Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32043 frågor besvarade.
Hur en utländsk jurist kan fortsätta här?
1 Svar
Hej Pershia,
lagar skiljer sig ganska mycket i olika länder, därför måste man i princip läsa om hela juristutbildningen, om man vill jobba i ett "nytt land".
UHR får göra sin bedömning och vi hoppas att svaret kommer fort och att bedömningen blir att i alla fall någonting av personens utbildning kan bedömas motsvara svenska krav inom juristutbildningen. Men erfarenhet säger att så blir det tyvärr ganska sällan. Oftast får utländska jurister svar att utbildningarna skiljer sig så mycket (mellan det aktuella landet och Sverige) att man måste läsa om hela Juristprogrammet i Sverige. Sedan brukar UHR skriva också att man får vända sig till enskilda Universitet och högskolor som får göra egna bedömningar. Och de enskilda universitet och högskolor svarar oftast att man får söka till utbildnignen "på lika villkor som vem som helst" och sedan, om man kommer in, då ansöker man om Tillgodoräknande och kan kanske i bästa fall hoppa över någon kurs, men eftersom kursen ligger mitt i programmet, blir det i praktiken ingen skillnad. Utbildningen blir i alla fall lika lång. Det är så det brukar se ut.
Om personen du skriver om vill bli Advokat>> i Sverige, då är det bäst att förbereda sig på en lång process.
Det kan vara skillnad om personen var i sitt land specialiserad på Internationell rätt, som är Internationell och samma för alla länder (i så fall kommer förhoppningsvis större del av den utländska utbildningen Godkännas av UHR).
Nu vet jag inte hur gammal personen är och om hen är beredd att läsa under flera år... De alternativ som jag ser är följande:
att söka till yrkeshögskola>> - och bli Paralegal>>
att titta på andra yrken, som har en del med juridik att göra - t.ex Utredare>>
att kontakta de Svenska företag som har kontakter med "det landet där personen är utbilad jurist" för att se om hen kan få anställning för att jobba med administration, juridisk rådgivning inom företaget internt och som tolk;
att höra med Ambassaden och konsulatet av det "aktuella landet" om det finns möjlighet till anställning på Ambassaden/konsulatet (t.ex kan skola finnas vid ambassaden där de anställdas barn läser och de behöver ju lärare, tycker man... eller så kan man jobba med administration - visum, pass mm.).
Det finns många olika möjligheter, om man tittar utanför "det juridiska" fältet - t.ex kan man bli Modersmålslärare>> eller Tolk>> alternativt Översättare>>
men om personen är fast besluten att bli Advokat, då bör hen förbereda sig på en lång process. Hen måste först bevisa sina kunskaper i svenska = TISUS test eller få godkänt betyg i lägst Svenska B eller 2, men Sv 3 kan också krävas för att ha behörighet att läsa på högskola/universitet. Personen behöver få fram sina Gymnasiala betyg från sitt hemland och söka till Juristprogrammet på ett universitet som är 4.5 år på heltid.
Vill man t.ex bli Kronofogde>>, måste man ha genomgått Notarietjänstgöring. Det svårt att få Notarietjänstgöring... och där tar det ofta "stopp" för nyutbildade svenska jurister. För att få plats på Notrietjänstgöringen, som varar i 2 år, måste man ha höga betyg från Juristprogrammet. Konkurrensen om platserna är mycket hård. Det är, alltså, ganska svårt att komma vidare efter juristutbildningen i Sverige. Men jag vill inte avråda från det, om man vekrligen är motiverad och beredd att kämpa i minst 7 år, så är det kanske rätt väg att gå.
Jag vill inte låta negativ, man jag tycker att det är viktigt att personen får en Realistisk bild angående hur svårt det är att bli Advokat i Sverige med utländsk juristexamen. Och beroende på personens ålder, motivation, hälsa och kunskaper i svenska språket - kan det kanske vara bättre att satsa på andra branscher än den juridiska.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'olika betygsskalor' (4 st.)
-
Betyg i universitetetsutbildningar?
Hej! Har förstått nu att man blir betygsatt i kurser på universitetet, på samma sätt som i gymnasiet, t.ex. VG och IG. Jag har alltid trott att universitetet bara är att få godkänt och så har man en titel. Vilka universitetsutbildningar...
Hej,alla svenska universitetsutbildningar sätter betyg på kurserna. Betygsskalorna kan vara olika. Många gånger används den minsta betygsskala som består bara av U (underkänt) och G... Läs hela svaret -
Svenska 1 samt behörighet?
Hej! I gymnasiet så läste jag svenska som andra språk 1 pga av att de kände att jag skulle vara där trots att jag är född o uppväxt i Sverige. Sedan i andra och tredje året läste jag vanlig svenska 2 och 3 eftersom de tyckte att jag inte...
Nej, det gör ingen skillnad (spelar ingen roll). Det är helt OK att i sitt examensbevis från gymnasiet "blanda" svenska och svenska som andraspråk, bara man har godkänt betyg på nivåerna 1, 2 och 3 i svenska/SAS.HälsningarPeter -
hur blir man fastighetsmäklare?
Hej! Jag läser handel och administrationsprogrammet med inriktning handel och service. Det är så att jag vill bli fastighetsmäklare i framtiden men vet inte hur jag kan bli det. skulle ni kunna berätta för mig hur jag kan göra.
Hej, läs gärna på framtid.se/yrke/fastighetsmaklare i avsnittet UTBILDNING. REGISTRERING som fastighetsmäklare krävs, i Sverige, för att få lov att jobba inom det yrket. Och man... Läs hela svaret -
När är betyg från högskola/universitet relevanta?
Hej! Jag undrar när betyg som man får på tentamen är relevanta? Är det när man söker till avancerad studie som man konkurrerar med betyg? Eller annat kanske?
Hejsan, jag förstår tyvärr inte vad din fråga är. Undrar du över betyg man får i kurser på högskolenivå - vänd dig i så fall till... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga