Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31988 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'karolinska institutet' (14 st.)
Hej, jag pluggar utomlands i läkarprogrammet men vill byta till Sverige. Jag undrar om det går att söka in på andra sätt än med bara betyg och högskoleprov?
Milla : :
Hej,du får gärna kontakta institutionerna på de svenska lärosätena och fråga om de har (på grund av avhopp) fått någon ledig plats mitt i läkarprogrammet och om de i så fall... Läs hela svaret
Hej Jag läser tredje året på gymnasiet och vill ansöka till läkarprogrammet men min merit kommer inte räcka. Jag tänker läsa komvux under sommaren samt nästa ht-termin. Om jag kompletterar kommer jag få ca 22,45. Har jag möjlighet att...
Milla : :
Hej,börja gärna med att läsa på ki.se/alternativt-urval och på https://www.fragasyv.se/info/alternativ-antagning-hogskola (om alternativt urval) och... Läs hela svaret
Hej! Vilka betyg krävdes, alltså hur många B/C hade man råd med för att komma in på KI 2023 Vt? Är nyfiken
Milla : :
Hej,Antagningsstatistik för Läkarprogrammet (Karolinska institutet) visar följande antagningsgräns vid antagning till VT-23:21.67 i BI, direktgruppenoch22.17 i BII, kompletteringsgruppen.Om den sökande har alla... Läs hela svaret
Hej!
Jag tänkte att eftersom det är många som gör HP provet så är det rimligt att det är också många som har fått höga poäng som 1.7. Jag vill komma in på karolinska, där behövs det 1.7; om jag får 1.7 på Högskoleprovet och som tur de har samma antagnings poäng igen är det då garanterat att jag...
Milla : :
Hej!om antagningsstatistik visat 1.7 i HP-urvalsgruppen, då betyder det att minst en person kom in med 1.7 och alla som hade högre kom in. Det betyder, alltså inte att alla som... Läs hela svaret
Hej!
Jag har länge funderat på att studera till läkare, men har inte behörigheten nu eftersom jag går Vård- och omsorg. Därför har jag länge funderat på natur-basår efter gymnasiet.
Men om jag går ett basår, får jag då behörighet till andra skolor än den jag studerat in kurserna på? Jag skulle...
Anna: :
Hej Nicole.det borde /enligt min bedömning/ gå bra att efter basåret på ett lärosäte söka till läkarprogrammet på ett annat lärosäte. Men du... Läs hela svaret
Hej! Jag fick nyligen veta att man kan söka till tandläkarprogrammet via Tapil och vill gärna veta mer utförligt hur allting går till. Behöver man fortfarande läsa ämnen för behörighet eller hur går allting till?
Mikael: :
Hej Hanna,TAPIL är en variant av "Alternativt Urval" som lärosätena kan besluta om att införa (dock kan skolan också bestämma sig, när som, att sluta erbjuda den möjligheten,... Läs hela svaret
hej, jag studerar vård och omsorg andra året i gymnasiet och undrar om det är svårt för mig att plugga tandhygienist i Stockholm? vilka kurser behöver man?
Milla : :
Hej Amira,
Tandhygienistprogrammet ges i Stockholm på Karolinska Institutet. För att bli behörig behöver du få ut Examensbevis och ha godkända betyg i svenska eller SAS, svenska som andraspråk... Läs hela svaret
Hej,
Det är nämligen så att jag sökte in till universit nu till hösten och mitt förstahandsval var tandläkarprogrammet på Karolinska, men där blev jag reserv nr 249, så dit jag kommer inte komma in med det andra antagningsbeskedet.
Min plan är att plugga ett annat program just nu och...
Milla : :
Innan du är kallad från reserv, kan du inte veta om du kommer in... men om du blir kallad från reserv, välj det programmet som du kan tänka dig läsa ”hela vägen...” dvs tänk att i fall... Läs hela svaret
Hej, Jag förstår inte riktigt vad urval 1 och 2 betyder. T.ex, i en utbildning på Karolinska var 45 elever antagna i urval 1 från gruppen BI, sen var 30 elever antagna i urval 2 från gruppen BI. Betyder det att de totalt tog in 75 elever från BI efter urval...
Anna: :
Hej Cindy, att uppskatta chanserna att komma in på en utbildning är mycket svårt. De som står i reserv är beroende av hur många antagna, som tackar Nej till sina platser. Att... Läs hela svaret
Hejsan! Jag har några frågor om yrket folkhälsovetare som ska skulle vilja ställa :) Jag går just nu tredje året på gymnasiet med inriktningen ekonomi-juridik, dock har jag inte så stor vilja att bli jurist eller något liknande utan...
Liselotte: :
Hejsan,
om man tittar på http://ki.se/utbildning/4fh17-masterprogrammet-i-folkhalsovetenskap så står det under BEHÖRIGHET: Det är alltså inte någon specifik (en enda utbildning eller... Läs hela svaret
Hej!
Jag läser nu in de naturvetenskapliga ämnena på komvux för att få behörighet till läkarprogrammet.
- När måste jag senast vara klar med mina kurser till hösten för att ha chans att bli antagen till läkarprogrammet till läsåret våren 2018? När är sista ansökningsdag i höst?
-...
Julia: :
Hej Paulina,
det är två olika situationer - om du söker på betyg/högskoleprovet - som "vanligt"; eller om du vill ansöka till >>Alternativt Urval, som Karolinska institutet brukar ha. De kallar det... Läs hela svaret
Hej! Jag går på sista året på gymnasiet och pluggar natur. Jag är väldigt intresserad av att bli logoped. Antagningspoängen för programmet ligger runt 19-20 vilket är väldigt mycket tycker jag. Jag vill helst plugga i Karolinska Institutet men grejen är de har för lite platser om man jämför med...
Liselotte: :
Hej Maryam,
det är bra att du har hittat ett yrke som du vill satsa på - Logoped>>
Om du gör ditt bästa för att få så höga betyg du kan få + gör... Läs hela svaret
Hej, jag undrar om man behöver göra ett prov efter läkarutbildningen för att kunna utbilda sig inom en specialitet?
Jag vet att det finns i alla fall i Spanien (MIR-provet). Finns det även i Sverige?
Anna: :
Hej Julia!
I Sverige speciaIiserar man sig som Iäkare när man har fått IäkarIegitimation. Man Iäser tiII specialistläkare>> efter det att man är färdigutbiIdad... Läs hela svaret
Hej!
Jag vill så gärna komma in på läkarprogrammet. Jag gick ut gymnasiet 2011 med halv taskiga betyg, snitt 8,80. Efter gymnasiet har har läst upp allt på komvux och gymnasiet och det gick ovanligt bra vad jag tycker själv. Snitt 20,67. Gymnasiet kunde inte hjälpa mig att läsa upp tre ämnen...
Anna: :
Hej Anton!
Ansöka på "reel kompetens" kan man försöka göra om man saknar Grundläggande behörighet och vill utan att uppfylla kraven för behörighet, bli bedömd "som... Läs hela svaret