Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32079 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med '#läkarprogrammet' (10 st.)
Hej! Jag har under en lång period haft depression och sällan gått till skolan på grund av det. Dock sökte jag aldrig hjälp för det tills nyligen. Jag går nu på behandling vilket går bra. Jag går i åk 3på gymnasiet och...
Milla : :
Hejsan,jättebra att du går på behandling som också hjäper dig! Mitt råd till dig är att du pratar med rektor på din gymnasieskola (kanske först med SYV och kurator och... Läs hela svaret
Hej! Jag kommer att avsluta gymnasiet med ungefär 18.8+2,5 (21.3) merit (naturvetenskapsorgrammet). Men för antagning på läkarprogrammet brukar det ligga runt 21.7 i exempelvis göteborg. Jag undrar ifall jag kommer att ha en chans att ta mig in med 21.3, även...
Milla : :
Hej Aziz,försök höja ditt meritvärde och gör högskoleprovet. Hur högt antagningsgränsen hamnar i framtiden är det ingen som vet. Från reserv kommer man om... Läs hela svaret
Hej! Det är så att jag har ansökt till läkarporgrammet i förstahand och biomedicinporgrammet i andra hand. Jag kommer troligen komma in på biomedicinprogrammet, men jag undrar om jag kan ställa mig som reserv på läkarprogrammet då? Det stod på antagning.se att man kan vara reserv till högst...
Milla : :
Hej Sara!Det finns många svenska högskole-Universitetsprogram som är mer omfattande än 180hp. Många kommer "hamna" i reserv till t.ex läkarprogrammet som är numera 6-årigt... Läs hela svaret
Hej! Mitt namn är Akam och är 20 år gammal och har läst naturvetenskapsprogrammet inr. samhälle. Jag har ansökt till komvux för att läsa matte 2 igen då jag fick underkänt i det under min gymnasieperiod, dock så undrar jag om det...
Julia: :
Hejsan!Att göra högskoleprovet är bra att du planerar för. Gör HP om tillfälle ges.Behörighet till socionomprogrammet inkluderar godkänt betyg i matte 2. Behörighet till... Läs hela svaret
Hej!
1. kan du nämna alla kurser inom läkarprogrammet, det man studerar i universitet.
2. Kan du nämna alla kurser inom Receptarie programmet, det man studerar i universitet.
3. jag är en elev som har studerat gymansie utomlands.. och behöver behörigheter i Svenska1,2,3, så finns det...
Mikael: :
Vänd dig till komvux i den kommunen i Sverige, där du är folkbokförd och anmäl dig till distansstudier i svenska eller SAS 1, och sedan 2 och 3.frågan om vilka... Läs hela svaret
Hej!
Jag har en fråga om Högskola prov som skiljekriterium i läkarprogrammet. Så jag har sågat att när det finns lika meritvärde använder universitetet Högskola prov resultat som skiljekriterium. Men jag tänkte så här, om det finns två platser kvar och det finns tre kandidater, två kandidater...
Julia: :
Hej Gustav,Fråga SYV gör inte antagning till någon utbildning, och vi kan därför inte "lova" dig exakt hur det blir. Men om man tänker logiskt, så borde sökande med högre... Läs hela svaret
Hej jag går på andra året i gymnasiet och tänker välja läkarprogrammet efter gymnasiet men tror inte att jag kommer att kunna nå så höga poäng som det behövs.Har hört att man kan plugga vidare efter gymnasiet på komvux.Hur mycket och vad behöver man plugga för att komma in i läkarlinjen?Har även...
Anna: :
Hej Farzane,
var har du hört att man kan plugga till sjuksköterska först och jobba som sköterska samtidigt med jobbet plugga till läkare? Det är nytt för oss... Läs hela svaret
Hej! Jag vill gå läkarprogrammet I Sverige eller utlandet. I Sverige krävs Matematik 4, Biologi 2, Kemi 2 och fysik 2. Men hur fungerar det i andra länder? behövs samma typ av behörighet i Danmark, Norge, Tyskland och i Lettland?
Mvh, Lina
Peter: :
Hej Lina,
jag beklagar att vi inte har möjlighet att ingående svara på frågor om utbildningar utomlands. vi har tyvärr inte några experter på... Läs hela svaret
Hej!
Jag går just andra året på NA-NA programmet. Jag har hittils fått A i alla ämnen utom samhällskunskap och matte 2 där jag fått B. Om man inte räknar med matte 2 betyget (som jag får i höst) Har jag ett meritvärde på 19.64, men det är bara typ 6 kurser. Jag vet att jag troligtvis inte...
Mikael: :
Hej Yas!
Jag förstår att du har din dröm - att bli läkare och det kan mycket väl bli så att du blir läkare. Eller så kanske du hittar ett annat yrke som du... Läs hela svaret
Hej, jag undrar om man behöver göra ett prov efter läkarutbildningen för att kunna utbilda sig inom en specialitet?
Jag vet att det finns i alla fall i Spanien (MIR-provet). Finns det även i Sverige?
Anna: :
Hej Julia!
I Sverige speciaIiserar man sig som Iäkare när man har fått IäkarIegitimation. Man Iäser tiII specialistläkare>> efter det att man är färdigutbiIdad... Läs hela svaret