Ellinor
    Hej!
    Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.

    Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.

    Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten).
    Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :(
    Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.

    ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet
    Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha.
    Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.

    ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap
    Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.

    Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär".
    Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan.
    Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby.
    Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).

    Studie- och yrkesvägledare
    • Ellinor : hmm, ja jag förstår. Men vet ni ingenting om hur det ser ut inom sociologi eller kriminologi? Framtid.se säger att det är balans för kriminologer och att prognos saknas för de som läst sociologi men inom kategorin samhällsvetare där kriminologi och sociologi ingår står det att konkurrensen är hög. Vad är det som stämmer där då? Är det en helt okej arbetsmarknad för kriminologer eller gäller det bara för vissa tjänster inom kriminologi såsom kriminalvårdare och inte sånt som jag är intresserad av dvs organisationsutveckling, utredningar, administration etc. Jag förstår att det inte går att säga exakt hur det kommer se ut i framtiden men det är därför jag ber er om råd. Står liksom och väger fram och tillbaka då jag funderar på om sociologi skulle öppna upp fler möjligheter för mig än kriminologi, men att arbetsmarknaden inom kriminologi eventuellt ser lite bättre ut än inom sociologi. Eller finns det något annat man kan bli med om man vill jobba med sånt här? Exempelvis inom skolväsendet eller inom kommun/landsting etc? Så bra att höra att chanserna är lite större att få bra jobb om man är förflyttningsbar för jag har egentligen inget problem med att flytta någonstans då jag inte har familj eller något sådant. Och så har jag körkort.
    • Milla : Hur det ser ut idag och hur det kommer se ut om 3 år - behöver absolut inte bli samma eller ens liknande. Se t.ex vad som hände med hotell, restaurang- och besöksnäringen/turism pga Covid-19! :( --- Det vi skriver om yrken på www.framtid.se baserar vi på uppgifter från arbetsmarknadsundersökningar, utlåtande från sakkunniga, fackliga organisationer och övriga insatta... men ingen har en "kristallkula" och du behöver ju bara "en tjänst". Det räcker alltså att ngn går i förtidspension eller blir föräldraledig så öppnas det möjighet för att få jobb för en person - och så kan det ju bli Du, eller hur? Att du har körkort och är "flyttbar" är jättebra - då kan du söka både utbildningar och jobb i hela Sverige och kanske även utomlands... . Om du står och väger mellan sociologi och kriminologi: varför inte läsa en kurs inom varje ämne, till att börja med? Du kan sedan bestämma vilket ämne som du är mer intresserad av. Du kanske i din examen (kandidatexamen) kan ha både kurser inom sociologi och kriminologi eller så kanske du på t.ex 4 år - kan ta ut 2 kandidatexamina: en med huvudämne sociologi och en med huvudämne kriminologi? Det är inte omöjligt, men börja i så fall med att läsa en 30 hp.kurs inom varje ämne; då läser du 2 terminer: en termin inom varje ämne. Prata också med studievägledare på de institutioner där intressanta för dig utbildnignar ges. Du kan också vända dig till arbetsförmedlingen och till fackföreningar - för att höra med de vad de tror om framtida arbetsmarknaden.

    Frågor och svar taggade med 'utökad' (17 st.)

    • ADOG

      Behöver kurs vara utökad eller inte?

      Hej SYV, Jag ville bara diskutera något angående mina betyg. Jag har lagt märke till att kurserna Matematik 5 och Tyska 3 står under utökade kurser i betyget, medan Engelska 7 inte gör det. Jag undrar om jag fortfarande kommer att få 1 meritpoäng...

      Milla : : Hej,kurserna som ger meritpoäng ger meritpoängen oavsett om de i examensbevis är "vanliga" kurser eller U-kurser (utökat program). De ger alltså samma antal meritpoäng och betyget... Läs hela svaret
    • Elsa

      Utökad kurs på komvux?

      Hej, jag undrar om man kan läsa en utökad kurs på komvux om man exempelvis fått F eller E i en kurs på gymnasiet som man inte kan plugga upp?

      Anna: : Hej Elsa,betyg i U-kurser (utökade) räknas in endast i vissa fall, inte alltid.Det är stor skillnad om en F-betygsatt kurs ingår i ditt examensbevis eller om du i slutet av år3 på gymnasiet får ut... Läs hela svaret
    • Haris

      Hur ska jag räkna när jag har gått en utökad gymnasieutbildning?

      Hej, Av olika anledningar så gick jag ett samhällsvetenskapligt utökat program som i slutändan har innefattat 2900 poäng. Smart eller inte kan man ju diskutera fram och tillbaka, men så är det nu och jag kan inte direkt ändra på det i efterhand. Min fråga är hur jag ska tänka när jag...

      Anna: : Hej! vi rekommenderar använda Räknehjäpen på Antagning.se men du behöver inte själv räkna fram ditt meritvärde utan det gör antagning.se om du... Läs hela svaret
    • Kalle

      Över 2800 poäng?

      Hejsan i nu läget har jag över 2800 poäng har pluggat så jag ska få behörighet och merit poäng så som engelska 7 och matte 3 så jag undrade vilka av mina betyg kommer räknas in?

      Anna: : Hej Kalle,det finns för lite info i din fråga för att kunna svara.Mycket beror på vilka kurser som ingår eller kommer att ingå i ditt Examensbevis. Om du redan har examensbevis från ett... Läs hela svaret
    • evelina

      Utökad kurs Engelska 7?

      Hej! Pratade med en syv tidigare i veckan om att jag ev. skulle ta en utökad kurs i Engelska 7 så jag kan höja mitt snittbetyg. Har idag 20.16 och vill komma in på juristutbildningen. Frågan är då, är det värt att plugga in den kursen med tanke på att jag kommer komma in i grupp BII samt...

      Milla : : Om du har alla A-betyg och med det jämförelsetal på 20.0 och kommer få C betyg i eng 7, blir ditt nya jämförelsetal ca 19.8 men så läggs det på 1.0 så höjningen av... Läs hela svaret
    • Tobias

      Går det att flytta en kurs från programgemensam till utökad?

      Går det på något sätt att flytta en programgemensam kurs som man inte är nöjd med betyget så att den blir utökad och därmed skulle slippa att räkna med den om den inte krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng? Har nämligen en vän som påstår att vår SYV på skolan gjort så för att hen...

      Daniel: : Hej Tobias, på gymnasiet är Programgemensamma kurser obligatoriska Vanliga kurser; det går inte att flytta den till U-kurs tyvärr. Jag tror inte att en syv på en... Läs hela svaret
    • Mohamad

      utökat program? meritvärdet?

      Hej! Jag har läst en utökat program som man läser i ettan, tvåan och trean. Skolan säger: Vi erbjuder dig ett utökat program och du får 600 poäng dans. Jag har gått introduktiosprogram samt läst dans med elever i klass1 i gymnasiet och fått två betyg inom dans och de är inte så höga...

      Anna: : Hej Mohamad, om dina betyg i danskurser ska räknas in eller inte beror helt på hur ditt Examensbevis kommer att se ut. Danskurser i examensbeviset kan man ha på 2 olika sätt:1. som kurser inom Individuellt... Läs hela svaret
    • Anna

      Går det att välja vilken kurs som ska räknas som utökad?

      Hej, jag läser natur/sam (sista året) och har läst Spanska 4 i tvåan och nu Matematik 5 och Fysik 2 i trean som individuellt val. Jag har alltså läst ett ämne utökat och ingen av dessa tre kurser är obligatoriska, men det är obligatoriskt att välja två ind. val. Jag vet inte vilken kurs som är...

      Anna: : Hej Anna, Spanska 4 ger 1.0 i merit>>>. Och om du kursen ger meritpoäng, räknas betyget ändå in i ditt jämförelsetal. Men det är givetvis bra om andra... Läs hela svaret
    • Pontus

      Kan jag ta examen med streck i idrott om jag läser utökat program?

      Kan jag ta examen med streck i idrott om jag läser utökat program och har höga betyg i alla andra ämnen? Jag går på Samhällsvetenskapsprogrammet och läser latin som utökad kurs.

      Anna: : Hej Pontus! Utan betyg i Idrott och häIsa 1 kan man inte ta examen från gymnasieskoIa, men det kan man från Komvux. Om du får "streck" i Idrott&häIsa 1... Läs hela svaret
    • Ali

      Läsa modersmål eller inte?

      Hej, jag går på naturnatur andra år på Spånga gymnasiet. Jag har läst modersmål Arabiska 1 och har fått ett A på kursen men det räknas inte med gymnasiet examen. Min fråga är, om man läser fler kurser kan mina poäng sänkas om jag tillägger arabiska 2 som inte väger lika mycket som tex matte?

      Mikael: : Hej AIi! Det finns oIika kurser ModersmåI (arabiska)1 eIIer Moderna språk (arabiska) 1. Om du har betyg i Moderna språk (arabiska) 1 kan du ha det betyget som programgemensam kurs eIIer som... Läs hela svaret
    • jennifer

      läsa till veterinär efter naturbrukslinje?

      Hej! Jag har valt linjen djursjukvård på Himmelstalund och har cirka 300 i meritvärde. Nu är min linje inte högskoleförberedande och min fråga är till dig hur ska jag ta mig till härnäst om jag vill läsa till veterinär efter gymnasiet? Vilka kurser behöver jag läsa extra på gymnasiet samt...

      Anna: : Hej Jennifer! Du skriver "då jag också får D9 samt mer praktiskt arbete med djur osv." och jag undrar vad D9 är? :) Angående bli behörig till att söka utbildning som leder... Läs hela svaret
    • Cidem

      Jag undrar över utökade kurser?

      Hej, jag har sammanlagt läst 2750 poäng på gymnasiet. Jag har 3 kurser med MVG, men som det står utökad på i slutbetyget. Då undrar jag kan man byta ut sina lägre betyg som G mot dessa MVG så att man får högre i snittvärde. Och kan man göra ändring nu när urvalet är i gång (?) Dessa 3 kurser är...

      Melina: : Hej Cidem! Enligt de nuvarande reglerna så måste alla kurser som du läser på gymnasiet under dina tre år - ingå i det dokumentet som du får när du slutar: Gymnasieexamen eller... Läs hela svaret
    • Karin

      Hur ska kurser som är utökade kategoriseras?

      Elever på Fordonsprogrammet som läser Eng 6 och Sv 2-3 som utökat program för att få högskolebehörighet. Under vilken kategori lägger man de kurserna, programfördjupning eller ska de vara utan kategori?

      Milla : : Hej Karin! Programsturkturen kan man se längst ner på http://www.gymnasieguiden.se/files/uploads/150122/Programplan_FT.pdf Om elever läser MER ÄN 2500 poäng, måste minst en kurs vara "utökad" och bör... Läs hela svaret
    • Nils

      Går det att läsa ett ämne inom programminriktning som en utökad kurs?

      Hej SYV! Jag går tredje året på Samhällsprogrammet (Beteende) nu och jag har läst tyska steg 5-7 som utökade kurser. Nu till Hösten fick jag att veta att jag kan använda betygen jag fick i på de kurserna för att skapa ett individuellt anpassat program, där jag läser kommunikations kursen...

      Julia: : Hej Nils, beslut om Individuellt anpassat program måste fattas innan utgången av åk2 på gymnasiet. Syftet med Individ.anpassat program är att en elev inte skall behöva gå om ett vid... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga