Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32003 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'journalistik' (13 st.)
Hej! Jag går just nu i årskurs 3 och läser samhällsvetenskapligaprogrammet med inriktning beteendevetskap. Snart är det dags för ansökan till universitet/högskola och jag är intresserad att bli sportjournalist och därav tänkte jag...
Milla : :
Hej,en intressant fråga du ställer men som också är ganska svår att besvara. Saken är den att utbildningsutbud förändras och utbildningar till... Läs hela svaret
Hej! Jag studerar just nu socionomprogrammet men har även ett intresse för journalistik/kommunikation, är det möjligt för mig att ta en master i tex journalistik med en socionomkandidat? På vissa universitet står det under behörigheten är minst 180 godkända hp inom samhällsvetenskapligt,...
Milla : :
Hej,i det sammanhanget som du skriver om i din fråga så brukar socionomprogrammet som leder till socionomexamen och yrket Socionom "klassas som", i alla fall i första hand,... Läs hela svaret
Jag har en ofullständig gymnasieexamen, har gått början på 2 året av gymnasiet. Har stora matematiksvårigheter och minns inte matematik öht. Jag har konstaterad dyskalkyli och undrar om man kan komma undan matten på nåt vis? Jag har rätt...
Peter: :
Hej Linn,titta på folkhogskola.nu/sok-skolor/Stockholms-lan/Kista-folkhogskola/Kurser/2022ht/grundkurs-i-praktisk-lokaljournalistik - det står att man ej behöver ha några förkunskaper och att de... Läs hela svaret
Hej! Jag vill jobba som journalist. Har tidigare jobbat två år som skribent/journalist (oskyddad titel) samt läst en ettårig journalistutbildning (folkhögskola) och ett år fristående kurser i journalistik på en journalisthögskola....
Julia: :
Hej Josefin!Eftersom det inte finns någon legitimation att söka som journalist i Sverige, så kan alla som vill söka jobb som journalist/skribent och kalla sig för en "journalist", om de... Läs hela svaret
Jag undrar vad man skulle kunna gå för eftergymnasial utbildning om man vill jobba med grävande journalistik, som exempelvis uppdrag granskning gör. Jag vill inte gå den vanliga allmänna journalistutbildningen för reportrar, utan mer specifikt för...
Milla : :
Hej Ida, läs (nedan) svar från Programansvarig på journalistprogrammet vid... Läs hela svaret
Hej! Jag går i folkhögskola. Jag undrar om vilka ämnen behöver jag att kunna läsa journalist Med vänlig hälsning
Mikael: :
Hej Riham,behörighet till journalistprogrammen kan variera något, men oftast krävs det, förutom, grundläggande behörighet till högskolestudier,... Läs hela svaret
Hej!
Funderar på att utbilda mig till journalist. Undrar därmed om det finns någon skillnad och isåfall vilken, när det kommer till att läsa journalistik på universitet (kandidatexamen 1,5 år) respektive en journalistutbildning på en folkhögskola.
Med vänlig hälsning Michelle.
Milla : :
Hej Michelle,
kandidatexamen läser man på 3 år på heltid på högskolenivå.Folkhögskoleutbildningar kan variera i längd och innehåll...
Yrket... Läs hela svaret
Hej!
Jag skulle vilja ha hjälp med att hitta om det finns någon distanskurs inom journalistik?
Anna: :
Hej Martina, du ställer en svår fråga... bland annat för att journalistik finns i väldigt många olika former, ex. kan man betrakta även teknikinformatör som en sort journalist och... Läs hela svaret
Hej!
Jag har från gymnasiet ett samlat betygsdokument, med F i några ämnen samt F i gymnasiearbetet. Jag har egentligen aldrig haft några problem med skolarbete i sig, mitt stora problem har varit motivation. Nu, några år senare, så har jag börjat plugga upp de ämnen jag fick F i på komvux. Det...
Mikael: :
Hej Bea;
Grundläggande behörighet till högskolestudier kan man få på olika sätt. Ett sätt är att ha godkända betyg i några få kurser + 3... Läs hela svaret
Jag funderar på att söka in till en journalist utbildning. Såhär står det:
”För att vara behörig till journalistprogrammet krävs också historia A och samhällskunskap A eller historia 1B alternativt historia 1A1 plus 1A2 och samhällskunskap 1B alternativt 1A1 plus 1A2.”
Jag har betyg i...
Anna: :
hej Veronica, du behöver komplettera med godkända betyg i kurser samhällskunskap 1a2 och i historia 1a2. Det är två st. 50-poängskurser som sammanlagt kan läsas på heltid på fem veckor.Vänligen
ANNA
Hej! Vad finns det för utbildningar inom journalistik och/eller kommunikation/PR på distans? Alltså inte fristående kurser utan kandidatprogram, finns det?
Mvh Stina
Anna: :
Hej Stina, utbildningsutbud - vad som kommer att starta på högskolenivå i Sverige till hösten 2018, kommer att fastställas till 15 mars; den dagen börjar... Läs hela svaret
Alla program har ju olika inriktningar och tex EK finns inriktningen Juridik, men finns det någon linje där man kan ha både juridik och journalistik?
Julia: :
Hej Kristina!
Du är intresserad att läsa en gymnasial utbildning med både juridik och journalistik.
Det finns följande gymnasiala "juridiska" kurser: Affärsjuridik,... Läs hela svaret
Hejsan!
Jag tänkte söka till högskolan till hösten och funderar på att söka programmet "Digitala kulturer" på Lunds universitet.
I framtiden har jag velat bli copywriter, art director, bildproducent eller jobba på reklambyrå. Hade det funkat med det programmet?
Lena: :
Hejsan, när jag läser om programmet så tycker jag det kan vara en grundplattform till alla de yrken du nämner - men det beror ju lite på vad arbetsgivaren söker när du väl är klar. Kanske kan du söka upp på olika Platsbanker... Läs hela svaret