Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31895 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'prövas i flera urvalsgrupper' (14 st.)
Hej hej! Jag ska söka till universitetet nu! Jag har ett bra resultat på HP som säkrar en plats på programmet jag vill söka. Det jag undrar över är hur jag söker med HP? Kommer det automatiskt läggas in på antagning.se? Söker man i...
Milla : :
Hejsan, När du gör anmälan på www.antagning.se så kan du inte välja i vilka urvalsgrupper du kommer att prövas; antagning.se kommer pröva dig i alla de olika urvalsgrupper där... Läs hela svaret
Hej! Jag vill läsa studie och yrkesvägledare utbildningen på SU. Där står det att man kan komplettera med arbetsgivarintyg. Nu till min fråga: Jag är behörig , men jag undrar om det kan ge mig en extra chans att komma in med arbetslivs erfarenhet...
Julia: :
Hej Emilia,obehöriga kan inte antas till svenska högskole-/Universitetsutbildningar.Av informationen på su.se/syv framgår bl.a att 15% av studieplatser på SYV-programmet på SU med start HT22... Läs hela svaret
Hej! Har fullständig examen från gymnasiet (gick samhälle). Men ska även göra HP för att öka mina chanser till att konkurrera om fler platser till ett program som jag vill gå på. Nu undrar jag bara, kan jag även hamna i BII gruppen om jag...
Julia: :
Ja, det kan du. Om du får högre betyg i minst en kurs som ingår i ditt examensbevis (bortse från U-kurser om du har några sådana - för där heter särskilda regler) kommer... Läs hela svaret
Hej! Jag går just nu allmän linje på folkhögskola för att få ett omdöme som jag kan söka till universitetet med. Jag vill söka till arkitektlinjen, och jag undrar helt enkelt hur många platser som brukar vara tilldelade personer som...
Julia: :
Hej Linnea,så vitt jag vet så fördelas antal platser utifrån hur många behöriga sökande som finns i varje grupp, alltså om flera sökande med... Läs hela svaret
Hej Jag har 15.70 som meritvärde och har en del E som jag viljat göra prövning på samt fixa mitt F på franska 4. Men frågan är kommer detta sabba mina chanser då jag hamnar i kompletteringsgruppen? Kan man inte söka via BI , BII samt Hp?
Anna: :
Jo, man kan prövas i BI, BII och HP (och även samtidigt också i BF, där sökande med omdöme från en folkhögskola prövas).Om du redan innan du kompletterar med högre betyg... Läs hela svaret
Hej! Högskoleutbildningen jag funderar på kräver kemi 2 men då jag inte läst den kommer jag behöva göra den på komvux. Men då högskoleutbildningen inte har jättehögt HP krav funderar jag på hur antagningen kommer se ut?
Daniel: :
Hej,antagningen till de svenska högskoleutbildningar ser ut så här att alla Behöriga sökande konkurrerar om plats.Du kan konkurrera i en eller flera betygsgrupper och/eller i HP-urvalsgruppen. för... Läs hela svaret
Har förstått att jag hamnar i BII oavsett på vilket sätt jag kompletterar matematik 3b/c. Men om jag sen skulle söka till en linje där matematik 3b/c inte är ett krav... är jag fortfarande i BII gruppen då? Eller tillhör jag i det fallet...
Anna: :
Hej Frida;du fick rätt svar i kommentaren till din fråga. Jag kan fylla på med följande info: eftersom matematik 3 ger meritpoäng då kommer du att prövas i BI med meritvärde där matte 3 ej... Läs hela svaret
Hej,
Jag tänkte söka till läkarprogrammet under våren! Jag har hört att om två personer söker med betyg och snittar samma poäng ex 21.5p kommer då universiteten att kolla på högskoleprovets merit och jämföra vem som har högre och välja utifrån det.
Men jag undrar då. Om en person söker med...
Julia: :
Ja, Mimmi, du har rätt. Om en person söker med 21,3p och har högre snitt på högskoleprov och en annan med 21,5p och har lägre resultat på högskoleprovet, antas i Betygsgruppen hen med... Läs hela svaret
Hej!
Jag hade tänkt att söka en utbildning till våren och undrar om jag tillhör grupp B1 eller B2. Jag har behörighet sedan gymnasiet för att söka utbildningen men läste förra året Engelska 7 för meritpoängen.
Betyder detta att jag tillhör B2 för att jag läste till ett betyg även om det...
Milla : :
Hej, du kommer att prövas i både BI, direktgruppen och i BII, kompletteringsgruppen.
I BI, direktgruppen, kommer du att prövas utan eng 7 betyget; i BII, kompletteringsgruppen, kommer du att prövas med eng 7 betyget.
Bästa hälsningar
Milla syv
Hej
Har ett utländskt gymnasiebetyg och har klarat
ENG 5 (Omprövning)
ENG6
ENG7
SVA1,2 och 3
samhällskunskap
Historia 1b
Religionskunskap 1
Tyska 1
Jag har fått ett förhandsbesked om behörighet för Kemi fysik och biologi ämnen i tandläkarprogrammet
Jag vill veta vilken grupp tillhör...
Anna: :
Hej,
det som gäller vid ansökan till svenska högskoleutbildningar med utländska gymnasiebetyg står på www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Utlandsk-gymnasieutbildning/
och det... Läs hela svaret
Hej, jag har en fråga om antagning till tandläkarprogrammet. Om man ansöker via Tapil, stryks hp och snittet bort eller är det automatisk det "bästa" eller "mest fördelaktiga betyget som man söker med då?
Daniel: :
Hej Anne,
det jag tror är: att det är "bästa" eller "mest fördelaktiga" som man söker med - eller rättare sagt, att man söker i ännu en urvalsgruppe, men söker fortfarande "kvar" ännu i andra... Läs hela svaret
Hejsan! Ska börja på natur/natur. Vilka andra nationella prov kommer förutom matematik, svenska och engelska?
Jag undrar också om nationella proven kommer påverka jätte mycket mina betyg.
Om jag inte går på komvux efter gymnasiet,...
Anna: :
Hej Erick, det är läraren i varje kurs som kan bättre svara på frågan om vilka prov, inklusive de NP, Nationella prov, som kommer att genomföras. Detta pga det är varje skola som... Läs hela svaret
Hej!
Nu vet jag att detta är en fråga som inte har något objektivt svar men hur tror ni att antagningsgränserna kommer att ändras när BIex slås ihop med BI? Kommer antagningsgränserna att öka en aning eller minskas?
Sedan har jag en till fundering - den nuvarande kvoten BII ingår båda...
Anna: :
Hej Keyser!
BII är Kompletteringsgruppen. Det är endast de som efter gymnasiet har läst kurser för behörighet eller för att höja sitt Meritvärde som prövas i den... Läs hela svaret
Hej! I somras gick jag ut med fullständiga betyg från det samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet, enligt GY11. Om jag läser upp ett betyg i psykologi 1, kommer jag då att konkurrera i urvalsgruppen BII också, vid ansökan till högskolan?
Mikael: :
Ja, Linus, det stämmer.
Eftersom du redan är behörig med de kurser som finns i ditt examensbevis, konkurrerar du i icke-kompletterings grupper, BI och BIex.
Om du läser upp betyg och med det Kompletterar - kommer du... Läs hela svaret