Emma
    Hej, jag undrar om det finns någon genväg till gymnasiebehörighet för nyanlända elever som redan gått hela grundskolan i hemlandet? Måste de läsa upp alla (ex 8 eller 12) ämnen eller finns det någon kortare väg för dem?

    • : Svar från ett litet gymnasieantagningskansli, i en liten kommun: "Vi brukar ta upp ärendet i Antagningsnämnden och SYV brukar lägga fram den information de har fått, bl a från översatt betyg och ev kunskaper från tidigare skola. Det är nämnden som beslutar om eleven skall bli antagen eller inte. Vänliga hälsningar" D. :)
    • SYV-besökare : Man kan läsa mer om hur gymnasieantagningskansliet generellt hanterar utländska betyg här: http://www.gymnasiestudera.se/foer-elever/information/utlaendska-betyg/ och här: http://www.gymnasiestudera.se/foer-elever/information/fri-kvot/. Viktigt att veta är att det inte görs någon konvertering eller validering av en elevs utländska grundskolebetyg. Vi bedömer endast om eleven kan anses behörig eller inte till gymnasieskolan. Har eleven inte godkända betyg i t.ex. matematik och NO-ämnen kan den inte anses behörig till svensk gymnasieskola. Samma behörighetskrav gäller alltså oavsett vilket land betyget är från.
    • : Hos oss är det alltid rektor för den aktuella utbildningen som gör denna bedömning och meddelar Antagningskansliet om sökanden ska tas in på fri kvot eller inte.
    • Anna : Jag fick svar från en kollega som jobbar med liknande problematik: "Det beror på från vilket land betyget kommer ifrån. Vissa betyg är väldigt tydliga att tolka medans vissa är helt omöjliga att tolka ..." - dvs hen menar att det är Individuella bedömningar... Min tolkning är att det kan ibland bli rätt så godtyckligt. :)
    • SYV-besökare : Det finns inga nationella riktlinjer på hur huvudmannen ska göra sin bedömning. Det är därför upp till varje huvudman att avgöra hur de hanterar denna fråga.
    • Julia : Ett av antagningskanslierna (gymnasieantagningen) svarar så här: "Hos oss får avlämnande skola fylla i en behörighetsrekommendation som vi följer när vi sätter behörigheten i vårt antagningssystem. I de fall elev inte bedömts vara behörig har avlämnande skola inte kunnat se att eleven har kunskaper som motsvarar deras utländska betyg."
    Läs alla kommentarer

    6 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Emma,

    det finns olika aspekter i detta... Jag tänker så här; att det kanske är det viktigaste att eleverna skaffar sig bra Grund för vidare studier. Även om de har faktiska kunskaper i t.ex kemi, matte mm., så kan de inte "det på svenska". Exempel - matteuppgift Räkna ut yten på gaveln på huset... hur ska man räkna om man inte vet vad "gavel" är? Man kanske räknar då ytan på taket eller på väggen...?  och så är det i alla andra ämnen också. Det som ofta händer att man med utländska betyg får bedömning att man har "godkänt betyg i samhällskunskap, men enligt min åsikt, så är det inte samma "samhällskunskap" som man lär sig i olika länder. Därför skadar det inte alls, utan kan hjälpa mycket - om man får "repetera" allt PÅ SVENSKA.
    Jag "röstar" därför för att läsa grundskolekurserna, även om man formellt sätt skulle kunna slippa...

    Liselotte

    Det är många ggr till elevernas nackdel om man skyndar på för mycket. Det kan då lätt bli så att eleven förstår DELAR av texter, men inte allt... och det blir då extremt svårt att klara gymnasiet. Vi ser också exempel på elever som fick Examnesbevis med godkända betyg - men i praktiken ej förstår tillräckligt mycket svenska; då kan inte komma in på någon eftergymnasial utbildning eller, om de kommer in på den, klarar inte av att läsa där. De kan också ha svårt att få och kunna behålla ett jobb, när arbetsgivaren efter ett tag "upptäcker" att den anställde faktiskt ej förstå instruktionerna tillräckligt bra och klarar därför inte av sitt jobb, trots de "formella meriter", t.ex Examensbevis.

    Om elever har Faktiska kunskaper i ämnena, borde de kunna rätt så snabbt "gå igenom kurserna" - när de har lärt sig svenska till tillräckligt hög nivå OCH det finns även forskning som påvisar att man lär sig ett nytt språk snabbare om man studerar Ämneskunskaper PÅ DET NYA SPRÅKET, i stället för att "rabbla glosorna". :)

    Jag vet att det finns elever som har mycket bråttom . De vill komma in på gymnasiet "imorgon" och bli klara med gymnasiet "nästa vecka" och med högskola "nästa månad" och sedan få jobb direkt. :) Och det finns av dem också några få som skulle kunna klara det bra - att blixtsnabbt "gå igenom systemet" men det är ett Undantag. Individuella bedömningar behöver göras. Det går inte att ta fram en tabell som gäller alla de olika ländernas utbildningar. många ggr har inte eleverna betyg med sig. Om de har betyg, så är det ändå extremt svårt att veta om det är "snällbetyg" eller om lärarna verkligen ställde krav på elevernas kunskaper. Även "riktiga betyg" kan inte "helt och fullt" med 100% säkerhet "översättas" till svenska kurser, därför att man i olika länder läser inte exakt samma "avsnitt" inom olika ämnen. Det är alltså omöjligt att skapa ett system där alla betyg från alla världens länder kan direkt översättas till "svenska betyg".
    Och det är de Faktiska kunskaper som är de viktigaste.
    Ännu ett alternativ kan tyvärr vara att eleven "har glömt" mycket av det som hen kunde "då" hen fick sina betyg i hemlandet; t.ex pga psykiskt trauma... att man har betyg behöver inte alltid (tyvärr) betyda att man också ha de kunskaperna och vad hjälper det att ha betyg om man ej har de faktiska kunskaperna?
    Summan av kardemumman:
    jag är övertygad om att det är bättre att eleverna skrivs in på alla grundskolekurser och att lärarna är uppmärksamma på de som är mycket snabba och duktiga och ger dem möjlighet att snabbt "gå igenom" och få betyg för att kunna fortsätta läsa vidare.

    • Emma : Hej igen, och tack för utförligt svar! Jag är helt enig i att det bästa för elevernas kunskaper och framtida studier etc är att gå samtliga ämnen i den svenska skolan. Jag är den första att skriva under på precis allt du tagit upp ovan. Däremot har jag lärare som frågar mig om det formellt sett finns en genväg. Du skriver att du ""röstar" därför för att läsa grundskolekurserna, även om man formellt sätt skulle kunna slippa..." så jag är nyfiken på hur dessa formella regler ser ut gällande saken?
    • Liselotte : Den "formella regeln" är att Antagningskanslierna (gymnasieantagningskanslierna) gör bedömning att eleven är BEHÖRIG till gymnasiets olika program; då krävs det bara komplettering med betyget i svenska eller svenska som andraspråk. Exempelvis - en elev som kommer från ett annat land ansöker till gymnasiet och det är Gymnasieantagningskansliet som har "sina metoder" för att göra bedömningar. Exakt hur de gör bedömningar, vet jag tyvärr inte. Kravet är att Eleven har betygen med sig /och inte bara kunskaper/. Mitt råd är att du vänder dig till gymnasieantagningskanslierna, men de kan svara (min gissning) att "skicka betygen och så får vi se" eller att "eleven får söka till gymnasiet, så får vi se". detta är vår tidigare erfarenhet... så jag menar att en elev med utländska betyg OCH MED BETYG I SVENSKA eller om hen vill läsa IB /krävs inte svenska i så fall, då undervisning på IB är på engelska/ - kan ev bli bedömd Behörig till gymnasiet och komma in på gymnasiets nationellt program /samma elev som idag läser grundskolekurser "i onödan" - då hen ev skulle kunna bli bedömd vara behörig till gymnasiet av gymnasieantagningskansliet/. testa hör med gymnasieantagningskansliet! är mitt råd.
    • Liselotte : Och till lärare i olika ämnen skulle jag svarar att de får Testa elevernas kunskaper - t.ex genom att ge dem "slutprovet" i ämnet och klarar dem provet med godkänt resultat, då har de kunskaperna i kursen; då kan man göra bedömning att eleven Har kunskaper och kan få betyg. Så tänker jag! Det är ju ändå Kunskaperna som är viktigare än "papprena". Vad hjälper det att man har "papper" på ngt. som man ev kunde förut, men som man inte kan idag? :)
    • SYV-besökare : Hos oss i Sundsvall så är det rektor för resp program som beslutar om sökande ska tas in på ett nationellt program via den fria kvoten eller inte, annars så är det IM, Språkintroduktion som gäller om betygen inte räcker till. Med vänlig hälsning S.
    • Emma : Tack för alla svar!
    • SYV-besökare : Vi på Antagningen tar inte beslut om detta och tyvärr finns det inget enkelt svar på frågan. Eleverna får söka i Fri kvot och sen är det upp till mottagande huvudman att fatta beslut om eleven anses behörig eller inte. Jag är nästan helt säker på att ingen huvudman har ex tabeller eller liknande utan det är en bedömning från elev till elev samt beroende på vilket program eleven söker.
    Läs alla kommentarer
    SYV-besökare SYV

    Hej,

    Betygen från utlandet måste vara översatta till svenska, vilket bekostas av eleven själv, och antagningskansliets personal måste veta vad betygen står för, dvs om eleven blivit godkänd i hemlandet.
    Om ansökan till gymnasiet i "Fri kvot"
    kan bli aktuell om eleven ”kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan” (Gymnasieförordningen 7 kap §2).
     
    Viktigt!
    Man får aldrig glömma att utländska elever till stor del saknar de förkunskaper som krävs för ett nationellt program i Sverige, så även om de skulle ha svenskan blir det tufft att hänga med i övriga ämnen. Att komma in på ett nationellt program är inte alltid det bästa för eleven.
     

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej!
    Det finns tyvärr inget enkelt svar, eller någon tabell att utgå ifrån . Varje elev som söker bedöms individuellt.
     
    Några faktorer man tittar på i de utländska betygen är:
    ·        Motsvarar betygens nivå (i respektive land) ungefär de betyg som krävs för att komma in på sökt program.
    ·        Har eleven läst och blivit godkänd i de ämnen som krävs för att bli behörig till det sökta programmet?
     
    Andra faktorer som spelar in, när antagningskansliet eller rektor på gymnasiet gör bedömningar, är om det är ett högt söktryck till den aktuella  gymnasieutbildningen.
    En rekommendation från undervisande lärare är också en viktig del i bedömningen.
     
     
    Med vänlig hälsning
     Peter syv

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, vi fick nu svar från gymnasieantagningen i Halland. Var god läs deras svar nedan:

    Vi har lite information på vår hemsida om detta, se länk nedan. Vi fungerar som en förmedlare av ansökningar och betyg mellan grund- och gymnasieskolor. Det är inte vi som gör bedömningarna, utan mottagande skolas huvudman. IB har lite andra urvalskriterier än de ”vanliga” nationella programmen, se länk nedan.
     
    http://www.gymnasiehalland.se/16/ansokan/fri-kvot.html#.WeR5P01lKM8
     
    https://www.halmstad.se/barnutbildning/gymnasieskola/sannarpsgymnasiet/utbildningarpasannarp/ibinternationalbaccalaureate.2710.html
     
     
    Med Vänliga Hälsningar
    Antagningshandläggare

    hej igen, och här är svar från antagningskansliet i Nyköping, var god läs nedan:

    Hej,
     
    Här finns en missuppfattning. Det är inte antagningskanslierna som gör prövningen i fri kvot utan det är huvudmannen för sökt utbildning (kommunal, fristående eller landstingsägd) som gör bedömningen och fattar beslut i varje enskilt ärende.
     
    Beslutet fattas på det underlag som eleven, ofta med hjälp av studie- och yrkesvägledare, har gett in. För att eleven ska kunna antas måste den bedömas ha kunskaper motsvarande de behörighetskrav som finns för de olika programmen.
     
    Vänliga hälsningar
     
    Antagningskansliet
    Nyköpings Kommun

    Svar /nedan/ från elevantagningen i Region Dalarna:

    Vi har inga tabeller el dyligt att gå på, och vi på antagningskansliet bedömer inte elevens utländska betyg.
    Mottagande kommun/skolas antagningsnämnd får försöka att bedöma om eleven uppfyller behörighetskravet till sökt program. Att man har med sig motsvarande betyg i de ämnen som krävs för behörigheten.
    Betygen ska vara översatta till svenska, vilket eleven får ombesörja att det blir gjort. Viktigt att det finns med intyg/omdöme mm från skolan man går på, vilken kapacitet eleven har att klara av sökt program.
    Jag brukar rekommendera mina SYV att där det är möjligt, få eleverna att tenta av ämnen för att få ett svenskt grundskolebetyg, då blir det mycket lättare för nämnden att bedöma eleven i frikvot.
     
    Om vissa elever blir antagna eller ej, kan ju bero på hur många frikvotare som söker till resp program. Man har ju bara ett begränsat antal frikvotsplatser.
     
    När det gäller IB, så får man kolla med de skolor som har detta program. 
    Med vänliga hälsningar
    Elevantagningen
    Region Dalarna

    Hej igen, jag har nu fått svar som kanske tillför ngt. nytt och förklarar en del :) Var god läs nedan:

     "Vi har haft kontakt med Skolverket i frågan och Skolvervet menar att man inte kan översätta den utländksa grundskolebehörigheten rakt av, dvs. att det skulle krävas KE, FY och BI för att vara behörig till NA exempelvis, utan det är en totalbedömning av elevens förmåga att klara sökt program som på ngt. sätt måste "komma fram" eller påvisas. Det görs en individuell bedömning för varje elev och det är respektive huvudman som gör den bedömningen

    Självklart krävs betyg i svenska för att kunna bli antagen till ett nationellt program. Ingen behörighet krävs till IB, mer än att eleven som sökt klarat testerna som görs inför antagning till IB-programmet.
     
    Vänliga hälsningar".

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej, vi fick nu svar från en kollega, var god läs hennes svar nedan:

     Hej, jag har förstått det som så att det görs den s.k valideringen, i de flesta fall, på grundskolan alternativt på IM där eleven kan pröva sina kunskaper för att sedan få betyg för att kunna söka till gymnasiet (se behörighetskrav i bifogad länk). Vissa undantag kan göras från behörighetskraven i särskilda fall exempelvis dispens i engelska eller om huvudman gör bedömningen att eleven förväntas klara sökt utbildning utan att de formella behörighetskraven är uppfyllda i sin helhet och då skulle jag tro att man söker i Fri Kvot.
    Man måste nog göra en bedömning i varje enskilt fall tänker jag. Vilket land kommer eleven ifrån och hur lång är den faktiska skolgången? Ett betyg i franska eller matematik kanske kan valideras rakt av medan ett utländskt betyg i samhällskunskap naturligtvis inte motsvarar den svenska kursen.

    Här hittar du bra info:
    https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/oversattning/slutfora-gymnasiestudier-i-sverige-efter-att-ha-gatt-i-skola-utomlands-1.190311

    https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3576.pdf%3Fk%3D3576

    Mvh

    Saga SYV

    Hej,

    jag ställde din fråga till Skolverket och fick idag svar från Skolverkets Upplyssningstjänst som lyder:

              "Det finns inga nationella regleringar för hur en validering av betyg ska gå till. Skolverket har heller ingen tabell eller liknade som visar utländska betyg i relation till svenska betyg. Det är upp till varje skola om man vill validera en elevs utländska grundskole- eller gymnasiebetygbetyg. Om man väljer att validera finns det inte några nationella regleringar för hur en validering ska gå till."

    Frågor och svar taggade med 'arkeolog' (11 st.)

    • Alvinwn

      Vilken linje behövs för arkeolog?

      Vilken linje i gymnasiet är bäst om man ska utbilda sig till arkeolog och runt hur mycket merit behövs då. Och vilka ämnen ska man satsa på för att det ska gå bra i den linjen

      Milla : : Hej,behörig till kandidatexamen med huvudämne Arkeologi kan man, i princip, bli på alla nationella svenska gymnasieprogram och på IB-programmet (det internationella programmet); detta för att den... Läs hela svaret
    • Utbildningssökande

      Vägen till arkeolog?

      Tjenare! Mitt dröm yrke är arkeolog vilket jag gärna skulle vilja utbilda mig till. Eftersom att jag läste ett yrkesförberedande program under gymnasiet är jag medveten om att jag inte har högskoleförberedning. Hur ska jag då gå tillväga med att utbilda mig till arkeolog? Vilken/vilka...

      Mikael: : Hej Liam,Arkeologer utbildas i Sverige inom högskolan/universiteten. Kandidatexamen omfattar tre år och ska till minst hälften bestå av huvudämnet arkeologi. För särskild behörighet till... Läs hela svaret
    • Sara

      Möjligt att bli ämneslärare efter jag tagit masterexamen i arkeologi?

      Hej! Mitt namn är Sara Atle och jag går just nu tredje året på samhällsprogrammet inriktning samhällsvetenskap. Jag planerar att söka plats på universitetet HT/21, men är kluven i mitt val. Mitt drömyrke har under alla år varit att...

      Anna: : Hej Sara,när det är lärarbrist kan man få jobb som lärare även utan lärarexamen, men får att bli "behörig lärare"... Läs hela svaret
    • Eylem

      Hur är det att vara arkeolog i Sverige?

      Hej! Jag går i 9an nu och valde humanistiska programmet. Jag vill verkligen bli arkeolog men jag vet inte hur det är i Sverige. Är det lätt att få jobb? Vilka inriktningar finns inom arkeologin? Och hur många år läser man i universitetet?

      Julia: : Hej Eylem, kika gärna på Yrkespresentation Arkeolog>>. Lär gärna all info i presentationen, länk ovan, och sedan kan du också kika på de länkarna som finns i... Läs hela svaret
    • My

      Plugga arkeologi?

      Hej! Jag har kollat på universitets programmet arekologi med inriktning osteologi (Uppsala universitet), men jag undrar lite vad man kan bli efteråt? Har försökt att läst mig till att man kan jobba som arkeolog eller på museum. Men finns det något annat man kan läsa som exempelvis obducent...

      Daniel: : Hej My ! Om man läser arkeologi med inriktning Osteologi, då kanske man är intresserad av yrken Arkeolog>> eller Osteolog>> eller Osteoarkeolog >>. Efteråt kan man bland annat läsa vidare... Läs hela svaret
    • Kalle

      Framtidsutsikter för osteologer?

      Hej! Jag är intresserad över hur arbetsmarknaden för osteologer ser ut, om möjligt både i Sverige och utomlands. Tack.

      : : Hej Kalle,  För att bli osteolog läser du även akeologi och efter avslutad utbildning kan du arbeta med till exempel arkeologiska utgrävningar, som forskare på ett universitet, eller på... Läs hela svaret
    • Greta

      Hur blir man rättsantropolog?

      Hej! Jag är lite intresserad av att bli rättsantropolog eller osteolog, och undrar lite över vägen dit. - Hur blir man osteolog? Går man en utbilding i arkeologi och sen några kortare i osteologi? - Om man vill bli rättsantropolog (vilket det bara verkar finnas utbildningar för utomlands),...

      Saga: : Hej Greta, Hej Osteolog kan man till exempel bli vid Stockholms universitet. Bifogar en... Läs hela svaret
    • Yosef

      Gymnasiebetyg och Arkeolog?

      Hejsan! Jag har som många andra nyligen börjat gymnasiet. Jag gick ut med 255 poäng och valde Naturvetenskapsprogrammet med inriktning Naturvetenskap och Samhälle. Det jag undrar över är mina betyg. Min fråga är ifall lärare kollar på mina betyg från högstadiet eller inte? Ifall de gör det då...

      Anna: : Hej Yosef, det är dina KUNSKAPER som du har med dig från GrundskoIan som kommer att märkas. Gymnasiet är som att börja på nytt, men dina erfarenheter och dina kunskaper från grundskoIan har du... Läs hela svaret
    • Hannah

      Vill jobba med historia men vet inte vilket program jag ska välja?

      Jag läser första året på samhällslinjen och ska snart välja program. Jag gillar verkligen historia, speciellt historia från länge länge sedan. Jag har alltid funderat på att läsa sam sam men var på ett infomöte idag som visade vilka ämnen som ingick i det programmet och fann det inte alls...

      Anna: : Hej Hannah! Du ska snart välja Inrikgning på Samhällsvetenskapsprogrammet och undrar vilka kurser du bör få godkända betyg i för att kunna vidareutbilda... Läs hela svaret
    • Sora

      Kan jag bli smink artist eller arkeolog efter min utbildning?

      Hej! Till höst ska jag börja andra året i bild-programmet, och då undrar jag om det är möjligt att bli smink artist/stylist eller arkeolog efter min utbildning? Angående smink artist, måste jag studera vidare eller kan jag ta ett år och jobba i olika butiker för att få erfarenhet (i och med...

      : : Hej Sora! Du beskrev att du ska börja andra året på bildprogrammet menar du att du går estetiska programmet inriktning bild och form? I så fall får du grundläggande behörighet som krävs för att... Läs hela svaret
    • maria

      vill bli arkeolog men gå estetisk?

      jag vill studera till arkeolog på högskolan men vill varken gå naturvetenskap eller samhällskunskap på gymnasiet som jag har fått rekommenderat. jag planerar att studera musik i gymnasiet, kan jag ändå utbilda mig till arkeolog utan större problem?

      Lena: : Hejsan, det är nog inga problem alls och läsa Estetiska programmet. Arkeologutbildningar brukar inte kräva mer än grundläggande behörighet som du får på Estet utan problem. Du får till och med mer historia på Estet som kan vara en bra grund för vidare studier till Arkeolog. /Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga