Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32009 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'alternativ antagning' (8 st.)
Hej, jag tog studenten från ekonomiprogrammet i somras och har sedan dess jobbat. Jag har sedan en tid tillbaka intresserat mig mycket för yrket läkare och har kommit fram till att det är läkare jag vill bli i framtiden. Problemet är att jag gick ut med för...
Anna: :
Hej Julia!Det viktigaste är att du blir BEHÖRIG. Obehöriga deltar inte i konkurrensen till platserna på svenska utbildningar på högskolenivå. För att höja dina... Läs hela svaret
Jag ska ansöka till Handelshögskolan i Stockholm på alternativt urval. De vill ha en individuell studieplan (även kallat transcript). Vad är detta? Jag går på IB och har därmed inte fått mina betyg, utan endast Pre-IB betyg.
Anna: :
Hej Isabelle,
HHS är en privat högskola och har lite annorlunda krav på sökande; de lyder inte under de "vanliga allmänna" regler, t.ex erkänner inte HHS några... Läs hela svaret
Hej!
Jag går i trean på gymnasiet och har inte bestämt vad jag ska bli i framtiden. Jag har alltid drömt om att bli läkare sedan jag var liten. Men nu tror jag inte att jag kan komma in på läkarprogrammet med det betygen jag har. Så nu undrar jag om vad man kan bli inom...
Daniel: :
Hej Sara,
tyvärr kan man inte byta från Apotekare till läkarprogrammet, utan man måste komma in på läkarprogrammet på "vanligt sätt" (även om man tidigare har... Läs hela svaret
Hej!
Undrar om det är möjligt att en apotekare läsa till läkare ?
Anna: :
Hej Adrian!
I Sverige är Apotekare>> och Läkare>> två olika yrken och det är två olika utbildningar som leder till de yrken.
Det är inte förbjudet att ha två olika... Läs hela svaret
Hej!
Nu vet jag att detta är en fråga som inte har något objektivt svar men hur tror ni att antagningsgränserna kommer att ändras när BIex slås ihop med BI? Kommer antagningsgränserna att öka en aning eller minskas?
Sedan har jag en till fundering - den nuvarande kvoten BII ingår båda...
Anna: :
Hej Keyser!
BII är Kompletteringsgruppen. Det är endast de som efter gymnasiet har läst kurser för behörighet eller för att höja sitt Meritvärde som prövas i den... Läs hela svaret
Hej
Jag har läst klart naturventenskapsprogrammet och min slutresultat är bara E och max D inget högre än så men efter gymnasiet sökte jag yrkehögskola och läste Elektronikingenjör men avslutade mitt i, nu vill jag börja högskola och plugga Energiingenjörsprogrammet i mdh men vet inte om jag...
Liselotte: :
Hej Anab!
Högskola & Yrkeshögskola är två olika utbildningsformer och poängen översätts inte mellan dem, tyvärr.
Du söker till högskola på dina gymnasiala... Läs hela svaret
Hej, jag har precis börjat andra terminen i åk 2 på naturprogrammet. Min dröm är att bli läkare, men är rädd att inte mina betyg ska räcka. Jag gör mitt bästa men lyckas ändå inte få A i alla ämnen. Är det möjligt att komma in på läkarlinjen om man i stället får bra på högskoleprovet? Har...
Anna: :
Hej, Emma!
Jo, det är fullt möjligt att komma in på Läkarutbildningen i HP-urvalsgruppen. Dock måste man under alla omståndigheter blir behörig,... Läs hela svaret