Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'antagningspoäng' (95 st.)
Hej, Jag har tänkt att kanske prova höja mina betyg på prövningar via komvux. Mitt meritpoäng är ungefär 17.5. (Jag tänker att jag vill satsa att plugga upp mitt meritpoäng via Komvux och försöka nå iallafall 18 poäng och...
Milla : :
Hej,i din fråga nämner du inte Högskoleprovet och jag vill påminna om den möjligheten. Kasta gärna ett öga på https://www.fragasyv.se/info/hogskoleprovetVad gäller... Läs hela svaret
Jag har en fråga gällande antagningspoäng. Jag har varit inne på antagningspoang.se och har märkt att på vissa urvalsgrupper står det en nolla. Betyder det att programmet inte tar emot elever i den urvalsgruppen?
Milla : :
Hej,den sidan (webbplatsen) som du skriver om är det två studerande som har skapat - läs om det på antagningspoang.se/om-sidan - hur de har tänkt kring redovisning av... Läs hela svaret
När får man reda på provpoängen om man gjort ett inträdesprov till gymnasiet? Är det i samband med antagningsbeskedet? Om man gjort flera inträdesprov, får man reda på provpoängen på alla eller enbart där man ev kommit in?...
Julia: :
Hej Lovisa,det går inte att ge ett generellt svar på din fråga; i alla fall kan inte vi göra det här på FRåGA SYV. Vad jag tror gäller är att varje gymnasieskola bestämmer... Läs hela svaret
Hej! Jag har förstått att gymnasiets bedömningskriterier för betyg har ändrats från och med i höst?
Mikael: :
Hej! Avgångselever från gymnasiet utgör bara en del av sökande till högskolor och universitet. Det finns även många sökande med äldre betyg, så det är... Läs hela svaret
Hej!
Min vän har mer än 2400 poäng i gymnasiet, och undrar hur antagning kommer att beräkna hennes poäng i detta fall. Hon är medveten att om man läst utökade kurser som ger meritpoäng kommer dessa att räknas. Dock är frågan om hon läst utökade kurser och fått högre betyg än kurser som hon hade...
Julia: :
Hej Sara,Alla betyg från examensbeviset (förutom betyget i kursen Gymnasiearbete eller komvuxarbete, om man har examensbevis från komvux) kommer räknas in. Och dessutom även de betygen som i examensbeviset... Läs hela svaret
Jag vill söka till programmet Systemvetenskap (180p) nu till hösten fast till två olika universitet. Men min rädsla är att inte bli antagen till något utav dom även fast jag har meriterna och poängen för det. Eftersom; Tidigare...
Anna: :
Hej Maria!Du får gärna kontakta Antagning.se - tel.nr 0771-550720 och telefontid kl.9-16 på vardagar. Det du beskriver låter otroligt och fel. Man ska kunna söka 12 st. olika... Läs hela svaret
Kan jag ansöka till kursen matematik 4 som redan finns i min utländska gymnasieexamen, i syfte att höja min antagningspoäng? Om svaret är ja, har jag rätt till att läsa en vanlig kurs i matte 4, eller ska jag göra en prövning? P.S. jag har redan...
Julia: :
Hej Emma!Jag kan nu direkt svara på den delen av din fråga som gäller rätten att läsa på komvux. Den andra delen om högre matte4-betyg skulle hjälpa dig får vi avvakta... Läs hela svaret
Hej! Nu har den preliminära antagningen blivit klar för gymnasiet. Och de preliminära antagnings poängen i år är väldigt låga, jämfört med tidigare år. Då kom jag och tänka på, hur räknas egentligen de preliminära poängen ut? Jag vet att de är baserade på alla 9:ors betyg från höstterminen, men...
Anna: :
Hej Ellen,vid ansökan/antagning till gymnasiet lägger man ihop betygen (får en Summa), Den siffran som man konkurrerar med (summan av betygen) kan kallas för lite olika "saker",... Läs hela svaret
Hej,
Jag är 19 år och tar snart studenten. Efter studenten hade jag tänkt plugga till veterinär och jag har insett nu att jag behöver höja två betyg (från B till A) för att öka mina chanser att komma in med mina gymnasiebetyg.
Då skulle jag alltså höja mig från ca 20.70 till 20.86....
Anna: :
Hej Astrid,antagningsgränserna till svenska högskoleutbildningar bestäms inte på förhand. De uppstår i konkurrensen om platserna. Teoretiskt sett, behöver inte ens... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar hur mycket man kan höja sina antagningspoäng om man har lärt sig ett nytt språk utomlands och nu är tillbaka i Sverige.
I dokumentet "Kurser som kan höja meritvärdet" står det att man kan läsa Moderna språk 1-7.
Om detta stämmer kan jag få A x 700p eller?
Jag har studerat...
Mikael: :
Hej! Jag satt en snabblänk i en kommentar till din kommentar till din fråga, och på den sidan står det bland annat: ”Om du kompletterar med en ny kurs så får du... Läs hela svaret
Hej!
Som de flesta vet så kommer det äntligen den nya läkarprogrammet nu till hösten 2021 och jag undrar om någon vet hur antagningspoängen kommer bli? Tror ni att det kommer ökas/ sänkas/ eller ingen förändring alls? Man kan inte vara säker men vad tror det kommer att hända? Och nu kan ju...
Milla : :
Hej!Precis som du skriver, så kan ingen veta, men om jag ska uttala mig om vad jag (och några av mina kollegor) tror - så tror vi att konkurrens blir hårdare nu,... Läs hela svaret
Hej allihopa, börjar bli ganska nervös inför universitetet nu i höst. Jag har tänkt att söka in till basår nu på Göteborgs universitet, men är rädd att poängen inte räcker till. Förra årets antagningspoäng var ganska låga, så jag hoppas på att det blir så igen. Finns det något sätt att lista ut...
Mikael: :
Ingen kan på förhand veta om antagningsgränserna går upp eller ner. Det kan finnas gissningar men ingen kan veta.
Hej! Jag undrar om det är jämförelsetalet som man ser när man kollar antagningspoäng/statistik eller om meritpoängen är inkluderade i dessa tal. Hittade ingen information om det online s tänkte att ni kanske vet. Tänker att det är bra att veta då man kanske tror att man har ungefär tillräckligt...
Anna: :
hej Mary, meritpoängen är inkluderade. Det är med MERITVÄRDET (summan av Jämförelsetalet + Meritpoängen) som man konkurrerar, i betygsgrupper, till högskola-universitet i Sverige.
Vilka meriter krävde Hvitfeldtska för 2020? Det står olika på olika sidor.
Anna: :
Hej Lukas, jag rekommenderar att du i första hand litar på siffrorna vad gäller antagningsstatistik på gymnasieantagningens sida, Hvitfeldtska ligger i Gbg: för Göteborg är gymnasieantagningswebbplats... Läs hela svaret
Jag pluggar just nu på folkhögskola och går ut i november, men jag har aldrig gjort högskoleprovet. Min dröm är att studera till psykolog, men är det ens en idé att söka till utbildningen nu när jag inte ens har ett hp-resultat? Jag...
Julia: :
Hejsan!du kan absolut söka till psykologprogrammet i första hand och till socionom- i andra hand. Att göra högskoleprovet är inte obligatoriskt. Om du får omdöme om grundläggande behörighet... Läs hela svaret