Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32081 frågor besvarade.
Hur utbildar man sig till detta yrket?
2 Svar
Det finns två olika vägar att gå för att bli ämneslärare. Ju fler ämnen man vill bli behörig i, desto längre utbildningstid. Kanske kan du läsa på mer än heltid, det är tillåtet på högskolan läsa upp till 150% av studietakten.
På gymnasiet är man normalt sett behörig i två ämnen och ett av dem är huvudämne i vilket man läser 120 högskolepoäng = två år på heltid. I annat ämne läser man 90 hp = tre terminer. Och sedan är det pedagogik 90 hp. Sammanlagt fem år på heltid. För att bli lärare i naturkunskap måste man läsa minst 15 hp fysik också. Hur lång undervisningstid kan du tänka dig?
Mvh Milla SYV
Det finns två olika vägar att gå för att bli behörig ämneslärare:
väg 1
söka ÄMNESLÄRARPROGRAMMET med rätt kombination av ämnen (de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i, gymnasielärare med 2 ämnen eller högstadielärare med 3 ämnen). Gymnasielärare är då också behörig att undervisa i SAMMA ÄMNEN på högstadiet.
väg 2
läsa tillräckligt antal högskolepoäng i olika ämnen och söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning på 3 terminer efter det att man läste "sina högskolepoäng".
KPU är inte en utbildning utan många olika. Det finns inte KPU med vilka kombinationer som helst, utan det är ganska strikt reglerat vilka ämnen som får kombineras. Man läser, alltså, KPU för blivande lärare i fysik, kemi, biologi på högstadier - eller EN ANNAN KPU: för blivande lärare i svenska och engelska på gymnasiet.
Teoretiskt sett, kan man bli behörig lärare i vilka kombinationer av ämnen som helst - genom att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i de ämnena men i fall de ämnena inte får kombineras i lärarexamen, blir man tvungen att läsa KPU flera ggr - d v s flera OLIKA KPU. Och varje KPU tar 3 terminer på heltid att läsa.
Lärarutbildningen blir med det väldigt lång och kanske t o m Studiemedel inte räcker. Som längst får man Studiemedel i 6 år (12 terminer) på eftergymnasial nivå.
Det finns ännu en "komplikation" inom lärarutbildningar:
olika ämneskombinationer ges på olika lärosäten (olika orter) och i fall man vill läsa på en viss ort, så kan man bara välja bland det som är möjligt att utbilda sig just där.
Gymnasielärare i Biologi kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
Och i Kemi - på Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Karlstads universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet.
Behörig gymnasielärare i Naturkunskap kan man i dagens läge bli på Göteborgs universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Malmö högskola, Stockholms universitet, Uppsala universitet.
Du skriver att du vill bli gymnasielärare i biologi och kemi och även i naturkunskap.
Det bästa rådet jag kan ge dig är att du
antingen väljer ett ämneslärarprogram och läser det som är inplanerat från början och tar en "vanlig" lärarexamen
eller tar kontakt med Studievägledare på alla de högskolor där du kan tänka dig läsa till lärare och frågar om det är möjligt att bli behörig gymnasielärare i tre ämnen - under max 6 år (sedan tar Studiemedel slut och vill man läsa fler år på högskola, måste man på förhand tänka på - vad ska man leva av under studietiden).
Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i din studieplanering.
Bästa hälsningar och lycka till!
Milla SYV
http://www.fragasyv.se/info/vagen-till-lararexamen
PUNKT i slutet ställde till det. Tar man bort punkten i slutet, så funkar det.
mvh
Milla
Frågor och svar taggade med 'högre studier utomlands' (4 st.)
-
Hur får jag behörighet till Högskolan i Schweiz- ETH? ÄR IB ett alt?
Hej!! Jag har en ungdom som är i kvalet inför valet till gymnasiet. Denna ungdom vill efter gymnasiet vara behörig till högskolan i Schweiz. Närmare bestämt ETH. https://ethz.ch/de.html Ungdomen undrar ifall IB underlättar att komma in, följer den...
Hej och tack för din fråga om förberedande studier inför utländsk högre utbildning!Jag vill börja svara med att påminna om att utbildningsutbud... Läs hela svaret -
Yrkeshögskola, högskola, candidatexam?
Hej, Vad är skillnaden mellan en yrkeshögskola, högskola, och candidatexamn utbildning? Kan man studera vidare om man är redo med sin yrkeshögskola utbildning till universitet? Är i slutändan högskolan och universitet samma? Kommer från Spanien...
Hej!om yrkeshögskola och yrkeshögskoleutbildningar se www.yhguiden.seKort om YH: det är kvalificerade eftergymnasiala utbildningar som är oftast kortare och mer praktiska än... Läs hela svaret -
Hur ska jag söka för att plugga i Frankrike?
Jag skulle gärna vilja studera i Frankrike, jag har ett fransk medborgarskap och undrar därför hur jag ska söka. Finns det skillnad eftersom att jag redan är fransk medborgare? Blir det lättare eller måste jag gå igenom en annan process? Vet inte vad...
Hej Sofia, om högre studier i Frankrike - var god se info på studera.nu/studera-utomlands/pa-egen-hand/lander-a-o/frankrike fler tips:kontakta den Franska ambassadenfråga på den franska... Läs hela svaret -
Vad ska jag göra?
Hej. Jag går första året på gymnasiet på Snitz gymnasium som är en anpassad skola men det funkar ändå inte alls. Skolan är väl okej i sig men det är mest mig det är fel på jag klarar bara inte av att gå till skolan....
Hej Emma, väldigt tråkigt att läsa om att du inte orkar med skolan. Jag undrar om du har kontakt med vården: läkare och/eller psykologer? Om det är "vilken skola som helst" som du inte orkar med -... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga