Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31979 frågor besvarade.
Genväg till gymnasiet för nyanlända?
6 Svar
Hej Emma,
det finns olika aspekter i detta... Jag tänker så här; att det kanske är det viktigaste att eleverna skaffar sig bra Grund för vidare studier. Även om de har faktiska kunskaper i t.ex kemi, matte mm., så kan de inte "det på svenska". Exempel - matteuppgift Räkna ut yten på gaveln på huset... hur ska man räkna om man inte vet vad "gavel" är? Man kanske räknar då ytan på taket eller på väggen...? och så är det i alla andra ämnen också. Det som ofta händer att man med utländska betyg får bedömning att man har "godkänt betyg i samhällskunskap, men enligt min åsikt, så är det inte samma "samhällskunskap" som man lär sig i olika länder. Därför skadar det inte alls, utan kan hjälpa mycket - om man får "repetera" allt PÅ SVENSKA.
Jag "röstar" därför för att läsa grundskolekurserna, även om man formellt sätt skulle kunna slippa...
Det är många ggr till elevernas nackdel om man skyndar på för mycket. Det kan då lätt bli så att eleven förstår DELAR av texter, men inte allt... och det blir då extremt svårt att klara gymnasiet. Vi ser också exempel på elever som fick Examnesbevis med godkända betyg - men i praktiken ej förstår tillräckligt mycket svenska; då kan inte komma in på någon eftergymnasial utbildning eller, om de kommer in på den, klarar inte av att läsa där. De kan också ha svårt att få och kunna behålla ett jobb, när arbetsgivaren efter ett tag "upptäcker" att den anställde faktiskt ej förstå instruktionerna tillräckligt bra och klarar därför inte av sitt jobb, trots de "formella meriter", t.ex Examensbevis.
Om elever har Faktiska kunskaper i ämnena, borde de kunna rätt så snabbt "gå igenom kurserna" - när de har lärt sig svenska till tillräckligt hög nivå OCH det finns även forskning som påvisar att man lär sig ett nytt språk snabbare om man studerar Ämneskunskaper PÅ DET NYA SPRÅKET, i stället för att "rabbla glosorna". :)
Jag vet att det finns elever som har mycket bråttom . De vill komma in på gymnasiet "imorgon" och bli klara med gymnasiet "nästa vecka" och med högskola "nästa månad" och sedan få jobb direkt. :) Och det finns av dem också några få som skulle kunna klara det bra - att blixtsnabbt "gå igenom systemet" men det är ett Undantag. Individuella bedömningar behöver göras. Det går inte att ta fram en tabell som gäller alla de olika ländernas utbildningar. många ggr har inte eleverna betyg med sig. Om de har betyg, så är det ändå extremt svårt att veta om det är "snällbetyg" eller om lärarna verkligen ställde krav på elevernas kunskaper. Även "riktiga betyg" kan inte "helt och fullt" med 100% säkerhet "översättas" till svenska kurser, därför att man i olika länder läser inte exakt samma "avsnitt" inom olika ämnen. Det är alltså omöjligt att skapa ett system där alla betyg från alla världens länder kan direkt översättas till "svenska betyg".
Och det är de Faktiska kunskaper som är de viktigaste.
Ännu ett alternativ kan tyvärr vara att eleven "har glömt" mycket av det som hen kunde "då" hen fick sina betyg i hemlandet; t.ex pga psykiskt trauma... att man har betyg behöver inte alltid (tyvärr) betyda att man också ha de kunskaperna och vad hjälper det att ha betyg om man ej har de faktiska kunskaperna?
Summan av kardemumman:
jag är övertygad om att det är bättre att eleverna skrivs in på alla grundskolekurser och att lärarna är uppmärksamma på de som är mycket snabba och duktiga och ger dem möjlighet att snabbt "gå igenom" och få betyg för att kunna fortsätta läsa vidare.
Hej,
Betygen från utlandet måste vara översatta till svenska, vilket bekostas av eleven själv, och antagningskansliets personal måste veta vad betygen står för, dvs om eleven blivit godkänd i hemlandet.
Om ansökan till gymnasiet i "Fri kvot"
kan bli aktuell om eleven ”kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan” (Gymnasieförordningen 7 kap §2).
Viktigt!
Man får aldrig glömma att utländska elever till stor del saknar de förkunskaper som krävs för ett nationellt program i Sverige, så även om de skulle ha svenskan blir det tufft att hänga med i övriga ämnen. Att komma in på ett nationellt program är inte alltid det bästa för eleven.
Hej!
Det finns tyvärr inget enkelt svar, eller någon tabell att utgå ifrån . Varje elev som söker bedöms individuellt.
Några faktorer man tittar på i de utländska betygen är:
· Motsvarar betygens nivå (i respektive land) ungefär de betyg som krävs för att komma in på sökt program.
· Har eleven läst och blivit godkänd i de ämnen som krävs för att bli behörig till det sökta programmet?
Andra faktorer som spelar in, när antagningskansliet eller rektor på gymnasiet gör bedömningar, är om det är ett högt söktryck till den aktuella gymnasieutbildningen.
En rekommendation från undervisande lärare är också en viktig del i bedömningen.
Med vänlig hälsning
Peter syv
Hej, vi fick nu svar från gymnasieantagningen i Halland. Var god läs deras svar nedan:
Vi har lite information på vår hemsida om detta, se länk nedan. Vi fungerar som en förmedlare av ansökningar och betyg mellan grund- och gymnasieskolor. Det är inte vi som gör bedömningarna, utan mottagande skolas huvudman. IB har lite andra urvalskriterier än de ”vanliga” nationella programmen, se länk nedan.
http://www.gymnasiehalland.se/16/ansokan/fri-kvot.html#.WeR5P01lKM8
https://www.halmstad.se/barnutbildning/gymnasieskola/sannarpsgymnasiet/utbildningarpasannarp/ibinternationalbaccalaureate.2710.html
Med Vänliga Hälsningar
Antagningshandläggare
hej igen, och här är svar från antagningskansliet i Nyköping, var god läs nedan:
Hej,
Här finns en missuppfattning. Det är inte antagningskanslierna som gör prövningen i fri kvot utan det är huvudmannen för sökt utbildning (kommunal, fristående eller landstingsägd) som gör bedömningen och fattar beslut i varje enskilt ärende.
Beslutet fattas på det underlag som eleven, ofta med hjälp av studie- och yrkesvägledare, har gett in. För att eleven ska kunna antas måste den bedömas ha kunskaper motsvarande de behörighetskrav som finns för de olika programmen.
Vänliga hälsningar
Antagningskansliet
Nyköpings Kommun
Svar /nedan/ från elevantagningen i Region Dalarna:
Vi har inga tabeller el dyligt att gå på, och vi på antagningskansliet bedömer inte elevens utländska betyg.
Mottagande kommun/skolas antagningsnämnd får försöka att bedöma om eleven uppfyller behörighetskravet till sökt program. Att man har med sig motsvarande betyg i de ämnen som krävs för behörigheten.
Betygen ska vara översatta till svenska, vilket eleven får ombesörja att det blir gjort. Viktigt att det finns med intyg/omdöme mm från skolan man går på, vilken kapacitet eleven har att klara av sökt program.
Jag brukar rekommendera mina SYV att där det är möjligt, få eleverna att tenta av ämnen för att få ett svenskt grundskolebetyg, då blir det mycket lättare för nämnden att bedöma eleven i frikvot.
Om vissa elever blir antagna eller ej, kan ju bero på hur många frikvotare som söker till resp program. Man har ju bara ett begränsat antal frikvotsplatser.
När det gäller IB, så får man kolla med de skolor som har detta program.
Med vänliga hälsningar
Elevantagningen
Region Dalarna
Hej igen, jag har nu fått svar som kanske tillför ngt. nytt och förklarar en del :) Var god läs nedan:
"Vi har haft kontakt med Skolverket i frågan och Skolvervet menar att man inte kan översätta den utländksa grundskolebehörigheten rakt av, dvs. att det skulle krävas KE, FY och BI för att vara behörig till NA exempelvis, utan det är en totalbedömning av elevens förmåga att klara sökt program som på ngt. sätt måste "komma fram" eller påvisas. Det görs en individuell bedömning för varje elev och det är respektive huvudman som gör den bedömningen.
Självklart krävs betyg i svenska för att kunna bli antagen till ett nationellt program. Ingen behörighet krävs till IB, mer än att eleven som sökt klarat testerna som görs inför antagning till IB-programmet.
Vänliga hälsningar".
Hej, vi fick nu svar från en kollega, var god läs hennes svar nedan:
Hej, jag har förstått det som så att det görs den s.k valideringen, i de flesta fall, på grundskolan alternativt på IM där eleven kan pröva sina kunskaper för att sedan få betyg för att kunna söka till gymnasiet (se behörighetskrav i bifogad länk). Vissa undantag kan göras från behörighetskraven i särskilda fall exempelvis dispens i engelska eller om huvudman gör bedömningen att eleven förväntas klara sökt utbildning utan att de formella behörighetskraven är uppfyllda i sin helhet och då skulle jag tro att man söker i Fri Kvot.
Man måste nog göra en bedömning i varje enskilt fall tänker jag. Vilket land kommer eleven ifrån och hur lång är den faktiska skolgången? Ett betyg i franska eller matematik kanske kan valideras rakt av medan ett utländskt betyg i samhällskunskap naturligtvis inte motsvarar den svenska kursen.
Här hittar du bra info:
https://www.skolverket.se/bedomning/betyg/oversattning/slutfora-gymnasiestudier-i-sverige-efter-att-ha-gatt-i-skola-utomlands-1.190311
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3576.pdf%3Fk%3D3576
Mvh
Hej,
jag ställde din fråga till Skolverket och fick idag svar från Skolverkets Upplyssningstjänst som lyder:
"Det finns inga nationella regleringar för hur en validering av betyg ska gå till. Skolverket har heller ingen tabell eller liknade som visar utländska betyg i relation till svenska betyg. Det är upp till varje skola om man vill validera en elevs utländska grundskole- eller gymnasiebetygbetyg. Om man väljer att validera finns det inte några nationella regleringar för hur en validering ska gå till."
Frågor och svar taggade med 'rättsvetenskap' (13 st.)
-
Jag ska läsa rättsvetenskap och undrar om jag kan bli jurist?
Hej! Jag ska läsa rättsvetenskap med internationell och digital inriktning på örebro universitet. Jag undrar hur möjligheterna är för att jobba som jurist inom ett företag eller bank efter. Alltså vill jag inte jobba inom domstolen, utan mer med...
Hej,jag är allmän studievägledare, alltså "expert på alla yrken och alla utbildningar" vilket är ju omöjligt att vara. Utifrån information i... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden på offentlig förvaltning och rättsvetenskap?
Hej! Jag undrar vad skillnaden är med programmen offentlig förvaltning och ledning samt internationell rättsvetare? Jag tänker arbetsmässigt för när jag läser om dem så verkar de ganska lika i val av yrken...? Mvh
Hej!Programmen du nämner i din fråga, Offentlig Förvaltning och Ledning samt Internationell Rättsvetare, har viss överlappning men de har också klara skillnader,... Läs hela svaret -
Vill ni berätta mer om Juristprogrammet?
Hej! Jag har under en tid tillbaka varit intresserad av att börja läsa Juristprogrammet nästa höst. Jag har dock inte jättebra betyg för att komma in och heller inte högskoleprovets resultat om man ser till antagningsstatistik. Hur tycker ni jag ska...
Hej Moa, många (men inte alla) yrken inom Juridik, kräver juristexamen. T.ex kan man utbilda sig till Paralegal, juridisk assistent - inom yrkeshögskola.Om yrket Paralegal var god se... Läs hela svaret -
Plugga juridik men inte tillräckliga poäng från gymnasiet?
Hej! Jag är 18 år gammal och har precis tagit studenten i år. På gymnasiet läste jag ekonomi med inriktning ekonomi men har alltid haft ett stort intresse utav juridik, både i skolan & på fritiden. Mitt största mål i livet är att bli...
Hej!Inom yrkeshögskola finns blana annat utbildningar till Paralegal/Juridisk assistent och till IP-paralegal. Men även andra utbildningar kan innehålla rätt mycket studier inom... Läs hela svaret -
Vilka program leder till EUjobb?
Hej, Jag vill jobba som handläggare i EU:s förvaltning eller handläggare inom utrikespolitik i EU. Jag är även intresserad av yrken inom språk eller översättning i EU. Jag är intresserad av de flesta jobb inom internationella samarbeten, men mitt förstahandsval skulle vara jobb inom...
Hej Sandra, en svår fråga du ställer.Det finns inte ngt klart svar att ge... Kika på framtid.se/yrke/eu-jobb - de jobben du är "ute efter" är mycket eftertraktade med mycket tuff konkurrens och... Läs hela svaret -
Hur kan jag bli rättsvetare?
Hej! Jag började paralegal utbildningen en månad sedan, men jag skulle vilja ha en bredare utbildning också. Jag fick nu veta att man kan utbilda sig till rättsvetare. Jag skulle vilja starta utbildningen nu under våren. Min fråga/frågor är...
Hej,på våren startar mindre antal utbildningar. De flesta utbildningar börjar på hösten - så är det i alla fall i Sverige.Det programmet på högskolenivå som... Läs hela svaret -
Mastersprogram efter juristexamen/kandidat i rättsvetenskap?
Hej, Jag funderar nu på vad jag ska välja för program på grundnivå. Jag skulle vara intresserad av i framtiden få anställning hos arbetsgivare som FN eller UD, men förstår att konkurrensen är väldigt hård. Rent innehållsmässigt är jag intresserad av något som liknar detta:...
Hej Maria;anställning hos arbetsgivare som FN eller UD beror även på vilka språkkunskaper du kommer att ha; de kan mycket väl prioritera sökande som kan "de... Läs hela svaret -
Kan man byta ut betyg från gymnasiet?
Hej! Jag tog studenten från samhällsprogrammet 2018 och mitt mål är att komma in på juristprogrammet vars meritpoäng är högt. Jag gick ut med höga betyg, 20 st A, men mitt problem är att resten av mina betyg är låga. Jag har nu...
Hej Maja,om du har Examensbevis - alltså "fullständig gymnasiekompetens", måste du för att höja meritvärde, Höja betyg i de kurser som ingår i ditt examensbevis. Men i matte: om... Läs hela svaret -
Rättsvetenskap vidare till juristprogrammet?
Hejsan. Mitt namn är Hampus och jag en snabb fråga angående en kandidat i rättsvetenskap. Om man går Juristprogrammet så kan man välja efter 3 år att ta ut en kandidat i rättsvetenskap istället för att gå klart hela utbildningen och ta ut en juristexamen. Min fråga är om det finns någon...
Det är en fråga som är mycket svårt, kanske omöjligt, att ge svar på. Ingen sådan ordinarie utbildningsväg finns men om det då det blir aktuellt, finns ledig plats... Läs hela svaret -
Komma in på universitet?
Hej! Har nyligen tagit studenten och har fått se och räknat ut mitt meritvärde. Har 15.67, och har sökt till många juridiska ämnen till universitet. Min fråga är om det finns någon chans att jag kommer komma in på ex, jurist linjen, socionomprogrammet eller typ det rättsvetenskapliga programmet.
Hej Sara,du skriver inte om du har ett giltigt resultat på HP, högskoleprovet. Om ja - kommer du även konkurrera i HP-urvalsgruppen, alltså får en extra-chans, bortsett från hur höga betyg du... Läs hela svaret -
Rättsvetenskap- kandidatexamen ????
Hej! Jag går nu sista året på gymnasiet och vet inte direkt vad jag vill plugga vidare till, men jag har varit intresserad av lagar på sistone och tänkte att jag kanske ska välja rättsvetenskapliga programmet (kandidatexamen). Men problemet är att...
hejsan, ska försöka svara på dina frågor;1) för att komma in på juristprogrammet, måste man vara behörig och konkurrera om plats på juristprogrammet "på vanligt... Läs hela svaret -
Kandidatexamen med huvudämne Juridik?
Kan man ta ut en Kandidatexamen med huvudämne Juridik? Alltså inte en Juristexamen eller ett "Kandidatprogram i Rättsvetenskap" som redan finns. Det jag är ute efter är om det går att läsa fristående kurser i 180hp, minst 90hp inom Juridik, och sätta ihop en Kandidatexamen med huvudämne Juridik?
Hej Simon,vi har varit i kontakt med UHR; Universitets- och Högskolerådet och fick följande svar, när vi ställde din fråga till... Läs hela svaret -
Vilket program är bäst?
Hej Nästa år ska jag söka en högskoleutbildning men jag är osäker på vilken som blir bäst. Jag har varit intresserad av statsvetenskap och jag vet att man kan jobba inom många områden efteråt. Men i det senaste har jag funderat mer på rättsvetenskap. Jag är intresserad av att jobba inom...
Hej Anna, du får gärna kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se i första hand på Rättsvetare>> men även på andra, eftersom det är många olika yrken som... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga