Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31894 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Hej! Jag ska plugga universitet i höst och jag har bland annat sökt kurser som är 7,5hp. Jag ska läsa fristående kurser och jag tänker att en termin ska jag läsa fyra stycken 7,5hp kurser för att få ihop 30hp på en termin. Men hur funkar...
Milla : :
Hej!det är studiestödsutredare på CSN som beviljar studiestöd, bland annat studiemedel, det är därför bra om du får svar från de som jobbar på CSN, detta för... Läs hela svaret
Hej hej! Jag ska söka till universitetet nu! Jag har ett bra resultat på HP som säkrar en plats på programmet jag vill söka. Det jag undrar över är hur jag söker med HP? Kommer det automatiskt läggas in på antagning.se? Söker man i...
Milla : :
Hejsan, När du gör anmälan på www.antagning.se så kan du inte välja i vilka urvalsgrupper du kommer att prövas; antagning.se kommer pröva dig i alla de olika urvalsgrupper där... Läs hela svaret
Hej!
Jag läser en fristående kurs på 30hp (heltid) som är uppdelad i 5 delkurser på 6hp/styck på universitet. Jag tog denna kursen för att jag tyckte det skulle vara kul och har för tillfället inga planer på att vidareutbilda mig inom samma område.
Jag har en delkurs som jag skulle vilja...
Milla : :
Hej!jag tror tyvärr att det kan bli så att du får underkänd i hela kursen på 30 hp om du missar en av delkurserna. Men du får gärna fråga... Läs hela svaret
Hej Jag tog Yrkeshögskoleexamen 400 Yh 4år sedan och jobbar heltid inom ekonomi senaste 4år heltid. Vill utbilda mig vidare men endast som jag kunde hitta är FEI top-up degree som accepterat 2år YH utbildning som grund och det är enormt dyrt.Min fråga...
Milla : :
Hejsan,kandidatexamen från de svenska lärosäten innehåller 180 högskolepoäng; det smidigaste är att läsa ett 3-årigt universitetesprogram som leder till kandidatexamen.... Läs hela svaret
Jag vet att det är svårt att ge ett rakt svar men kan man säga att det är en stor sannolikhet/ finns goda chanser att man kommer in på urval två i HP-kvoten om man är på reservplats 7 på ett program som antog 86 personer i urval 1? Jag har samma HP poäng som den som blev antagen sist i urval 1
Milla : :
Hej,utifrån informationen i din fråga skulle jag säga att jag tror du har en god chans att komma in men jag kan inte garantera ngt., som du säkert själv förstår också. För att någon,... Läs hela svaret
Jag läser nu en utbildning inom IT på KYH och när jag är färdig vill jag helst läsa vidare på högskola/universitet. Kan man hoppa över några kurser då om man går in på högskolan och ansöker om liknande utbildning...
Milla : :
Hej,Yrkeshögskola och Högskola/Universitet är i Sverige två Olika skolformer. Man kan tyvärr inte "översätta" yrkeshögskolepoäng till... Läs hela svaret
Hej. Jag undrar hur de räknar studiemedel på universitet. Om jag läser en kurs 15hp och två kurser på 7,5hp styck och alla dessa är på halvfart. Räknas det då som att läsa på heltid eller hur blir det ?
Milla : :
Hej,på heltid läser man, i Sverige, 30 högskolepoäng på 20 veckor. Universitetsterminen är 20 veckor och läsåret = 40 veckor. På ett läsår läser man 60... Läs hela svaret
Om vi säger att jag har godkänt i alla kurser som en högskole utbildning kräver och att jag har behörighet för den, även fast jag har lite lägre betyg som går under deras antagningsgräns är det så att jag ändå kan komma...
Milla : :
Ja, det stämmer. Behörig måste man bli, detta för att svenska högskole-Universitetsutbildningar kan ej anta obehöriga. Med högskoleprovsresultatet prövas man i... Läs hela svaret
Om man har påbörjat ett program på YH och under tidens gång ångrat sig och nu vill läsa ett program / kurser på universitet/högskola, kan man tillgodoräkna kurserna jag läst på YH då? Eller går inte det då det inte...
Milla : :
Hej,det är upp till de ansvariga på den högskole-universitetsutbildningen att bedöma om de kan tillgodoräkna avklarade yrkeshögskolekurser inom ett högskole- eller universitetsprogram. Det finns inga... Läs hela svaret
Hej!
Jag tänkte att eftersom det är många som gör HP provet så är det rimligt att det är också många som har fått höga poäng som 1.7. Jag vill komma in på karolinska, där behövs det 1.7; om jag får 1.7 på Högskoleprovet och som tur de har samma antagnings poäng igen är det då garanterat att jag...
Milla : :
Hej!om antagningsstatistik visat 1.7 i HP-urvalsgruppen, då betyder det att minst en person kom in med 1.7 och alla som hade högre kom in. Det betyder, alltså inte att alla som... Läs hela svaret
Om antagningsgränsen var 0.7 hp till en linje och någon fick 0.8hp skulle den personen som fick 0.8hp garanterat kommit in om han hade också behörighet till att gå in? För att antagningsgränsen är väl den personen som lyckades komma in med lägst poäng? eller spelar meritpoäng fortfarande roll...
Milla : :
Hej,om antagningsgränsen som visas i antagningsstatistiken är 0.7 i HP-urvalet, betyder det att minst en person med det högskoleprovsresultatet kom in och alla som hade högre resultat... Läs hela svaret
Om antagningspoäng för en linje är 0.6hp den åren och jag fick 0,8 vad är chansen att jag skulle komma in i skolan? Är det 100%? om nej ungefär hur mycket?
Milla : :
Hej,antagning görs inför varje start på utbildningen och antal studieplatser ställs "mot" sökande som har meriter. till högskoleutbildningar i Sverige kan man (samtidigt) konkurrera i fler... Läs hela svaret
Om en skola har antagningsgränsen till exempel 0,8hp och jag ansöker med 1,1hp. Kommer jag komma in förre än dem andra som ansökte med mindre HP än mig?
Milla : :
Ja, det stämmer. I HP-urvalet kommer man in först av alla om man har högst resultat på högskoleprovet och sedan så länge studieplatserna... Läs hela svaret
Jag pluggar just nu min första termin på socionomprogrammet och trivs bra. Grejen är att jag också är väldigt intresserad av att studera statsvetenskap. Jag känner mig inte redo att hoppa av socionomprogrammet, men jag hade så gärna velat...
Milla : :
Hej,du ställer flera frågor och jag ska försöka svara på alla men återkom gärna om jag glömmer eller missar svara på något du undrar... Läs hela svaret
Jag har 14,1 slutpoäng från gymnasiet. Hur mycket kommer jag ha efter att ha pluggat en kurs med 15 hp?
Milla : :
Hej Sara; en kurs á 15 hp, högskolepoäng, kommer inte räknas ihop med gymnasiala betyg. Högskolebetygen och gymnasiala betyg räknas inte ihop. Du kan inte höja ditt meritvärde som... Läs hela svaret