Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31982 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'söka till högskoleutbildning' (10 st.)
Hej!
Jag heter Fredrik och tänkte börja läsa en 2-årig utbildning, "Utveckling av e-tjänster", där fokus är på att lära sig om hur man designar och använder e-tjänster. Utbildningen ger inga fördjupade kunskaper i något program, men man lär dig lite om objektorienterad programmering, PHP,...
Anna: :
Var god läs svar på https://www.fragasyv.se/fragor/hur-ser-framtidens-arbetsmarknad-ut-om-jag-gatt-en-it-utbildning
Hej!
Jag heter Fredrik och tänkte börja läsa en 2-årig utbildning, "Utveckling av e-tjänster", där fokus är på att lära sig om hur man designar och använder e-tjänster. Utbildningen ger inga fördjupade kunskaper i något program, men man lär dig lite om objektorienterad programmering, PHP,...
Anna: :
Hej Fredrik!
den utbildningen du undrar över ger med stor sannolikhet ingång till ett antal olika yrken, och det är därför svårt att ge specifika svar om en... Läs hela svaret
Hej! Jag läser just nu en mattekurs på komvux för att jag tänkte söka högskola. Men har ändrat bana och tänkte nu söka en linje där matte inte är ett krav för att komma in. Har jag sämre chans att bli antagen om jag har...
Julia: :
Hej Veronica,om du redan utan mattekursen är behörig, och får F i en mattekurs - borde inte det påverka dina chanser att komma in på en högskoleutbildning.Däremot tänker jag på... Läs hela svaret
Hej! Jag ska söka en utbildning till hösten på universitetet som kräver att jag har läst naturkunskap 2, vilket jag inte gjorde i gymnasiet. Ska därför läsa upp den kursen på Hermods vuxenutbildning mellan 20 april - 26 juni. Kommer det hinna bli...
Daniel: :
Hej Olga,enligt info på Antagning.se/sv/Hur-du-anmaler-dig-och-haller-koll/Viktiga-datum är sista dag för komplettering - den 18 juni 2020. Du måste alltså få betyget absolut Senast den 18... Läs hela svaret
Hej! läste att betyget påverkas om man läser basår på komvux, är det samma sak med folkhögskola? jag menar påverkas ens betyg om man läser på folkhögskola. Finns det nån skillnad mellan Komvux och folkhögskola? mvh
Mikael: :
Hej, Adi!folkhögskolorna ger Omdöme, inte betyg. På ett basår på en folkhögskola kan man få Behörighet men ej några "betyg"; alltså påverkas inte det... Läs hela svaret
Hej! Min fråga till dig är hur är det inskickade betyg och sista kompletteringsdagen när det kommer till ansökan till universitet. Jag kan ta upp ett exempel, Jensen annordnar en till prövning under våren och den pågår mellan 13/4 - 26/4,...
Milla : :
Det är ditt ansvar som sökande att se till att antagning.se har alla de betygen som du vill ”söka med” i tid. Fråga prövningsanordnare om när de kommer utfärda betyget och se... Läs hela svaret
Hej!Mittt namn är fatima. Och jag tänkte söka till röntgenprogrammet men jag har inte naturkunskap 2. Jag vill söka under våren. Min distans kursen börjar i augusti och avslutar i december. Saken är hinner jag söka dit ? Och hur ska jag göra för att visa att jag har läst kursen då ?
Milla : :
Ansökan till högskoleutbildningar med start Jan 2019 måste man göra innan mitten på oktober 2018 och sista dag för komplettering är 3dec 2018; det är senast 3 dec 2018 som man... Läs hela svaret
Hej,
Om jag gör en prövning i en kurs jag aldrig har läst förut nu i maj, konkurrerar jag då i Kompletteringsgruppen eller är jag fortfarande i BI gruppen?
Anna: :
Hej Lena,svar på din fråga beror på - om du redan innan du gör prövning är behörig till den utbildning som du söker till;
1. om du innan du... Läs hela svaret
Har man lika stor chans att komma in på ett program med låga betyg som med höga betyg när man söker in med högskoleprovet? Ex. Ett program har antagningspoäng; HP: 1.50 & Betyg: 21.40.
Har jag större chans att komma in på programmet om jag har HP: 1.50 och meritvärde: 17.50 än om jag har HP:...
Peter: :
Hej Tobias,
vanIigtvis är det helt separat - Betyg och högskoIeprovet, det är som två Olika dörrar som leder till samma rum, och du klonar dig och... Läs hela svaret
Spelar det någon roll vilken linje man gått när man ska söka till högskolan eller kollar dom bara på hur många poäng man har?
Milla : :
Hej Oscar!
Svar på din fråga är båda Ja och Nej, konstigt nog.
För att komma in på en högskoleutbildning måste man bli BEHÖRIG och sedan måste man (oftast) även kunna vinna i konkurrensen om en utbildningsplats (om... Läs hela svaret