Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31999 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Hej Kan jag utifrån tidigare år estimera hur mycket antagningspoängen kommer sjunka från urval 1 till 2? Jag har sökt ekonomie kandidatprogrammet i lund och var år har det sjunkit från urval 1 till 2 med minst 0,3 sedan flera år tillbaka. Har en...
Milla : :
Hej,jag kan försöka förklara med ett exempel. Vi säger att antagningstatistik i urval 1 visar 19.2 och i urval 2 - 18.9 (meritvärdet har sjunkit med - 0.3). Då ska man tolka det som så att... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar vad meritvärdet motsvarar? Är det medelvärdet på merivärden för de som kommit in på ett program eller är det lägsta meritvärdet för de som kommit in på programmet? Hälsningar Emilia
Milla : :
Hej,jag är inte helt säker på exakt vad du undrar över men ska tolka din fråga och ge dig ett svar. Om jag svarar på fel fråga, återkom och förklara mer kring din fråga, OK?... Läs hela svaret
Hej hej, Jag har som plan att studera till läkare i Norge. Satsar just nu på Oslos universitet, UiO. Undrar hur höga betygskraven är för att bli antagen. Hur hög merit måste man räkna med att behöva ha? Behövs A i alla ämnen eller kan B...
Julia: :
Hej Freja,ingen vet på förhand hur höga betyg som kommer ge plats på någon utbildning. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen om utbildningsplaser.... Läs hela svaret
Min son funderar på att göra så, for att få komma in på Chalmers. Han har i dagsläget inte så höga betyg. Finns där några sätt att höja sina mattebetyg från gymnasiet? Han har redan gjort högskoleprovet for att...
Anna: :
Hej Vivianne!du frågar bl.a om möjlighet att höja mattebetygen från gymnasiet och man får söka läsa på komvux, men har man redan godkända... Läs hela svaret
Hej! Jag hade en fråga angående antagningspoäng. När man tittar på antagningsstatistiken på https://statistik.uhr.se/ så står det att antagningspoängen för till exempel juristprogrammet för HT2019 är 20.80. Innebär detta...
Julia: :
Hej Roland,om det står att men med meritvärde 20.80 kom in på en viss utbildning förut - så var det så då (vid den antagnings-omgången). Hur det blir framöver, vet man inte -... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar hur många tar en utbildning in på programmet ifall en utbildning har antal platser t.ex vi säger 20 och så söker 50 till programmet hur många tas in då?
Vad händer ifall alla har lika i merit? Lottar man då? Om vissa personer har högre betyg vet jag att de kommer in före än...
Anna: :
Hej A,
om en utbildning har 20 platser, då är tanken att 20 personer får antagningsbesked ANTAGEN. övriga behöriga sökande ställs i reserv. En viss... Läs hela svaret
Hej, jag är super orolig för att jag inte ska komma in där jag sökt i förstahand. Jag har sökt det naturvetenskapligaprogrammet och den preliminära antagningsgränsen var 252,5. Jag kommer ha runt 262,5-270 i meritpoäng men är ändå orolig eftersom gränsen kan höjas. Min fråga är då om jag kan ha...
Daniel: :
Hej Wilma,
jag förstår att du är orolig men tänk på att det är jättemånga elever som är i en liknande situation just nu: alla vill ju komma in på sina... Läs hela svaret