Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32040 frågor besvarade.

    Grundlärare 4-6 och gymnasielärare?

    1 Poäng
    Ayat
    Hej,

    Läser nu Engelska 1 på högskola. Vet att för att bli gymnasielärare på engelska så ska jag läsa engelska 1, 2 och tre, och en till engelska kurs på 30 högskolepoäng (då sammanlagt 120 hp). Sedan kan jag läsa KPU för att bli gymnasielärare på engelska.

    Min första fråga: om jag vill bli gymnasielärare med inriktning engelska på 120 hp, kan jag då läsa svenska som andra språk 1 och 2, och sedan läsa KPU?

    Min andra fråga: kan jag läsa engelska 1, sedan andra engelska och svenska kurser på högskola, och sedan läsa KPU för att bli grundskolelärare årskurs 4-6? Alltså undrar jag och det går att läsa vissa kurser på högskola och sedan KPU för att bli grundlärare årskurs 4-6? (utan att behöva läsa engelska 2 och 3?)

    Mycket tacksam för svar/
    Ayat


    1 Svar

    0 Poäng
    SYV-besökare SYV

    Hej Ayat,
    grundskole-lärarutbildningar är "under översyn", vilket betyder att utredningar pågår och ändringar kan införas; vilka ändringar och när de ska införas - vet man idag ännu inte.

    KPU - vilka inriktningar och var i landet de erbjuds, varierar från en termin till en annan. Konkurrens om KPU platserna kan också finnas; det är alltså inte alls säkert att även om man är behörig, att man garanterat kommer på KPU.
    Som det är idag, prioriterar KPU-programmen sökande som ska bli behöriga i flera ämnen, men även för dem kanske platserna inte räcker. Begränsning i KPU-platserna kan uppstå ex. pga brist på högskolelärare som kan undervisa och/eller brist på lämpliga praktikplatser (praktikplats måste ha behörig handledare).

    Den säkraste vägen till lärarlegitimation ligger via Ämneslärarprogrammet. Se om du kan hitta några ämneslärarprogram som du kan tänka dig att söka. Inom programmet har man garanti på varje nästa kurs och klarar man hela programmet, får man lärarexamen och då finns det nog inga hinder att även få lärarlegidimation.

    Läser man på andra sätt än genom lärarprogrammen, finns det många osäkerhetsfaktorer: bl.a är det inte säkert att komma in på "nästa kurs", ex. om du läser SAS A eller SAS I (första kurs i Svenska som andraspråk), att du skulle garanterat komma in på SAS B eller SAS II... och så vidare. Då kan det bli "stopp" på vägen, tyvärr.

    Vad jag vet om engelska-lärare (deras behörigheter) så krävs det alltid minst 90 hp inom engelska för att kunna bli lärare på gymnasiet eller på högstadiet (årskurs 7-9). På gymnasiet behöver man som behörig lärare ha 120 hp i sitt "första ämne" men i andra ämne räcker det med 90 hp (så om du har ngt. annat ämne som ditt första undervisningsämne, räcker det med 90 hp i så fall), men även för grundskolelärare i engelska är 90 hp ett krav.

    Vad gäller för att bli behörig lärare på låg- och mellanstadiet - den så kallad "tidigare lärare" kan vara rätt så krångligt. Lite olika kurser kan läsas inom olika lärarprogram på olika orter.

    Om du kommer in på ngt. lärarprogram, är det inte omöjligt att dina 30 hp inom engelska kan bli "tillgodoräknade" och din utbildning inom lärarprogrammet kan bli, därmed, kortare.

    Sammanfattning
    Det är rätt så krångligt. Reglerna förändras också. Undantag kan beviljas (ex. kan Skolverket ge eller utöka Lärarlegitimationen även om man ej uppfyller alla de kraven som finns). Det är Skolverket som bestämmer i frågan om Lärarlegitimationer (lärarhögskolorna bestämmer ang. lärarexamina). Har man lärarexamen, kan man ansöka om legitimation.

    Tips: försök komma in på ett program som leder till lärarexamen; eller vänd dig till studievägledare på Lärarhögskolorna (dock kan du få lite olika svar från olika lärarhögskolorna). 

    Frågor och svar taggade med 'senaredel av programmet' (7 st.)

    • 1 Poäng
      1 Svar
      Shey

      Ansöka till senare del av program genom fristående kurser?

      Hej! Jag går igenom mina alternativ för tillfället. Eftersom jag arbetar heltid, överväger jag att börja studera inför hösten 2024 eller våren 2025. Jag har märkt att det finns möjligheter att ansöka till senare delen av ett program där konkurrensen inte är lika intensiv. Hur många...

      Milla : : Hej! På heltid läser man 30 högskolepoäng per termin. Det är säkrare att försöka komma in i programmet från början (det är inte säkert att ansökan till senare del av programmet kommer att öppna längre fram).
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Algebra

      Högskoleingenjör och sen civilingenjör?

      Hejsan! Jag har bra betyg och funderar på att gå civilingenjör. Jag har dock inte tillräckligt för att kunna komma in på just den skolan jag kanske drömmer om men kan enkelt läsa till eng 7 på komvux för att få extra meriten. Jag...

      Milla : : Hej,utbud av utbildningar kan förändras. Vilka masterprogram och på vilka lärosäten som kommer bli sökbara om några, t.ex 3 år, är det ingen Idag som kan (garanterat)... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      2 Svar
      m

      Hur funkar senare del av en kurs?

      Hej, jag under om hur senare del av kurser funkar. T.ex om jag går i bma programmet i Umeå den här hösten, men vill istället plugga i en annan studieort som t.ex Linköping. Behöver jag då gå om 1 år eller börjar jag terminen med ordinarie gruppen samtidigt? Kommer jag ta examen samtidigt som de...

      Mikael: : Hej, kontakta studievägledare på den institutionen där du vill ta ut examen … det går inte att ge ett generellt svar.
    • 3 Poäng
      1 Svar
      E

      När får man reda på vilka kurser man behöver komplettera?

      Vid antagning till senare del av program får man veta hur mycket och vad som kan tillgodoräknas i samband med sin ansökan. Får man veta vad och hur mycket man måste komplettera efter man har blivit antagen eller hur funkar det?

      Anna: : Hej E,antagning till "senare del av program" är lite av ett "undantag". Den öppnas om platserna på programmet befriades pga avhopp. Om ingen hoppar av, då... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Alexander

      Senare del av programmet?

      Hej! Jag har kommit in i civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik i KTH, men jag känner att jag kom in i fel utbildning. Jag vill verkligen studera maskinteknik eller elektronik i Lund, så jag försökte bytta utbildningen i KTH och ansöka till senare del av...

      Anna: : Hej Alexander,så vitt jag vet spelar "universitetsstatus" ingen roll vad gäller komma in på senare del av programmet på ett svenskt lärosäte.VänligenANNA
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Elif

      Möjligheter för byte till annan studieort?

      Hej! Jag går mitt första år som civilingenjör i Industriell Ekonomi. Orten jag vill byta från har inte lika höga antagningspoäng som det universitet jag vill byta till. Jag önskar att byta studieort till Göteborg, Chalmers, på grund av att...

      Mikael: : Beklagar besked om sjukdomsfall inom familjen. Har du tagit kontakt med utbildningsansvariga i Göteborg på det eller de programmen som du vill byta till? Vad fick du för svar från dem? Vi håller tummarna!
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Herman

      Från högskoleingenjör till civilingenjör?

      Jag har hittat program på en teknisk högskola som erbjuder både treårig eller femårig utbildning. Om jag söker till båda (civilingenjör som förstahandsval) och kommer in på treårig p.g.a att jag inte hade tillräckligt ed poäng till femårig, finns det då möjlighet för mig att byta till femårig...

      Julia: : Hej Herman! Jo, det är möjligt att byta från Högskoleingenjör till Civilingenjör och det på olika "stadier" i utbildningen, i princip finns det möjlighet efter varje... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga