Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32003 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'konkurrens om utbildningsplats' (11 st.)
Hej! Jag försöker komma in i nätverksdrift programmet men jag behöver högre meritvärde för att bli antagen. Jag tänkte läsa upp några betyg i Komvux och Jag undrar om hur man kan snabbast få 3 meritvärde.
Anna: :
Hej Mohammed! Jag är osäker på vad "3 meritvärde" är... Om du tänker på merit/-Extrapoängen så är det högst 2.5 man kan få. Om du vill få... Läs hela svaret
Till ht2022 har jag tänkt att söka till universitet men jag undrar lite om hur mycket antagningspoängen för hp kan variera per år? Jag har tidigare gjort ett HP där jag fick 1.25 och utbildningen jag vill in på är civilekonom programmet i...
Liselotte: :
Hej Elias!Det är omöjligt att på förhand veta exakt var antagningsgränserna hamnar vid nästa antagning. Man kan alltid hoppas att gränsen ej blir högre men det beror på... Läs hela svaret
Ursäktar en aningens luddig formulering på frågan, men för att beskriva.. Jag har sökt till en utbildning vars meritvärde (HP) legat på omkring 0.95 de senaste åren, min poäng ligger på 0.95. Är det låg eller hög chans att...
Julia: :
Hej Oliver,att antagningsgränsen i HP-urvalet ligger på 0.95 betyder att minst en person med det resultatet kommit in (inte att alla med det resultatet kom in).... Läs hela svaret
Jag har redan tagit studenten och gick ut med 18.2 ungefär men hade behövt ha 19.2 för att komma in på den utbildningen jag vill, är det värt att plugga upp betygen nu i efterhan eller satsa på högskolaprovet? Och har D i några ämnen...
Anna: :
Hej Bella!Man kan både göra högskoleprovet och samtidigt försöka få upp sitt meritvärde. Det behöver inte vara det ena Eller det andra, utan du kan göra Både och, samtidigt.... Läs hela svaret
Hej, Hur fungerar egentligen BI antagningspoängen för universitet? Är det så att man måste ha det senaste som står på statistiken (tex på studera.nu eller antagningsstatistik) eller mer för att komma in? Låt säga att man har 17+ i...
Milla : :
Hej Hanna,konkurrens om utbildningsplats fungerar så att alla Behöriga sökande rangordnas (som nummer 1 skrivs in den sökande som har högst meritvärde av alla som till sökt just den... Läs hela svaret
Hej! Jag tog examen från Naturvetenskapsprogrammet 2019 och vill nu till hösten komma in på arkitektprogrammet (något jag intre tror att mina betyg i nuläget räcker för). Kan jag på komvux byta ut exempelvis kemi 2 (som jag fick E i) mot en bildkurs...
Mikael: :
Hej Tuva;
inget i examensbeviset får ändras. Ett nytt examensbevis skulle du kunna ta ut på Komvux om du uppfyllde kraven för ett yrkesbevis - alltså examen från ett yrkesprogram.För att... Läs hela svaret
Hej! Jag vet inte vilken linje jag vill gå, i skolan gillar jag so-ämnena, tyska och idrott. Jag är även intresserad av varför människan är som den är och hur vi tänker. Jag tycker även om kemi. Vilken linje matchar mest in på min...
Liselotte: :
Hej Maja,Idrott och hälsa 1 ingår som obligatorisk kurs i alla nationella svenska gymnasieprogram, vill du läsa mer idrott - så brukar det gå att välja ännu en idrottskurs - t.ex Idrott 2 inom... Läs hela svaret
Hej, jag undrar om det är bättre att läsa engelska 7, och få ett E i betyg och därmed meritpoänget, eller att ha ett annat individuellt val som ger ett A i betyg? Vad är fördelaktigare med tanke på konkurrens om studieplats på en eftergymnasial utbildning?
Tusen tack för svar!
Leffe
Daniel: :
Hej Leif,eftersom godkänt betyg i Engelska 7 ger 1.0 i merit, är det fördelaktigare att ha E betyg i eng 7 än A betyg i en annan 100 poöngs-kurs i stället. Detta om eleven ej får... Läs hela svaret
Hej! Jag går andra året i gymnasieskolan och har gjort högskoleprovet denna terminen. Ska göra högskoleprovet varje termin nu upp till 3:an. Jag undrar vad för poäng det krävs på HP för att komma in på juristprogrammet. Jag kollade detta och ibland stod det 1,6 eller 1,5, 1,4. Så hur mycket...
Mikael: :
Man Konkurrerar mot andra som söker samma utbildning. Jämförbart med en auktion: vad kommer ett föremål kosta på en auktion? Ingen vet... Folk bjuder över varandra och sedan, i efterhand... Läs hela svaret
Hej behöver man alla A för att komma in på civilingenjör? Tror du det räcker att konkurrera med C betyg i alla ämnen
Anna: :
hej Frida,
Civilingenjör>> är inte ett yrke, utan många olika. Det är ett samlingsnamn för ett antal olika tekniska yrken. Var god se info på www.framtid.se/yrke/civilingenjor
Och det finns... Läs hela svaret
Hej!
Vilka kurser som ger meritvärde. Har betyget med meritvärde att göra. Om man får A betyg kommer att höjas meritvärde. I vilka kurser som betyget kan påverka meritvärde?
Anna: :
Hej Sanaa,
undrar du om ansökan till gymnasiet eller om ansökan till högskoleutbildningar?
Det är lättast att ge svar om du beskriver lite mer kring situationen -... Läs hela svaret