Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31878 frågor besvarade.
Framtid i sociologi eller kriminologi?
2Poäng
Ellinor
Hej!
Jag har väldigt svårt att klura ut vad jag ska bli. Jag har gått samhäll beteendevetenskap och har alltid haft lätt för ämnen såsom svenska, engelska, sociologi, psykologi etc. Jag har ofta fått höra att jag uttrycker mig bra både i tal och skrift och att jag är noggrann och gör saker ordentligt. Först tänkte jag att jag skulle bli landskapsarkitekt men nu känns det som att jag inte är tillräckligt kreativ eller duktig på matte för att trivas i det yrket.
Jag tror att jag skulle vara bra på att arbeta med olika typer av utredningar eller att organisera/medverka i ledning av någon organisation eller liknande. Det enda jag kan komma på är att läsa sociologi eller kanske kriminologi men när jag läst om det verkar det vara så otroligt tuff arbetsmarknad vilket skrämmer mig. Finns det verkligen inga jobb för någon som läst det och är arbetsmarknaden lika hård om man läser en master efteråt? De flesta sidor säger bara att det är hård konkurrens för beteendevetare men specificerar inte inom vilka områden arbetsmarknaden är svårare eller lättare. Det vore ett mardrömsscenario för mig att läsa en utbildning inom exempelvis kriminologi och sedan hamna som kriminalvårdare, eller sociologi och sedan bli biståndsbedömare eller socialsekreterare. Där vill jag verkligen inte hamna. Jag vill inte arbeta "med" människor på det viset utan snarare "om" människor och samhälle. Forskning är också någonting som intresserar mig.
Har ni något förslag om ett yrke ni tror skulle passa någon som mig? Och vad är era tankar kring de linjer jag funderar på?
Hej, jag vill börja med yrket Forskare - mot forskning man man sträva efter i princip vilken högskoleutbildning som helst; vägen är dock lång, svår och osäker. Man ska vara mycket duktig, vara beredd på att läsa i många år och även ha lite tur (t.ex utlyses inte doktorandtjänster varje och ibland kan gå flera år innan det finns ngn doktoranstjänst att söka till, sedan finns det inga garantier på att få tjänsten). Sedan går vi vidare till Beteendevetare som är ett samlingsbegrepp för ett antal olika yrken. Grundutbildningen är på 3 år (man läser mot kandidatexamen eller mot yrkesexamen och det tar 3 år på heltid). Hur arbetsmarknaden förändras på 3 år är det ingen som egentligen vet. Det finns prognoser men de kan slå fel. Sedan kan "saker" hända som t.ex Covid.19 - och vem visste att det skulle ske? :( Det vi vet om yrken berättar vi på www.framtid.se där över 2.ooo yrken beskrivs. ang.arbetsmarknaden kan man inte säga ngt definitivt/garanterat ens om dagens läge - för att det kan se olika ut i olika delar av landet. Är man beredd att flytta inom hela Sverige, ta korta vikariat (till att börja med), jobba deltid eller jobba med ngt som man egentligen inte har tänkt sig (i alla fall till att börja med) - har man större chans att "få in foten" och kan på sikt få ett jobb som man trivs mycket bra med och även den lönen som man siktar på.
ang.läsa på avancerad nivå - t.ex masterprogrammet Efter grundutbildning, alltså med kandidatexamen eller yrkesexamen på 180 hp, som innebär studier i 3 år på heltid på högskolenivå, kan man söka och konkurrera om plats på magister (1 år) eller master (2 år) påbyggnadsutbildningar. De ligger på avancerad nivå. Att man söker till en utbildning betyder inte att man garanterat kommer in. Ofta gör man så att man efter grundutbildningen söker jobb och i fall man ej får ngt jobb som man vill ha, söker även till utb.på avancerad nivå. Om man då kommer in på utb.på avancerad nivå, kan man ändå fortsätta söka jobb hela tiden och avbryta sin utbildning om man får det jobbet man vill ha. Du frågar om det är större chans att få jobb med mer utbildning. Men det finns tyvärr inte ngt. definitivt svar på den frågan, i alla fall inom inom de områden som du är intresserad av. Arbetsgivare kan tänka olika. Ngn arbetsgivare kan tycka att det räcker med grundutbildningen på 3 år och om den personen även har jobbat i några år, alltså har arbetslivserfarenhet är det en bättre kandidat för tjänsten än ngn som endast har läst jättemycket och kanske aldrig har jobbat.
ang.konkurrens till tjänsterna inom beteendevetenskap Det finns säkert större behov (de facto) att anställa än det finns resurser till. Alltså finns det arbetsuppgifterna som inte görs pga det ej finns medel att betala löner och då blir det få tjänster och många som vill ha de jobben. På så sätt blir det hög konkurrens. Vem som får jobbet beror ibland på ren "tur". Det gäller att finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt och passa in på den profilen som just den arbetsgivaren har tänkt sig... Ibland kan språkkunskaperna (t.ex att man kan ngt ovanligt, i Sverige, språk) och att man har körkort spela avgörande roll. Det är därför bra att "rusta upp sig": lära sig så mycket engelska + ännu ett annat språk (helst) som möjligt och skaffa sig körkort; skaffa sig "relevant utbildning" och vara flexibel vad gäller arbetsort, arbetstiderna, lönen mm - i alla fall under de första åren i arbetslivet.
Jag har stor förståelse kring det att du inte vill utbilda dig till arbetslöshet. Det finns sällan ngn som har det som mål att läsa i många år men ej kunna få jobb sen. Ang.kunna få jobb - så är det så här: så länge det ej finns jobbgaranti, så vet man inte vem som får jobb, när, vilket jobb eller ens Om den personen för jobb, över huvudet taget. Tyvärr finns det exempel på att man "utbildar sig i onödan" om man får lov att säga så: t.ex om man jobbar som Undersköterska och utbildar sig till mitt yrke, Studie- och yrkesvägledare i 3 år, men sedan går tillbaka och fortsätter jobba som undersköterska i många år - kanske fram till pension pga man ej lyckas få jobb på SYV-utbildningen... finns säkert några sådana och liknande exempel. Man kan alltså inte få ngn garanti. Du får fundera på om du vill satsa på utbildning som har mycket goda framtidsutsikter (dock ej ngn garanti), som t.ex Lärare, Sjuksköterska eller Polis... eller om du vill söka studier inom de ämnena där dina intressen ligger och få se sen vart det "bär". Det finns nog inget jobb där man stormtrivs varje dag. Utan man får under vissa perioder "stå ut" med de arbetsuppgifter man egentligen vill ha och göra så gott man kan. Det finns också personer som satsar på hobby, alltså de skaffar sig jobb för att kunna försörja sig och har det trevlig och "bra" på fritiden, när de utövar sina Hobby. Du tycker kanske att jag gav ett "luddigt" och intet-sägande svar och jag kan absolut förstå att man kan känna så. Men, jag kan ju inte veta att du får jobb, kan inte veta hur arbetsmarknaden förändras på flera års sikt (som sagt arbetsmarknadsprognoserna kan slå fel).
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'grundlÄggande behÖrighet' (331 st.)
Hej Jag tänkte gå folkhögskola men kommer inte få all särskilt behörighet, som exempelvis fysik 1 och 2, biologi 1 och 2, och kemi 1 och 2. Kan jag läsa den särskilda behörigheten på komvux efteråt eller gå ett...
Milla : :
Ja, det kan du göra. Om du får studieomdöme om Grundläggande behörighet från en folkhögskola kan du sedan komplettera för särskild behörighet på olika sätt: på... Läs hela svaret
Hej! Jag är en utbildad akut undersköterska och har sökt till sjuksköterskeprogrammet men jag saknar samhällskunskap 1a2 och naturkunskap 1a2 enligt behörighetskraven. Jag har läst att vissa universitet tar vård och omsorgsprogrammet till hänsyn...
Milla : :
Hej!Jag vill börja svara med att råda dig boka (snarast) tid med SYV-en på komvux i den kommunen där du är folkbokförd. Du kan behöva komplettera för... Läs hela svaret
Hej Min son kunde inte blir klart med gymnasie för 3 år sedan. Nu ville han börjar läsa de ämnen som han missade i gymnasiet. vilka ämnen måste han läsa för att klara gymnasiet? Han är intresserad att komma in i advokat utbildning. vilka...
Milla : :
Hej!Utbildningsväg till yrket Advokat är i Sverige ganska lång. Ta gärna en titt på yrkespresentationen Advokat på www.framtid.se Första steget på... Läs hela svaret
Hej! Jag går sista året på gymnasiet (naturvetenskapsprogrammet) och har F i fysik 1. Det finns en risk att jag får ytterligare ett F i en annan kurs, vilket leder till att jag troligen kommer gå ut gymnasiet med 2 st F. Om jag får 2 F har jag fortfarande...
Milla : :
Ja, det kan man göra. Du kan i ditt examensbevis från gymnasiet ha upp till 250 poäng betygsatta med F. Examensbevis från gymnasiet som innehåller bland annat godkända betyg i svenska 2, 3 och... Läs hela svaret
Hej! Jag har i all min makt försökt luska ut hur detta fungerar. Jag tog studenten VT-2010, men trots 18 IG:n fick jag ett "Slutbetyg" när jag egentligen borde fått ett samlat betygsdokument. Eller? Kan man i efterhand upphäva slutbetyget och ändra...
Milla : :
Hej!Det är möjligt att din gymnasieskola har, formellt sett, inte begått ngt misstag när du fick ut ett Slutbetyg med 18 st.IG-betyg i, men det var "inte snällt" av din... Läs hela svaret
Hej, Jag ska gå ett naturvetenskapsbasår eller försöka tenta av några kurser och undrar om det är så att mitt betyg i naturkunskap 1a1 kommer spela någon roll om jag läser kemi 1, biologi 1 och fysik 1? Kommer det att ersätta...
Milla : :
Hej,jag är inte helt säker på att jag förstår exakt vad du frågar om... men jag ska försöka ge svar. Om jag ger (nu) svar på fel fråga,... Läs hela svaret
Mitt barn går årskurs 2 i ett av gymnasiets Högskoleförberedande program och har pga ohälsa "reducerat" delar av undervisningen, 200 poäng, för att kunna fokusera på återhämtning i egen takt. Ambitionen är att hen ska...
Milla : :
Hej,examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram ger grundläggande behörighet till högskolestudier och har man då även särskild behörighet (t.ex om... Läs hela svaret
Hej SYV! Om jag gör prövning i ett ämne jag inte har något betyg i, till exempel svenska 3, och ansöker till universitet, är jag då med i urvalsgrupp BII? Med tanke på att det är prövning även mitt betyg baseras på och inte en...
Milla : :
Hej,min uppfattning är att om du får betyg, även Prövningsbetyg, som är daterat (datum för utfärdandet) innan datum för IB-diploma, då är det inte en komplettering, utan du... Läs hela svaret
Hej, Jag funderar på att hoppa av Matematik 5. Eftersom jag redan har läst Engelska 7 och Moderna språk 3 och 4, vilket redan ger mig maximal merit (2,5), undrar jag om det är värt att fortsätta. Jag tycker inte att kursen är särskilt rolig och jag...
Milla : :
Hej;det du skriver om meritpoängen, stämmer, man kan inte få mer än 2.5 meritpoäng; det är max. Men du skriver inte var och varför du läser matematik 5. Om du redan gått ut gymnasiet... Läs hela svaret
Hejsan! Jag gick yrkesprogram på gymnasiet för ca 7år sedan och kom ut med fullständiga betyg, däremot gick jag aldrig högskoleförberedande. Nu står jag här och har blivit sugen på att ta nästa steg och utbilda mig till ingenjör,...
Milla : :
Hejsan,om du vill utbilda dig till Högskoleingenjör då stämmer det att du behöver uppnå grundläggande behörighet + fysik1a+2, Kemi 1 och Matte 3c men... Läs hela svaret
Hej! som rubriken lyder så är min fråga om hur jag som SYV på grundskolan kan motivera fler gymnasieväljare att överväga titta närmare på yrkesprogrammen? Finns det någon bra "motiverande text" som man kan framföra...
Milla : :
Hej och tack för din fråga om hur vi som SYV-ar kan motivera fler gymnasieväljare att överväga söka till gymnasiala yrkesprogram!Nedan skriver jag ner de... Läs hela svaret
Hej, Jag pluggade en kurs på komvux (spanska 4) i höstas för att höja min merit. Jag fick dock F på den kursen. Nu har jag sökt universitet. Där jag sökt syns mina gymnasiebetyg och högskoleprovets poäng, men inte betyget för spanska 4?...
Milla : :
Hej, du skriver tyvärr inte om du fick examensbevis när du gick ut gymnasiet eller om du fick studiebevis och det är två olika situationer och kräver olika svar.Om du gick ut gymnasiet med examensbeviset och... Läs hela svaret
Hej, jag bor utomlands och gör Utländsk gymnasieutbildning. Jag har möjligheten att ta prov i svenska som kommer från utländska skolsystemet. Kan betyget jag får från det provet svensk grundläggande behörighet? Provet är för personer...
Milla : :
Hej!Jag vet inte exakt vilket prov du menar... För grundläggande behörighet (vad gäller svenska) behöver sökande med utländska gymnasiebetyg få godkänt betyg i en... Läs hela svaret
Hej! Jag går andra året på gymnasiet och har inte särskilt bra betyg, mina betyg ligger mellan E och C. Jag har inte någon gång fått F i en kurs, men mina betyg räcker inte för att gå på tandläkare programmet vilket är...
Milla : :
Ja, du kan komma in på tandläkarprogrammet på ett svenskt lärosäte i HP-urvalet (där du kommer konkurrera med resultatet från högskoleprovet); Högskoleprovet befriar inte från... Läs hela svaret
Hur många gymnasiepoäng behöver man för att komma in på högskola, universitet eller yrkesprogram? Jag vet att det är olika men vad är det vanligast? Snittet typ? Samt hur lång tid tar det att läsa upp 1250 gymnasiepoäng på en...
Milla : :
Hej!jag är inte säker på exakt vad du vill få svar på men jag ska försöka svara (är det ngt annat du vill veta, återkom med en ny... Läs hela svaret