Hej! Jag frågar åt min 18-åriga dotter som just nu läser naturvetenskapligt basår på Komvux, med målet att senare läsa biologi på universitetet. Utbildningen är svår och hon är orolig att inte klara alla kurserna eller att betygen kommer bli låga och därmed sänka hennes meritvärde när hon senare söker till universitetet. Nu funderar vi på olika alternativ. Borde hon istället satsa på högskoleprovet och söka det naturvetenskapliga basåret igen på ett universitet istället för Komvux, och därmed senare få garanterad plats på biologiutbildningen? Eller kan hon läsa klart basåret på Komvux (med troligen låga betyg) och senare söka den igen på Universitetet? Kan hon alltså läsa om Naturvetenskapligt basår, först på komvux och sedan på universitetet om hon kommer in där? Hon får inget CSN eftersom hon bara är 18 år och måste kombinera studierna med helgarbete, det hela blir för tungt. Hur kan hon gå vidare? Har ni något råd?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32043 frågor besvarade.
Gå basår två gånger?
1 Svar
Hej Kristina!
Att göra högskoleprovet är en mycket bra idé, men högskoleprovet befriar inte från kraven på både grundläggande och särskild behörighet. Grundläggande behörighet gissar jag på att din dotter redan har - genom examensbevis från gymnasiet. Särskild behörighet behöver hon också skaffa sig. Även med låga betyg (men betygen i kurser som krävs för behörighet måste vara godkända, längst E) och med det med lågt meritvärde kan man ändå komma in - t.ex i HP-urvalet (om resultat av högskoleprovet blir tillräckligt högt).
***
Vad gäller studiestöd från CSN, så borde din dotter ha rätt till studiehjälpen (samma summa som hon fick när hon läste på gymnasiet) om hon läser på heltid på komvux. Naturvet.basår på komvux brukar ges på heltid. Hör med komvux. Om basåret är på heltid så borde din dotter kunna ansöka och få studiehjälpen, från CSN. Det är inte så mycket pengar men då kanske hon kan jobba mindre på helgerna och ha mer tid för studierna.
***
Att naturvetenskapliga kurser upplevs som svåra när man läser på gymnasienivå är kanske ett tecken på att något annat område än naturvetenskap/biologi som den studerande bör i första hand satsa på. På högskolenivå kommer kurserna bli ännu mycket svårare än på gymnasiet. Det är bara en tanke jag har. Ni och framförallt din dotter får givetvis bestämma vad hon ska göra - fortsätta på den naturvetenskapliga "vägen" eller välja en annan inriktning på sina studier och sitt framtida yrke.
***
Svar på din fråga om man får läsa naturvet.basår 2 ggr är inte så enkelt att svara på. På högskolenivå (alltså om basåret ges på högskola eller universitet) då är det inte en riktig högskoleutbildning utan en "för-utbildning" och varje lärosäte får självt bestämma om de ställer kravet på att sökande inte sedan innan har läst de kurser som ingår i basåret (eller om de inte ställer ett sådant krav). Det är kan vara olika på olika lärosäten och även kan ändras från en termin till nästa - det får man se på utbildningens egen webbplats eller höra med de som jobbar på just den utbildningen.
***
Vad gäller platsgaranti efter högskole-basåret - så är även det väldigt olika. Vissa lärosäten erbjuder platsgaranti och andra inte. Om platsgaranti erbjuds, så brukar det vara på "någon av utbildningar på samma lärosäte". Man får givetvis önska vilken utbildning man vill gå efter basåret men alla brukar inte komma just på den utbildningen som de önskar läsa, utan vissa erbjuds plats på en annan utbildning, på samma lärosäte. Man får så klart även söka på egna meriter, utanför platsgarantin, bl.a på resultatet från högskoleprovet.
***
Att läsa kurserna 2 ggr kan vara en fördel på så sätt att man när man läser för andra gången redan kan innehåll i kurserna och kan fördjupa sig mer och få ännu bättre kunskaper och högre betyg. OBS! kurser på högskole-basåret behöver inte vara identiska med de gymnasiala kurser som har samma namn. Innehåll är "liknande" men behöver inte vara identisk.
***
Vilka betyg från komvux-basåret som kommer räknas in i meritvärde?
Det är just exakt de kurser som krävs för särskild behörighet, och inte de underliggande kurser. Exempel: om Biologi 2 krävs för särskild behörighet då är det just betyget i Biologi 2 som räknas in och betyget man fick på komvux-basåret i Biologi 1 kommer inte räknas in. På samma sätt funkar det även i de andra ämnena.
Frågor och svar taggade med 'jobbannonser' (8 st.)
-
Vad ska jag läsa på universitetet?
Hej, jag vet inte vilken utbildning jag ska välja. Jag läste natur på gymnasiet och tror att jag vill jobba inom läkemedelsindustrin. Jag tycker människokroppen är intressant men vill inte bli läkare då jag inte vill jobba med människor på...
Hej!Att jobba "inom läkemedelsindustrin" är en ganska "vag beskrivning". Man kan inom den jobba som t.ex Inköpare eller Säljare men det är kanske inte det du i första hand... Läs hela svaret -
Var kan psykologer jobba?
Hejsan, Jag undrar dels var psykologer kan jobba samt var man bör jobba som psykolog om man vill tjäna mycket pengar? Tack på förhand för svar. Mvh, Henke
Hej!Psykologer, i Sverige, gör utredningar och föreslår åtgärder inriktade på individer, grupper, organisationer och fysisk miljö. Psykologer kan arbeta inom alla de olika... Läs hela svaret -
Klinisk farmakologi?
Hej! Jag undrar om jag tar apotekarexamen som tar 5år och ett halvt år praktik, kan jag då därefter bli klinisk farmakolog, eller måste jag plugga ännu mer för att komma dit? Vad gör en klinisk farmakolog ens? Vad är arbetsuppgifterna?
Hej S!Du får gärna vända dig till de som jobbar på universiteten med de utbildningar som ligger inom den aktuella kunskapsområde: du kan ställa frågor både till studievägledare på de... Läs hela svaret -
Utbildning till klinisk farmakologi?
Hej ! Jag undrar hur man blir klinisk farmakologi, har hört om att man måste vara i grunden utbildad till läkare eller apotekare, men vad händer sen? ska man läsa något mer efter apotekare för att bli klinisk farmakologi ?
Hej S!det vi vet om yrket Farmakolog berättar vi i yrkespresentationen på Framtid.se/yrke/farmakolog Oavsett vilken utbildningsväg man väljer, så blir den vägen ganska lång.... Läs hela svaret -
hur blir man adjunkt?
Hej, jag undrar hur man blir adjunkt? Jag har kandidatexamen inom statsvetenskap och studerar på masternivå inom organisation och ledning Behöver jag läsa några pedagogiska kurser för att få jobbet?
Hej Mona!Med "adjunkt" kan man mena olika "saker". Adjunkt - är en arbetstitel som används ganska sällan inom utbildningsväsendet i dagens Sverige, men ändå förekommer. En adjunkt... Läs hela svaret -
HR med kanidat i sociologi eller företagsekonomi?
Hej! Jag ska bestämma mig för vilken utbildning jag vill börja på och har bestämt mig för att jag vill jobba inom HR men har kollat på två olika utbildningar. Antingen Personalvetare på Örebro universitet där man tar en kandidat i...
Hej!inom "personalhantering" är yrken i Sverige icke-reglerade, vilket betyder att arbetsgivare får anställa "vem som helst" - det är varje arbetsgivarens... Läs hela svaret -
Nutritionist jobb?
Hej SYV! Tack för att ni tar er tid att besvara min fråga. Jag funderar på att studera kandidatprogrammet i nutrition för att bli näringsfysiolog. På arbetsmarknaden skall det enligt SACO och Framtid.se vara lätt/balans med att få jobb. Jag letade...
Hej!på tre år kan situationen på arbetsmarknaden förändras väldigt mycket. Så länge det inte finns ngn "arbetsplikt" eller jobbgaranti i Sverige, går det inte att garantera att... Läs hela svaret -
Många jobbannonser kräver gymnasiekompetens?
Hej, ofta får man fråga från elever och föräldrar - om vad gymnasiekompetens är för ngt. I många platsannonser står det att man ska ha Gymnasiekompetens som ett krav eller önskvärt... och sedan, i andra sammanhang - vid ansökan till komvux yrkesutbildningar, exempelvis så står det också t.ex...
Hej, vi på Fråga SYV har tidigare fått samma eller liknande frågor och vi vet också från andra källor om att det efterfrågas förklaring på vad... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga