux har jag förstått det som att det är 100...
Anna: :
Hej Tova,15 hp (högskolepoäng) motsvarar heltidsstudier i en halv termin, alltså i 10 veckor (en termin på högskolenivå, högskola eller universitet, varar i 20 veckor). En gymnasial kurs... Läs hela svaret
Jag har sökt några fristående kurser. Jag undrar bara om de hjälper sen till att komma in på program på universitet eller inte alls? Tänkte mest på att de räknas som högskolepoäng.
Julia: :
Hej Altina,till utbildningar på grundnivå på svenska högskolor-universitet konkurrerar du med dina gymnasiala meriter. Ingen hänsyn tas till de högskolepoängen du... Läs hela svaret
Jag funderar på att bli textillärare och har hittat en utbildning i kompletterande pedagogik för ämneslärare, 90 hp. För att söka kursen ska man ha läst 90 hp i ämnet man vill bli lärare i, i detta fallet textil. Jag går nu 2 år...
Julia: :
Hej Jennie,jag tror tyvärr inte att du i detta fallet kan använda folkhögskolestudier i stället för högskolepoäng. Jag tänker dock på ett yrke... Läs hela svaret
Hej, jag funderar på att läsa till engelsklärare i gymnasieskolan men vill helst läsa fristående kurser då ingen högskola har ett lärarprogram som erbjuder den kombination av ämnen jag vill undervisa i. Jag läste att det krävs 120hp i ämnesstudier för att bli behörig för KPU i engelska, men jag...
Milla : :
Hej Elissa!Du får det bästa (mest rätta) svar på din fråga hos antagningsgruppen på det lärosäte där du vill läsa KPU. Det är... Läs hela svaret
Hej!
Jag studerar för nuvarande mitt tredje år på min kandidat men saknar endast 3,5 hp för att kunna få studiemedel igen. I och med att jag påbörjat terminen är det jättesvårt att hålla uppe ekonomin samtidigt... väntar för nuvarande på omtenta-resultat men känner verkligen ingen garanti att...
Peter: :
Hej Lydia,FRåGA SYV fattar inte beslut i frågor om Studiemedel, det gör CSN. Vi vet att CSN gör sällan några undantag från reglerna. Det som kan funka för att gå igenom ett undantag... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man får studera 180HP på fem terminer? Första terminen 30HP och resterande 37,5HP?
Mikael: :
Hej Astrid!Jag är inte säkert på att jag förstår din fråga...Är det så att du vill läsa ett program som går på 180hp i snabbare takt, på mer än heltid, då går... Läs hela svaret