Alma
    Hej! Jag och min tjejkompis som precis börjat årskurs 2 på gymnasiet funderar på möjligheten att skaffa en studentlägenhet tillsammans. Vi bor ca 1h med buss ifrån skolorten och därför hade det underlättat med en liten lägenhet vi kan bo på på vardagarna som har ett hyfsat rimligt pris. Vi undrar hur detta fungerar och om det är möjligt? Vi undrar också vem man ska vända sig till först och främst? Vi behöver all hjälp vi kan få!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Alma!
    Det första jag tänker på är: när fyller ni 18 år? Innan dess är det vårdnadshavare som bestämmer var ungdomen bor. Ni får alltså inte flytta om era vårdnadshavare inte samtycker. Det är bra att veta och tänka på det.
    Sedan tillkommer frågorna om att hitta en bostad/lägenhet och om att betala för den.
    Vem kan hjälpa er att hitta bostad på skolorten? Ingen har ansvar för att göra det, alltså alla kan säga Nej, ni får leta själva bäst ni kan.... Men de som kan, om de vill, hjälpa till är
    - skolan där ni läser
    - era familjer och vänner
    - kommunen där ni är folkbokförda.
    ****
    Sedan, om ni hittar bostad, kommer nästa fråga: hur ska ni betala?
    Jo, om era vårdnadshavare går med på att ni flyttar, då är det vårdnadshavarnas ansvar i så fall att betala. Om de godkänner att ni flyttar, så måste de också se till att ni kan flytta, eller hur?
    Inackorderingsbidrag kan ni eventuellt ha rätt till... här spelar det roll om det är en fristående eller en kommunal skola som ni läser på och exakt hur lång tid det tar för er att pendla. Som regel kan man inte få inackorderingsbidrag om det är mindre än 60 minuter med kollektiv trafik enkel väg. Du skriver "cirka en timme". Om det enligt busstabellen (förseningar ej tas hänsyn till) tar 59 minuter, då hamnar det tyvärr på "fel sida om regeln" och jag tror i så fall inte ni kan få inackorderings-bidrag.
    Kanske kan ni "omvandla" månads-busskort som jag tror ni får från kommunen till pengarna för att kunna delbetala hyran.
    Inackorderingsbidrag täcker inte alla kostnader, tyvärr. Föräldrarna vi pratade med säger att de betalar minst 2.ooo i månaden "ur egen ficka" (ofta mer...) som mellanskillnad mellan vad man får ut i inackorderingstillägg och vad det faktiskt kostar.
    Det är alltså svårt...
    Svårt att hitta bostad. Ännu svårare att hitta bostad till "rimlig pris". Det blir inte gratis att bo på skolorten. Utan att familjerna aktivt hjälper till brukar det inte gå, tyvärr. Det är i alla fall de erfarenheter vi har.

    Om vilkor för att ha rätt till kompensation för de extra utgifterna sök information om Inackorderingstillägg på csn.se.

    Allmänt gäller...
    du ansöker om inackorderingstillägg hos CSN när du studerar på en fristående gymnasieskola. Grundkravet för att få inackorderingstillägg är att det program och den nationella inriktning du valt, inte finns på din hemort eller närmare till din hemort. Studierna måste dessutom vara på heltid. Ett annat krav är att du skulle få resa minst två timmar per dag mellan ditt föräldrahem och skolan, om du bodde kvar hemma. Här kan du läsa mer om vad som gäller när du studerar på en fristående gymnasieskola eller riksinternatskola. 

    Du ansöker om Inackorderingsbidrag hos din hemkommun, om du ska läsa på en kommunal gymnasieskola. Information om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns webbplats eller på gymnasieantagningens hemsida. Om du inte känner till adress till gymnasieantagningens hemsida, kan du hitta den via http://antagningskanslier.se där du först hittar rätt antagningskansli (genom att välja din hemkommun).

    Kontakta gärna utbildningsförvaltningen i din kommun - om du har frågor om studieekonomi under gymnasiestudier på annan ort.

     

     

    • : Tack för svaret! Bussresan tar exakt 1h 7 min. Jag tänkte att ett jobb utanför skolan skulle kunna täcka en del kostnader, plus att våra föräldrar bidrar om de skulle tycka att detta är en bra idé. Vet inte om jag förstått fel nu, men hur mycket pengar handlar det där bidraget om? Mvh Salma
    • Anna : Går ni på en Kommunal eller på en Fristående gymnasieskola? Det är viktigt att veta, för att det är lite olika villkor som gäller i de 2 fallen. Läs HELA MITT SVAR, ovan. :)
    • Anna : Sedan är det också viktigt att veta om samma program och nationell inriktning finns närmare, då brukar man tyvärr inte få något bidrag; då är svaret - men sök till den skolan som ligger närmare.
    • : Vi går en kommunal skola, jag bytte nämligen från min hemort till Värnamo av många olika anledningar.
    • Anna :

      Om det är en fristående gymnasieskola, och man ansöker hos CSN, då är det absolut max beloppet 2.350kr/månad men då ska det vara minst 130 mil mellan folkbokföringsadressen och skolan. Det är alltså avstånd i kilometer från hemmet till skolan som avgör. Upp till 44 km mellan hemmet och skolan, då är summan 1.190 kr/månad. Mellan 44 km och 84 km - 1.315 kr/månad.

    • Anna :

      Eleven ansöker om Inackorderingsbidrag hos sin hemkommun, om hen läser på annan ort på en kommunal gymnasieskola. Information om hur, var och när du gör ansökan finns ofta på din kommuns webbplats. Med "hemkommunen" menas där man är folkbokförd. Kommunen kan frivilligt hjälpa eleven ekonomiskt mer än reglerna föreskriver, men det förekommer mycket sällan. Om din hemkommun kommer godkänna din ansökan om inackorderingsbidrag, kan vi på FRåGA SYV inte svara på. Jag antar att du får kompensation för busskortet (eller tågbiljetter). Som regel betalar kommunerna inte både för pendel-kort och för del av hyran på annan ort, utan antingen eller.

    • : Hur fungerar det med bostadsbidrag? Är det något man kan söka i den här situationen? Har ingen bra koll
    • Anna :

      Läs info på forsakringskassan.se/privatpers/studerande/bostadsbidrag_till_unga

    • SYV-besökare : Vad jag vet, så är absolut maximum en ungdom skulle kunna få i bostadsbidrag från Försäkringskassan är 1.300kr/månad, och detta i bästa fall (om alla papper är i ordning - man hyr "vitt" alltså, och hyran är hög och inkomsterna mycket låga). Om man inte är folkbokförd på adressen för vilken man vill få bostadsbidrag, kan man få det i max ett år. Det är i alla fall vad försäkringskassan säger.
    • : Aha okej. När vi sökte upp studentlägenheter här i Värnamo fanns det ett par med hyra kring 3000 kr i månaden. Om man räknar in bidrag, CSN, eventuellt lite jobbpengar, bidrag från föräldrar, tror du det hade kunnat vara möjligt då? Om man också delar hyran på 2.
    • Ludmila :

      Ett stort problem är att få hyresvärdar är beredda att hyra till så unga, under 18 år, icke-myndiga. Med "studentlägenhet" menas som regel att det är för studerande på högskola-universitet, där de som hyr är sällan 18 år (i princip aldrig under 18 år) - ofta är de minst 19 år. --- Tänk också på att "kall hyra" på 3 tusen i månaden är ju just "kallhyra". Det tillkommer massvis med andra utgifter: hemförsäkring, el, bredband, ibland också avgift för vatten (det kan stå vattenmätare och vatten ej ingår i hyran). Ta reda på vad som ingår i hyran. Har man tur kan el ingå i hyran (det var vanligare förut, men numera blir mer sällan - däremot finns fler exempel på att man betalar separat för hur mycket vatten man använder). Tänk på om lägenheten är möblerad eller helt tom...? Finns det inga som helst möbler, så måste man skaffa några möbler i alla fall. Visserligen kan man sova på en madrass på golvet, men några möbler vill man ju ha - ett bord? stolar att sitta på? sedan matlagnings-grejer: ni kanske kan få hemifrån? Om inte - kan det också utgöra en stor kostnad för er. Sedan när man flyttar FRÅN lägenheten, så måste städningen vara perfekt, annars riskerar man få stor straff-avgift (hyresvärden anlitar städfirma och det blir mycket dyrt) - känner ett fall där en fet-fläck inuti ugnen i köket "gick ut" på 600 kr. De som flyttade ut missade en fläck i ugnen och det kostade 600kr extra. Upptäcker hyresvärden att någonting är i sämre skick än när ni flyttade in (märken på tapeterna eller på golvet, t.ex) kan även det bli mycket dyrt. Hyresvärden kan tapetsera om helt och byta golv och skicka räkning till er (ni ska då kunna bevisa att det var lika illa på tapeterna och på golvet när ni flyttade in... annars får ni betala... Det är tyvärr väldigt mycket som ungdomar inte tänker på och åker sedan på stora kostnader i efterhand.

    • Anna :

      ang. Bostadsbidrag för unga, under 29 år, så har vi nu pratat med en sakkunnig på försäkringskassan som säger att man måste vara 18år för att kunna ansöka om bostadsbidrag för unga, alltså gäller reglerna för bostadsbidrag för unga när personen är i åldern mellan 18-29 år.

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'motsvarande mattekurser' (9 st.)

    • Tova

      Behövs matte 2 för att komma in på detta universitetsprogram?

      Hej! Jag vill studera Kandidatprogram för sociologisk samhällsanalys på universitetet, och i spalten om särskilda behörigheter för att kunna komma in på programmet står det såhär: "Matematik B och Samhällskunskap A eller...

      Anna: : Hej Tova,du måste få godkänt betyg i matematik2a eller 2b eller 2c.Matematik B är en gammal kurs som upphörde under året 2016, men det finns fortfarande... Läs hela svaret
    • Cecilia

      Vad ska jag läsa för Matematik B?

      Hej. Jag läste samhäll internationell programmet 2010-2013 Jag vill läsa upp Matematik B betyg från gymnasiet på komvux då jag fick IG i detta. Idag heter ju Matematik B någonting annat? Matematik 1a,2abc etc. Vilken matematik är det jag ska...

      Milla : : Hej Cecilia;jag tycker du ska läsa Matematik 2a.Annars så alla kurser Matematik 2 (2a och 2b och 2c) är "motsvarande" en gammal kurs Matematik B, men 2a är lite lättare och... Läs hela svaret
    • H

      Motsvarighet - gymnasiekurser i Finland?

      Hej! Jag studerar vid universitet i Sverige, men tänkte byta till ett annat ämne. Min tidigare utbildning från Finland som jag kommit in på universitetet här i Sverige med är yrkesskola samt enstaka gymnasiekurser från Finland för att komplettera...

      Julia: : Hej H,innehåll i den svenska gymnasiekursen matematik 3 kan du se på Matteboken.se/lektioner/matte-3  
    • Erika

      Motsvarande kurser vid programbyte?

      Hej! Jag undrar om det går att byta från ett yrkesprogram till ett estetiskt program och tillgodoräkna sig kurserna Historia 1a1, Matematik 1a, Naturkunskap 1a1 och Samhällskunskap 1a1 inom det estetiska programmet? Eller måste eleven läsa Historia 1b, Matematik 1b osv?

      Milla : : Kurser i matematik på nivå 1 får fritt bytas mot varandra, så det går bra att ha matte 1a i examensbevis från ES. Historia 1a1 och 1a2 utgör tillsammans His 1b. Så eleven kan... Läs hela svaret
    • Valentin

      Jag har läst matte 2c jag ska byta linje kan jag läsa 2b då?

      Hej! Jag har gått 1 år på naturvetenskapliga linjen och har därmed läst matte 2c. Efter sommaren ska jag byta till estetiska linjen och kan då med hjälp av i val kan jag teoretiskt sätt läsa matte 2b. Funkar detta?

      Julia: : Hej Valentin,matematik 2c och 2b kan ej ingå i samma Examensbevis. Om du får betyg i matte 2b kan det betyget finnas i ditt examensbevis, men då kan du inte samtidigt i samma... Läs hela svaret
    • Elin

      Kan jag göra en prövning i estetisk verksamhet?

      Hej, jag har som mål att komma in på Psykologprogrammet i Göteborg. Jag måste komplettera mina betyg(göra några kurser för meritpoäng samt höja mina betyg genom några prövningar) då det krävs 22,5 för att komma in. Jag gick gymnasiet 2007-2010 och hade Estetisk verksamhet 50 p, dessutom som en...

      Daniel: : hej i TabeII för utbyteskompIettering<<< kan man se viIka "gamIa" kurser som har motsvarighet i de nya kurserna. En kurs ESTETISK ORIENTERNG har motsvarande kurs, men inte en kurs "estetisk... Läs hela svaret
    • Johanna

      Vad motsvarar matte b i det nya betygssystemet?

      Hej! Jag tog studenten 2011, alltså för fyra år sedan. Och nu är det så att jag vill plugga upp matte b (gick naturvetenskaplig linje) som va en kurs på 50 poäng. Men förstår inte vad det motsvarar i dagens nya betygssystem, matte 2c? Men den kursen är tydligen på 100 poäng.....Förklara gärna detta!

      Milla : : Hej! alla kurser i matte är sedan reformen 2011-12 på 100poäng. matte B motsvaras av matte 2, men det finns tre spår: a, b och c och du kan läsa 2a, 2b eller 2c. c-kurser i matte är de mest avancerade och b är medelsvåra. mvh Milla SYV 
    • Markus

      Matematik 2a/2b/2c?

      Hej! Om det står att behörighetskraven till en universitetslinje är matte 2a/2b/2c, räcker det då att ha läst 2b eller måste man ha läst 2c också? Mvh Markus

      Anna: : Hej Markus! Om det står att behörighetskraven till en universitetsutbildning är matte 2a/2b/2c - då betyder det att man måste ha godkänt betyg i Matematik 2, och om det är 2a, 2b eller 2c - spelar ingen roll, dvs det är helt OK att man har godkänt betyg i matematik 2b. Bästa hälsningar ANNA
    • K

      Matematik 3c Ellet 4?

      Hejsan! Jag ska söka till en utbildning på högskolan där jag behöver ha läst matematik 3c alt. matematik D för att vara behörig. Jag gick ut gymnasiet med de gamla kurserna och har läst till matte C. Jag har läst på internet stt matte 3c motsvarar matte C, vilket jag har betyg i! Jag hade tänkt...

      Julia: : Hej K! Om det i behörighetskraven står att du behöver ha läst Matematik 3c alt Matematik D då behöver du skaffa dig godkänt betyg i en av de kurserna (3c eller D). Det kan du göra bl a genom att göra PRÖVNING på Prövningsenheten eller... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga