Elias
    Hej!
    Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö universitet och min lärare sa uttryckligen att jag kommer att "ångra mig resten av mitt liv" ifall jag spenderar mina fem studieår där. Det känns därför inte som ett så bra alternativ känner jag. Det vore härligt att plugga i Lund men där finns inte några bra ämneskombinationer som jag kommer trivas med.

    Det ända alternativet, enligt min kunskap, är då att söka sig till Linnéuniversitetet i Växjö. Detta skulle antigen innebära ca 4 timmar pendling sammanlagt per dag eller att jag behöver betala dyra pengar för studentbostad. Jag måste dock erkänna att studentlivet i Växjö låter ganska lockande. Tror ni att jag kommer att ångra mig i framtiden när jag är skuldsatt upp mot öronen?

    Mitt snittbetyg (enligt en trolig prognos) är 16.71p med 1.5 meritpoäng inkluderat, samt 0.8p i högskoleprovet (ska skriva HP snart igen så jag höjer mig förhoppningsvis). Hur tufft är det att komma in på ett universitet i Malmö/Växjö med dessa betyg? Är det ens realistiskt att hoppas bli antagen på första försöket?
    Vad finns det egentligen för sätt att granska kvalitén i Sveriges högskolor och universitet (förtjänar Malmö universitet sitt dåliga rykte)? Jag vet att ni har svårt att svara på detta pga. er yrkesroll (opartiskhet osv.), men ni kan väl ge mig några hintar eller peka på några bra webbsidor eller undersökningar? Jag har nämligen letat över hela nätet efter detta men hittills inte hittat något. Hur jämför sig Malmös/Växjös och lunds lärarutbildningar?

    Några frågor ang. Växjö: Är det enligt er mening realistiskt att skaffa bostad i Växjö om det "bara" är 1.5 timmar enkel resa dit? Tror ni att man kan leva med att pendla så pass mycket i fem år ifall jag bestämmer mig för att bo hemma? Är det svårt att få fatt i bostad och är köerna är extremt långa så att jag inte kan få en bostad till höst? Hur går jag till väga ifall jag bestämmer mig för att plugga i Växjö (vad är rimligt bostadspris, ska jag göra intresseanmälningar redan nu osv.?)
    Sammanfattningsvis så är mina huvudfrågor: Ska jag plugga till lärare i Malmö eller Växjö? Ifall jag väljer Växjö ska jag pendla dit (för ca 5700kr i månaden) eller ska jag bo i Växjö (ca 3600kr i hyra varje månad).

    Jag hoppas att mina frågor inte är alldeles för invecklade men det vore skönt att få svar från någon ”opartisk källa” ang. Malmös status osv., då jag inte vet varken ut eller in vad jag ska göra.
    Tack på förhand!

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Elias!
    Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs nedan.

    Ang. kvalitet i högskoleutbildningar i Sverige är det UKÄ, Universitetskanslers Ämbete>>, som borde ha mest pålitlig info, då det är deras uppgift att utfärda tillstånd att bedriva utbildning och granska kvalité i utbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Sök info på UKÄ´s hemsida eller kontakta UKÄ och ställ din fråga till dem.

    Ang. pendla 4 timmar om dagen i fem år, så tycker inte jag det är realistiskt. 1,5 timme enkel väg är på gränsen till "det omöjliga" men det finns givetvis exempel på att folk penlar så här långt, ex. om man kan läsa eller sova på tåget och inte behöver byta flera ggr. Men tänk på möliga förseningar! Så jag kan inte rekommendera att räkna med att kunna pendla så här långt under så pass lång tid.

    Ang. var man kan utbilda sig till lärare
    Vänta till 15 mars 2018. Den dagen kl.13.00 startar ansökningsperiod till höstens högskoleutbildningar i Sverige. Nya program kan förhoppningsvis dyka upp på www.studera.nu (högskolornas gemensam hemsida) och på www.antagning.se, en sida där man gör ansökan till högskolestudier. Sista dag att göra ansökan är 16 april 2018. Du kommer, alltså, mellan 15 mars och 16 april ha tid att hitta vad du vill söka och göra din ansökan.

    Ang. bostad under studietiden
    Jag tycker det är mycket fördelaktigt att kunna bo hemma eller hos någon släkting eller vän till familjen: gratis eller billigt; och kanske kan Distans-studier vara ett alternativ för dig; exempelvis kan du satsa på ett annorlunda upplägg: läsa 120 högskolepoäng i ditt huvudämne + 90 högskolepoäng i ditt biämne och sedan söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, som går på 3 terminer på heltid.
    Men om du vill uppleva studentlivet och vill läsa på plats, "bundet" till skolorten, då är "att hitta bostad" ett stort problem. Det är en svår bostadssituation ... och mycket beror på hur envis du är, vilka kontakter du och din familj har + även på tur (att "snubbla" över en acceptabel bostadslösning).
    Jag vågar inte uttala mig om bostadsköer eller bostadspriser eller ge några råd om hur man ska söka bostad mer än att jag råder att söka på alla sätt man kan, inklusive fråga föräldrar om de kan köpa en liten "etta" med kokvrå till dig på skolorten som de sedan kan sälja, när du har slutat studera... jag vet absolut inte om dina föräldrar kan eller vill ta till en sådan lösning... tänkte ändå nämna det... det är upp till dig att ta upp frågan med dina föräldrar eller andra släktingar; du gör så som du själv tycker blir bäst.

     

    Följande lärosäten har idag (7 febr 2018) tillstånd att utfärda gymnasielärarexamen i Historia och i Samhällskunskap:
    Göteborgs Universitet
    Högskolan Dalarna
    Högskolan i Halmstad
    Högskolan i Jönköping
    Högskolan i Kristianstad
    Karlstads Universitet
    Linnéuniversitet
    Umeå Universitet
    Örebro Universitet
    Uppsala Universitet
    Södertörns högskola
    Stockholms Universitet
    Mittuniversitetet
    Malmö Universitet
    Lunds Universitet
    och Luleå Tekniska Universitet.
    *************************
    Och Högskolan Väst & Mälardalens högskola har tillstånd att utfärda examen för lärare i Samhällskunskap (men inte i historia).

    Att ett lärosäte har tillstånd att utfärda examen betyder inte att de också gör det - därför får man se närmare på vad de lärosätena kommer att erbjuda - och du kan antingen vänta till 15 mars eller prova kontakta de lärarutbildningar som är av intresse för dig /på lärosätena som nämns ovan/ och fråga om de kommer att erbjuda relevanta för dig studier från HT2018.
    _______________________________
    Tips: om du inte hittar ett program som kombinerar Samhällskunskap och Historia, kanske kan du tänka dig någon annan kombination: ex. Samhällskunskap och Religionskunskap eller Historia och svenska, t.ex?

    • : Om jag förstår det rätt så kan jag ungefär lägga upp min utbildning typ såhär: Huvudämne, Samhälle/sociologi: 180hp, Sociologi (https://www.soc.lu.se/utbildning/kandidatprogram/beteendevetenskapligt-kandidatprogram). Biämne, Historia: 30hp, Historia grundkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA24/HT2018/) 30hp, Historia fortsättningskurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA25/HT2018/) 30hp, Historia Kandidatkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISK37/HT2018/). Kpu: 90hp, kpu (http://www.uvet.lu.se/utbildning/kompletterande-pedagogisk-utbildning). Jag frågar mig ifall jag tittat rätt angående huvudämnet som är sociologi och inte ”samhälle” (programmet är lite längre än 120hp, men det kan väl inte skada?), är detta kandidatprogram är giltigt i sammanhanget och kan man bli samhällslärare. Kan jag få lärarexamen i framtiden ifall jag läser enligt denna plan?
    • Anna : Din plan måste du få godkänd av den LÄRARHÖGSKOLAN där du vill ta ut din Lärarexamen. Varje lärosäte i Sverige har ganska mycket "att säga till om" på Lokal nivå /kallas för "akademisk frihet"/. Oavsett vad jag eller någon annan säger till dig är det den Högskola/Universitet där du vill ta ut din examen, som har "sista ordet". Jag är mer säker på "lösa kurser" i "ren historia" - Historia (1-30 högskolepoäng) + Historia (31 - 60 högskolepoäng) + ännu en eller 2 kurser... men jag är inte alls säker på att du med kandidatprogram i Sociologi kan bli behörig lärare i Samhällskunskap. Du kan börja med att söka till en kurs i Historia, ex. - där det är mer säkert att de poängen kommer att kunna ingå i din lärarexamen i framtiden. Ta annars kontakt med Lärarutbildningen på det lärosäte där du vill ta ut Lärarexamen.
    • Anna : Så vitt jag vet, behöver man inte nödvändigtvis läsa sitt Huvudämne först och biämne - sen... utan man kan läsa dem poängen i valfri ordning, ex. en termin i sitt huvudämne och sedan en termin i sitt biämne - eller tvärtom... eller läsa alla poäng inom biämnet först och i huvudämnet - sedan. Men fråga också gärna på lärarutbildningen på just det lärosäte där du vill sedan ta ut lärarexamen.
    • : Tack för svar på mina (många) frågor!
    • Liselotte : Har du sett även Julias svar? Det är rätt krångligt med lärarutbildningar nu för tiden! :) Bekvämast är det att läsa ett program. Men inom vissa ämnen finns det inte den möjligheten, över huvudet taget, ex. vill man bli lärare i Sociologi /det som Julia skriver i sitt svar om/ - då måste man läsa via KPU... finns inga andra alternativ idag. Om det finns ett program som erbjuder de undervisningsämnena som du kan tänka dig - är det klart smidigast och bekvämast. Detta pga det kan ej garanteras att du senare hittar var du kan läsa KPU. Sedan är det också så att Konkurrens om platserna på KPU kan uppstå och du kanske inte kommer in. KPU prioriterar dem som blir behöriga i fler ämnen. Då går de som ska bli gymnasielärare i 3 ämnen före dem som ska bli behöriga i 2 st. Kanske kan KPU komma att prioritera de blivande lärare i de ämnena där det är störst brist inom? ... som sagt, läser man utanför Programmet, är det upp till dig själv att söka varje "nästa kurs" och sedan kunna hitta möjlighet att komma in på KPU. Finns tyvärr inga garantier. Men pga så stor lärarbrist, så HOPPAS JAG att fler och smidigare lösingar kommer inom kort tas fram - på hur man kan bli behörig lärare i diverse olika ämnen! LYCKA TILL! Vi håller tummarna! :)
    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Elias, 
    du i din kommentar nämner kandidatprogram i Sociologi... så tänkte jag att du kanske kan tänka dig bli Sociologilärare >>> bland annat, alltså, dvs lärare i ex.Historia och Sociologi ?
    du får gärna kika på https://www.framtid.se/yrke/sociologilarare

    Tips: 
    ta direktkontakt med en studievägledare som jobbar på Lärarhögskolan, ex. Lotta O. - studievägledare på Institutionen för utbildningsvetenskap i Lund 046-222 6949. En studievägledare som jobbar med just LÄRARUTBILDNINGAR är bättre insatt i de olika vägar - hur man kan bli lärare... Dock tyvärr ofta är det så att en studievägledare på just en specifik höskola vet vad som finns att läsa på just den högskolan, men kanske inte så mycket om vad andra lärosäten kan erbjuda.
    Men om du vet att du vill läsa just i Lund, då finns det all anledning att ta direktkontakt med studievägledningen på Lärarutbildningen (institutionen för utbildningsvetenskap) på just Lunds Universitet.

    Ang. det beteendevetenskapliga programmet i Lund som du länkar till i din kommentar
    Det programmet erbjuder olika inriktningar - pedagogik och sociologi... inom Sociologi ingår det minst 90 hp, vilket räcker för att sedan genom KPU bli behörig lärare i SOCIOLOGI. 
    Du kan alltså genom det kandidatprogrammet ta "kandidat i beteendevetenskap" och sedan läsa KPU, 90 hp, dvs 3 terminer till - och på så sätt blir du på 4,5 år kandidat i Beteendevetenskap och behörig lärare i Sociologi. Dock kan du inte på så sätt bli behörig lärare i Samhällsvetenskap. 
    Men prata gärna med studievägledare på just lärarutbildningar - både på Lunds Universitet och på andra lärosäten.

    Vänligen
    Lycka till!
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'kompletterande betyg' (31 st.)

    • alva_h

      Har jag räknat min merit poäng rätt (utländskt gymnasiebetyg)?

      Hej! Jag har ett utländsk gymnaisebetyg och planerar att ansöka till högskole ingenjörsprogram, vilket krävs Grundläggande behörighet + Matematik 3c, Fysik 2, Kemi 1. Mitt betygsmedelsvärde från hemland är 17,33 (Skala 10-20). Eftersom jag saknade behörighet i svenska, engelska och fysik...

      Milla : : Hej!Att räkna fram meritvärde på utländska betyg är svårt (komplicerat). De som inte jobbar specifikt och dagligen med den frågan kan lätt göra... Läs hela svaret
    • MD

      Komplettera betyg efter sista ansökningsdag?

      Jag ska börja en kurs på komvux ( matte 3) för att kunna söka till ekonomprogrammet till hösten. Kursen slutar någon vecka efter sista ansökningsdag. Kommer det komma med i betygen ändå så att jag blir behörig för att söka...

      Milla : : Hej!datumen för anmälningsperioder och information kring sista dag för komplettering (om det handlar om att ansöka till svenska högskole-universitetsutbildningar) finns att se... Läs hela svaret
    • Tstar

      Urvalsgrupp I & II?

      Hej! Jag läste ekonomiprogrammet i gymnasiet. Jag gick ut med utökat program (2700). Nu går jag tekniskt basår på KTH. Jag skulle vilja ha så goda chanser att komma in till hösten som möjligt & undrar därav hur det funkar med dessa...

      Milla : : Hej,du kan inte prövas i BI, oavsett om du höjer - genom prövningar eller på andra sätt - ditt meritvärde från gymnasiet. Förklaring: på de betygen som finns i ditt examensbevis från... Läs hela svaret
    • Akma

      Gå från ca 15 merit till 18 med komvux?

      Hej! Jag går sista året av bild och formgivning och vill utbilda mig till bildlärare. Den högskola jag vill in på hade 17.80 som intagning för betyg med komplettering förra året. Jag vet inte mina betyg än men när jag gissat hur mycket mitt merit efter studenten kommer bli tror jag ca 15.5...

      Milla : : Hej! Jag vill börja svara med att råda dig göra ansökan till högskoleutbildningen ändå, även om du inte tror att ditt meritvärde skulle räcka - detta för att... Läs hela svaret
    • Isa

      Räkna merit rätt?

      Hejsan! Jag vill bara dubbelkolla att jag räknat ut min merit rätt. Jag har merit från min gymnasie examen på 15,3 utan gymnasiearbetet. Sedan har jag läst engelska 6, svenska 3, matematik 2 och läser nu naturkunskap 2. Men med de kurser jag läst utöver min examen får jag meriten till 17,3....

      Milla : : Hej Isa,gymnasiearbetets betyg räknas inte in. Och kurser som krävs för behörighet (både grundläggande och särskild) räknas in och på så sätt får man snittbetyget. Till... Läs hela svaret
    • Sadid

      Hur skickar man betyg till antagning m kommun tar långtid att utfärda?

      Hej, Jag har gjort en prövning för att vara behörig till universitetet och skickar betyg före den 1 december. När jag frågade skolan (Hermods) att ha en betygskopia sa de att dem kan inte utfärda en betygskopia, det måste göras från hemkommunen. Så jag tog kontakt dit också. De sa att dem kan...

      Julia: : HejTousif!jag förstår att du inte vill missa din chans att komma in på utbildningen. Mitt förslag är att du gör flera saker - ta reda på om ditt... Läs hela svaret
    • Student

      kan man Komplettera betygen?

      Hejsan jag tänkte söka vidare t yrkes nu t hösten, men hos vissa högskolor kan man inte komplettera betygen i juni utan jag måste skicka in dom innan april eller maj. Jag får min gymnasium exam nu till juni. Va kan man göra?

      Anna: : Hej!till svenska högskole-universitetsutbildningar blir sista kompletteringsdag den 21 juni 2022, se information på antagning.se/sv/anmal-dig-sa-har/viktiga-datum.Yrkeshögskoleutbildningar (se utbud på... Läs hela svaret
    • Meena

      Hur fungerar meritspoängkomplettering?

      Hej käraste Syv! Jag har tagit mitt examenbevis år 2020 och gick ut med 19,87 poäng. Det har gått 1,5 år sedan och har lyckats höja mig till 21.30 genom utbyteskomplettering dvs prövningar. Jag har också gått ut med maximal meritpoäng dvs 2.5 poöng. Min fråga till dig är att om jag tex...

      Julia: : Hej och tack för din fråga om meritpoäng och höjning av meritvärdet!Om du redan har maximalt antal meritpoäng, då kan du tyvärr inte få fler, för att maximalt betyder... Läs hela svaret
    • Amanda

      Kan jag läsa Spanska 2,3 & 4 för att höja mitt snittbetyg?

      Hej! Under min gymnasietid så läste jag endast spanska 1 & tyska 1 som modernaspråk, vilket gjorde att jag inte fick meritpoäng för modernaspråk. Mitt snittbetyg från gymnasiet var 20,42 och om jag läser Spanska (Steg 2, Steg 3 och Steg 4) på Komvux så får jag runt 21,9. Men jag är lite osäker...

      Julia: : Hej Amanda!Om du läser kurserna Spanska 2, 3 och 4, då kommer betyget i spanska 2 Inte räknas in men betygen i spanska 3 och 4 kommer räknas in (på grund av att moderna... Läs hela svaret
    • Emily

      Hur ersätter de kompletterade kurserna gymnasiekurserna?

      Hej! Jag gick ut gymnasiet med studiebevis, då jag pga hög frånvaro inte kunde få betyg i bild, och fick därmed ett streck. Jag hade ett F i Fysik 2, men lyckades få över E på alla andra ämnen. (Naturvetenskap-Biomedicin) Jag har läst...

      Anna: : Hej Emily ! Har du fått ut ditt examensbevis från komvux? om inte - ansök om att får ut det.Du behöver ett studiebevis för att ha behörighet till... Läs hela svaret
    • Elin

      Hur lång tid tar det*?

      Hej! Jag har läst ekonomiprogrammet i högstadiet och vill nu ansöka till en civilingenjörutbildning HT 2020 som kräver Fysik 2, Matematik 4 och Kemi 1. Först och främst, när de skriver fysik 2 menar de att jag måste läsa 1 också...

      Julia: : Hej Elin,Om du för särskild behörighet behöver Fysik2, matte 4 och kemi1, så är det då exakt de kurserna med godkända betyg som du behöver, ej några andra kurser, detta just... Läs hela svaret
    • Adam

      Hoppade av gymnasiet i årskurs 3 och vill söka komvux?

      Hej, 2016 hoppade jag av gymnasiet i årskurs 3. Pågrund av stress och sjukdom. Det startade i årskurs 2 och fick därför många F där också. Har sedan dess jobbat utomlands men kommit hem nu och vill verkligen fixa gymnasiexamen nu och vill därför börja läsa upp ämnen i höst. Läste teknik och...

      Anna: : Hej Adam!  Vi rekommenderar att du bokar tid med SYV på komvux för planering av dina studier. Det går att ändra inriktning; du behöver inte läsa de kurser som... Läs hela svaret
    • Andreas

      Kan man lägga till och läsa en meritkurs efter gymnasiet?

      Hej! Jag tog studenten nyligen och jag läste naturvetenskapsprogrammet. Jag läste tyska 3 och valde till Engelska 7 merit kursen. Detta gör ju mig behörig till 1.5 meritpoäng. Något jag ångrar nu i efterhand är att jag inte läste tyska 4 eftersom att det hade gett mig 2.5 i meritpoäng. Är det...

      Julia: : Hej Andreas, ja, du får + 1.0 meritpoäng för godkänt betyg i tyska 4 /moderna språk4/, men högre betyg än E ger dig mer höjning av det totala... Läs hela svaret
    • Fredrik

      Kurator med SYV utbildningen?

      Hejsan, kan bli kurator efter Syv utbildningen? Vilka kurser behöver man komplettera med i så fall? Tacksam för ett utförligt svar! Fredde :)

      Peter: : Hej Fredde!Oftast har kurator Socionomutbildning som grund, dvs utbildning från socionomprogrammet som man sedan läser påbyggnadsutbidlningar efter... Men kurator är inte ett av de Reglerade yrken*** och... Läs hela svaret
    • Anastasia

      Går det att få fler än 2,5 i meritpoäng?

      Hej! Jag undrar ifall jag kan få mer än 2,5 i merit? När jag gick till syv i huddinge komvux men var osäker på hennes svar. Jag tänkte plugga matte 3b och det sa hon jag får 0,5 då extra i merit om jag blir godkänd i kursen. När jag egentligen har redan maxat mitt meritvärde, alltså 2,5....

      Anna: : Hej Anastasia, om du har eller kommer få Gymnasieexamen /Examensbevis/ - finns reglerna kring meritpoäng på Gymnasieguiden.se/informeras/merit. Ingen kan få mer i "merit" - än 2,5... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga