Hej! Jag vet inte vad jag vill studera vidare efter gymnasiet. Just nu går jag andra året på gymnasiet naturvetenskapsprogrammet. Någonting jag funderat på är att jag är intresserad av hjärnan. Finns det yrken som inkluderar att arbeta och studera om hjärnan? Någon speciell läkare eller psykolog?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31988 frågor besvarade.
Jag vill arbeta med hjärnan i framtiden?
5 Svar
Hej Alva,
man kan arbeta med hjärnan eller studera om hjärnan utifrån olika aspekter: evolutionära, anatomiska, fysiologiska, neurologiska, psykologiska, psykiatriska och säkert också några till andra aspekter... är ju inte expert på området, utan är en allmän studie och yrkesvägledare, så kan endast ge allmänna råd, ej specifika, alltså.
Mitt första råd blir att du kikar på många olika yrken på www.framtid.se - det är en sajt om över 2.ooo yrken! Börja gärna med att titta på yrken inom Naturvetenskapligt arbete och yrken inom Hälso- och sjukvården.
Mitt andra råd blir att du pratar med lärare i naturvetenskapliga ämnen, dina lärare på gymnasiet alltså och frågar dem om råd och svar på den frågan som du ställer här nu.
Mitt tredje råd blir att du som temat för ditt gymnasiearbete väljer HJÄRNAN. Gymnasiearbete är en obligatorisk gymnasiekurs á 100 poäng, vilket innebär att du ska lägga ner cirka 200 timmar på den kursen. Godkänt betyg i kursen är ett av kraven för att få ut examensbevis. På 200 timmar (fem veckor på heltid - alltså 40 timmar per vecka, om man endast jobbar med just sitt gymnasiearbete och inte samtidigt med några andra kurser) borde du hinna göra mycket efterforskningar: du kan t.ex ta fram alla de olika aspekter av hjärnforskning, beskriva dem alla men sedan kanske välja en eller ett par aspekter som du vill fördjupa dig inom. Du kan då även ta kontakt med universitetslärare och forskare som på ett eller annat sätt jobbar med frågor om hjärnan. Efter att ha genomfört ett sådant arbete borde du kunna ha mycket mer klar uppfattning om vad du vill göra efter gymnasiet.
Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ÖREBRO UNIVERSITET. Var god läs nedan:
"Som biomedicinsk analytiker med inriktning fysiologi så har man möjlighet att arbeta med neurofysiologi där hjärna och nerver är i fokus. Man utför undersökningar på hjärnan, elektroencephalografi (EEG) t ex där man tittar på hjärnans elektriska aktivitet. Man träffar både barn och vuxna som utreds för t ex olika typer av epilepsi, sömnstörningar och det är även vanligt med övervakning av hjärnans aktivitet efter t ex hjärtstopp, eller övervakning av hjärnans aktivitet hos för tidigt födda barn.
Så är du intresserad av hjärnan så kan jag varmt rekommendera henne att söka till biomedicinska analytikerutbildningen med inriktning fysiologi!"
Hej!
Här kommer lite mer information kring hur och vad en psykolog kan arbeta med:
Psykologprogrammet är en professionsutbildning som ger möjligheter att arbeta inom många olika fält som verksam psykolog. Inom psykologprogrammet läser studenterna neuropsykologi som är läran om de relationer som finns mellan beteende och hjärnans funktion. Neuropsykologiska studier intresserar sig för hur olika delar av hjärnan påverkar beteendet och vilka delar som kontrollerar olika områden som stress, minne och depression. Psykologer inom det neurovetenskapliga fältet kan exempelvis arbeta med bedömningen av kognitiv och psykologisk funktion i samband med medicinska, neurologiska eller psykiatriska störningar. Psykologen kan ställa diagnoser, tolka neuropsykologiska test och erbjuda möjliga rekommendationer till dessa patienter. Inom universitet och högskola finns även möjlighet att forska inom fältet neuropsykologi.
Efter psykologprogrammet finns möjlighet att som färdig psykolog specialisera sig. Neuropsykologi är en inriktning där möjlighet till specialisering finns, läs mer på: https://www.psykologforbundet.se/Specialistutbildning/specialiteter/neuropsykologi/
Vidare kan en psykolog arbeta med att formulera en tjänstebeskrivning och med hjälp av psykologisk testning och intervjuer rekrytera den bäst lämpade personen för en tjänst. En psykolog kan även möta ungdomar med psykisk ohälsa på en ungdomsmottagning, eller handleda lärare i bemötandet av elever med funktionsnedsättningar i skolan.
Inom hälso- och sjukvården kan psykologer arbeta bland annat inom psykiatri, medicinsk verksamhet och på vårdcentraler. Psykologer finns även inom rättspsykiatri och kriminalvård där arbetsuppgifterna bland annat handlar om utredning och behandling. Som psykolog kan man arbeta med psykoterapi som behandlingsmetod. Det är vanligt att psykologer vidareutbildar sig till psykoterapeuter efter utbildningen, för att fördjupa sina kunskaper om psykoterapi ännu mer.
I förskola och skola spelar psykologer en viktig roll inom elevhälsan; de arbetar bland annat med förebyggande insatser, utreder individärenden och handleder personal.
Inom näringslivet och i försvaret kan psykologer arbeta med bland annat rekrytering och urval samt med företagshälsovård.
Hej
Frågan är ospecifik, jag föreslår att du söker upp en studie- och yrkesvägledare på din skola för att i ett vägledningssamtal precisera så mycket som möjligt - vad "arbeta med hjärnan" innebär för dig. Vilken innebörd vill du ge åt de orden? Vad är det med hjärnan som lockar dig?
Det finns annars flera olika yrken/utbildningar/ämnesområden som skulle kunna vara intressanta om man vill "arbeta med hjärnan eller studera hjärnan":
Ex på ämnesområden: medicin (yrke läkare), psykologi (yrke psykolog), psykoterapi (yrke psykoterapeut), neurovetenskap och kognitionsvetenskap (yrke forskare).
Hej igen, fick nu svar från en vetenskapsjournalist: "
Hjärnan är involverad i enormt mycket. Jag kan tipsa om följande yrken som jag kommer på: neuroforskare, stamcellsforskare, neurokirurg, strokeforskare, alzheimerforskare, parkinsonforskare, onkolog som behandlar – eller forskar om - hjärncancer, psykiatriker, psykolog – men listan kan fyllas på väldigt mycket. Kanske kan du få bättre tips hos en studievägledare på ett lärosäte (högskolan eller universitet) som erbjuder relevanta utbildningar och kan därför ge bättre svar på din fråga?"
Hej, läs (nedan) svar från en studievägledare på läkarprogrammet:
"Att jobba med hjärnan kan omfatta många områden – Psykologi, fysiologi/medicin etc. Läkarprogrammet ger en bred och grundläggande bas för behandling och sjukdomslära. Man kan vidareutbilda sig inom neuropsykologi, klinisk medicin eller t.ex hjärnkirurgi. Detta handlar då om vidareutbildning efter 6 år inom grundläggande medicin/läkarutbildning som självklart inte enbart begränsas till studier kring den mänskliga hjärnan.
I läkarprogrammet så ges kurser inom tema Psyke och Neurologi men det motsvarar bara en liten del av alla läromål som programmet täcks av.
Med vänlig hälsning".
Hej igen, vi fick nu ännu ett svar från en annan studievägledare på läkarprogrammet, på ett annat lärosäte:
"Om du först utbildar dig till läkare kan du sedan specialisera dig och bli neurokirurg det är en utbildning som tar ca 12 år totalt men när du specialiserar dig (de sista 5-6 åren) gör du det på en arbetsplats och inte på universitetet.
https://www.sahlgrenska.se/jobb-och-framtid/tillsammans-for-patienten/daniel---neurokirurg/
Alternativt specialistläkare inom psykiatrin, det tar ungefär lika länge att utbilda sig till det som till neurokirurg.
Du kan ju även utbilda dig till sjuksköterska och sedan specialisera dig mot neurologi, det tar 3 år grundutbildning + minst ett års arbetslivserfarenhet + 2 år specialistutbildning
Psykolog kan ju också vara ett alternativ.
Vänliga hälsningar".
Om yrket Specialistsjuksköterska var god läs på framtid.se/yrke/specialistsjukskoterska
Hej igen, nu fick svar från Umeå Universitet. Var god läs nedan:
Jag tänker att det är viktigt för dig är att fortsätta utforska och fundera på vilket sätt du är intresserad av hjärnan,vilka ämnesområden ser du som mest intressant att utgå från, naturvetenskap, medicin, beteendevetenskap eller kanske kognitionsvetenskap. Utbildningarna på universitetet har lite olika profiler, vi på Umeå Universitet har Biomedicinprogram och Läkarprogram, Biomedicinsk analytiker har vi också hos oss samt Psykologprogram och en profil jag inte såg bland övriga svaren är Kognitionsvetarprogrammet som finns hos oss, kan också vara intressant, läs mer om det och även övriga program hos oss: Utbildningskatalog, se våra program:
https://www.umu.se/utbildning/
Nästa vecka, 4/3 2021 har vi digitalt öppet hus, se här om något kan intressera att vara med på och välkommen att höra av er igen : https://www.umu.se/utbildning/digitala-universitetsdagen/
/Studievägledare
Hej igen, vi fick ännu ett svar - från Högskolans studievägledare:
Hej! vad kul med en elev med fokus på vidarestudier och hjärnan. Jag svarar gärna på frågor kring våra utbildningar inom kognitiv neurovetenskap och där är vår inriktning ”neuropsykologi och medvetandestudier” det program som fördjupar sig i just hjärnan. Jag bifogar länk till utbildningsprogrammet där det står om behörighetskrav och arbetsmarknaden i stort. Med utbildningen ges även möjlighet att läsa vidare vårt magisterprogram och söka sig vidare på forskningsnivå.
Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ännu en sakkunnig; var god läs nedan:
Några förslag på yrken för dig som är intresserad av att arbeta med hjärnan:
-Läkare, där kan man specialisera inom anatomi, neurologi och psykiatri t ex.
-Sjuksköterska-går också att specialisera sig på olika sätt.
-Psykolog – allt beteende kommer från hjärnan
-Biomedicinare, där går det också att fördjupa sig i studier om hjärnan.
-Farmakologi-många av hjärnans sjukdomar behandlas med läkemedel och det behövs fler upptäckter där. Se info i presentationen: Farmakolog.
-Civilingenjör med inriktning medicin teknik- det behövs mer avancerad teknik för att kunna studera hjärnan. Se info i presentationen: Med.ingenjör.
-Civilingenjör, andra inriktningar – ex nanoteknologi används för att se hur väldigt små elektroder kan opereras in i hjärnan för att behandla ex depression och Parkinson.
Hej Alva!
På Karolinska Institutet finns flera utbildningar där man studerar hjärnan (neurovetenskap) på olika sätt.
Vi har psykologprogrammet där man betonar sambandet mellan psykologi (kunskapen om beteende, känslor och tankar) och människan som biologisk varelse (hjärnans organisation och funktion, beteendegenetik, fysiologi, evolutionen med mera).
Inom det forskningsförberedande Biomedicinprogrammet läser man kurser inom neurovetenskap.
Även läkarprogrammet har neurovetenskapliga kurser.
Alla programmen ger en bas för vidare studier, forskning och arbeta inom neurovetenskap. Exempel på Karolinska Institutets forskning inom området finns här
https://ki.se/forskning samt på Institutionen för neurovetenskap https://ki.se/neuro och Institutionen för klinisk neurovetenskaphttps://ki.se/cns
Med vänlig hälsning
Allmän studie- och karriärvägledning
Avd. För utbildning- och forskarutbildningsstöd|
Karolinska Institutet
Hej igen, nedan finns svar från Lunds universitet:
Det finns olika vägar man kan gå om man vill arbeta med hjärnan. Om man först utbildar sig till läkare kan man sedan välja olika spår. Man kan t ex bli neurolog, psykiatriker. Båda dessa är specialistutbildningar som man gör efter en avslutad läkarutbildning. På läkarprogrammet läser man hjärnan men man läser ju självfallet alla andra delar av kroppen så hjärnan är bara en del.
Man kan även bli biomedicinare och då arbeta med forskning och då kan man ha olika delar av hjärnan som sitt område. Man kan även bli sjuksköterska och ha specialistkompetenser inom t ex neurologi eller psykiatri. Även inom arbetsterapi och fysioterapi kan man arbeta med t ex personer som fått hjärnskador.
Hjärnan är ett outforskat område och därför är det svårt att säga vilka yrken som man i framtiden kommer att kunna inkludera hjärnan i. En bra bas är att läsa läkarprogrammet eller ngn annan utbildning i medicin och sedan se hur man vill gå vidare – antingen inom forskningen eller som specialist.
Att jobba med hjärnan; stöter man på i flera utbildningar och yrken. Exempelvis de utbildningarna jag anger nedan, men på olika sätt. Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ger behörighet till bl.a dessa utbildningar:
Biomedicinska analytikerprogrammet 180hp:
Som Biomedicinsk analytiker inriktning laboratoriemedicin, analyserar man prover och kan kritisk utvärdera analysresultat. Som biomedicinsk analytiker inriktning fysiologi, genomför man dessutom undersökningar och analyser i direkt kontakt med människor. Oavsett inriktning arbetar man med avancerad teknik.
De två inriktningarna innebär med ingående:
Inom inriktningen fysiologi lär sig studenterna om undersökningar på bl.a. hjärta, kärl, nerver och muskler som utförs på patienter. Tekniker som ingår i utbildningen är elektrofysiologiska undersökningar, ultraljud samt nuklearmedicin.
Yrkesfilm BMA Fysiologi: https://www.youtube.com/watch?v=x0f505MS63U
Inom inriktning Fysiologi kan man arbeta på Neurofysiologisk-klinik där det handlar om Hjärnan och nerver.
Inom inriktningen laboratoriemedicin så koncentreras undervisningen på laboratoriemedicinska undersökningsmetoder på provmaterial som kan vara allt ifrån ett urinprov, en bakterieodling till ett vävnadsprov.
(Områdes)behörigheten på båda inriktningarna är A12/12. Ansökan sker direkt till den inriktning man är intresserad av.
Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
En arbetsterapeuts vardag kan se mycket olika ut beroende på arbetsplats och uppdrag. Vissa utgår från individen och får ansvaret att anpassa en persons vardagsmiljö efter dennes behov eller prova ut olika fysiska eller kognitiva hjälpmedel. Andra kan arbeta med tillgänglighet och välmående på en mer samhällelig nivå.
Gemensamt är att din roll som arbetsterapeut är väldigt viktig för de personer du hjälper.
Läs mer: https://www.oru.se/utbildning/program/arbetsterapeutprogrammet/
Som Arbetsterapeut kan man arbeta inom Psykiatrin och rehabilitering av hjärnan/det kognitiva.
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Utbildningen är för dig som, genom kunskaper i anatomi och fysiologi, vill veta hur människan fungerar, samtidigt som du är intresserad av hur teknik och strålningsfysik ge svar som ligger till grund för fortsatt vård och behandling av patienter. (Röntgen av hjärnan förekommer).
Eftersom tekniken utvecklas i en rasande fart är det bra om du också är nyfiken och tycker det är spännande att följa med i den nyaste forskningen kring radiografi.
Samtidigt är det viktigt att du tycker om att arbeta med människor och omvårdnad, eftersom du i din framtida yrkesutövning kommer att ha patientkontakt.
Läs mer:
https://www.oru.se/utbildning/program/rontgensjukskoterskeprogrammet/
Alla program ovan leder till en yrkesexamen (legitimation utfärdas hos Socialstyrelsen) och ger möjligheter till vidare studier på avancerad nivå och inom forskning (efterfrågan är stor!)
Detta om du vill forska vidare på Hjärnan exempelvis.
Samtliga programs arbetsmarknad: Behovet är stort efter arbetskraft och konkurrensen är liten.
Örebro universitet har även ett masterprogram med två inriktningar, som heter ’Metoder inom medicinsk diagnostik’.
Exempelvis inriktning Bild- och funktionsdiagnostik (länk ovan) ger dig möjlighet till fördjupning i undersökningsmetoder som används inom kliniska avdelningar för röntgen, bilddiagnostik och fysiologi. Inriktningen innehåller även teoretisk fördjupning och kräver att du har minst ett års yrkeserfarenhet som biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska.
Vänliga hälsningar
Studievägledare
ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för Hälsovetenskaper
Frågor och svar taggade med 'betygskriterier' (15 st.)
-
godkänt i hör och läs?
Hej! Jag läser eng 7 nu och har fått bra betyg i alla uppgifter vi gjort hittils. Men när det kommer läs och hör förståelse så tappar jag bort mig och det går inte bra. Min fråga är, är det ett krav från skolverket att om...
Hej!betygssättningen ingår lärarens kompetens. Jag undervisar inte och sätter inga betyg, så kan egentligen inte svara på din fråga men du får gärna kika på... Läs hela svaret -
betyg fråga svenska ÅK9?
Hej! Kan man få ett F-betyg i svenska Åk 9 om man inte klarar läsförståelseprovet, men har godkänt resultat i skriftlig och muntlig del? Tack på förhand!
Hej,jag kan tyvärr inte svara på din fråga; Varför kan jag inte svara?Jo, därför att mitt yrke är SYV och jag sätter inte några betyg och saknar utbildning och kompetens i... Läs hela svaret -
Vilka Rättigheter har man?
Hej om man anser att en lärare lagt fel slutbetyg i en kurs och vill klaga har man rättigheten till det? Även om det har gått en tid sedan betyget sattes. Hur ska jag gå tillväga. Och angående prövning i gymnasiet har alla elever i Sverige...
Hej,du får gärna kontakta skolverket - t.ex kan du ringa till skolverkets upplysningstjänst tel.nr 08-52733200. Att ändra satt betyg (och speciella om det är ett godkänt betyg, E eller... Läs hela svaret -
Kan någon lärare eller någon som har varit med om det svara?
vad får man för slutbetyg om man fick F i muntliga prov som innhåll bara 3 frågor, och har fått A i nästan alla prov och uppdrag innan. det gäller Matte 4. (hermods)
Hej Karl,den frågan du stället bör besvaras just att din lärare, som känner till din kunskapsnivå. Läraren gör bedömning om hur dina kunskaper... Läs hela svaret -
Vad en elev behöver för att få högsta betyg?
Hej, Finns det en mall för ämne som en elev läser på Komvux eller i gymnasiet som visar vad eleven behöver för att få högst betyg?
Hej, Skolverket skriver om betygskriterier för olika ämnen och kurser: dock behöver de tolkas och tolkningsföreträde är det den undervisande läraren som har.Svårt att... Läs hela svaret -
F i ett moment, F i hela ämnet?
Jag går just nu i åk 1 i en högskoleförberedande linje, jag har under högstadiet alltid fått F i idrott för att jag inte kan simma. Nu under gymnasiet har vi idrott i 1 år och vi kommer ha livräddning under vårterminen men jag kan inte simma, allt annat på kursen går bra och jag är rädd att...
Hej,tråkigt att du inte kan simma. Väldigt bra att försöka lära sig det. Det kan rädda liv (ditt eget och andras). Angående betyget i idrott och hälsa, så är det... Läs hela svaret -
Främmande språk steg 1,2,3 om man kan flytande?
Hej, Jag tänkte fråga, om en människa är född halv fransk half svensk och växer upp med båda svenska och franska och kan båda språkena flytande, om den människan läser Franska Steg 1,2 och 3, blir dem dömda hårdare av språkläraren? Eller, är det snarare så att dem förmodligen får A (kanske B...
Hej Johan,betygskriterier i kurserna är inte beroende på personens ursprung... utan man ska uppvisa vissa kunskaper - så får man det betyg som man förtjänar. Varifrån man... Läs hela svaret -
Om man har tex B i sin ämnesmatris får läraren då ge en typ D ?
Hej detta kanske inte har jättemycket med ämnet att göra men visste inte vart annars jag skulle ställa den här frågan. Jag undrar hur mycket man kan lita på en ämnesmatris tex, om man har B i sin ämnematris kan då läraren få ge en ett D. Det hände mig inom väldigt många ämnen och det gjorde mig...
Hej Elsa, angående betygssättningen kan inte Studie- och yrkesvägledare säga någonting "konkret". Det som gäller är att det är LÄRAREN SOM... Läs hela svaret -
vad händer om man först får e i ett kriterium sedan f? Behåller man E?
Jag menar om man t.ex först får E på en hörförståelse, men sedan får F i en hörförståelse. Då har man fått E en gång och F en gång. Vad händer, uppfyller man fortfarande kriteriet eftersom man fick E först?
Hej Michelle, att sätta betyg är Lärarens kompetens, inte SYV-ens. Det är din lärare som du måste prata med. Vi på fråga syv kan tyvärr... Läs hela svaret -
Hur måste kunskapskraven fyllas?
Hej jag går tredje året på gymnasiet och riskerar nu då ett F i Geografi. Har visat på alla kunskapskrav minst 2 gånger förutom 1 kunskapskrav där jag har 2 inlämningar som ska gå in och rättas. Min lärare säger dock att detta inte räcker för betyget E och att jag förmodligen kommer behöva göra...
Hej Joshua; jag beklagar att jag måste svara att SYV ej kan svara ang. betygsättning. Det är LÄRARENS kompetens. Det enda jag och mina kollegor SYV-ar kan göra för att hjälpa dig är att... Läs hela svaret -
Kunskapskrav i idrott?
Vad händer om man har godkänt i alla kunskapskrav på idrotten men får ett F på en blir betyget F då?
Läraren gör bedömning om eleven har uppnått kraven och kan få godkänt på kursen eller inte; det är inte i detalj reglerat ang antal delkursprov mm. -
Kan man ta bort idrott?
Hej! Jag ska börja 3an och går på teknik programmet. Jag har fått F i idrott men jag har räknat ut att jag kommer läsa mer än 2500 poäng, för att jag har läst vissa kurser snabbare. Kan man då söka till högskola utan idrotts betyget, eller kommer den automatiskt bli med i sökningen för det är...
Hej Philip, kursen idrott och hälsa 1 är en obligatorisk kurs i examensbeviset från alla nationella svenska gymnasieprogram. Det går att få examensbevis med F i den kursen. Men utan betyg i den kursen... Läs hela svaret -
Lätt att få A i "Ledarskap och organisation"?
Jo jag går i åk 1 på teknikprogrammet och vi har redan valt vilken kurs vi vill läsa på vårt individuella val. Dumt nog så valde jag ett ämne som jag nu i efterhand inser att jag inte kan få särskilt högt betyg i... Därför vill jag nu byta till en annan kurs som jag kan få högt betyg i utan...
hej Emma, jag förstår hur du tänker och du har rätt i allt, inklusive i det att det inte är lätt för en SYV att svara på din fråga! :) Jag föreslår att... Läs hela svaret -
Egen idrottslektion?
Måste man hålla en egen idrottslektion i gymnasiet för att kunna få minst E i idrott
Hejsan! vi har pratat med en mycket erfaren idrottslärare som säger att det som står i betygskriterier är att en elev måste kunna "planera en idrottsaktivitet" och också "utvärdera hur planeringen har... Läs hela svaret -
Få betyg i engelska 5?
Hej! Jag läser engelska 5 nu. Min lärare sa att man måste få godkänt i alla delar i nationella provet för att klara kursen. Jag är inte bra på hörförståelse och läsförståelse. Så om jag får F i dem 2 delarna i Np så kommer jag få F. Min fråga är att om man klarar alla områden förutom receptive...
Det kanske är mycket orättvist att olika människor har lätt för olika saker: vissa har stor språk eller matematisk begåvning men vi andra får kämpa och slita! Håller med dig om att det är orättvist!
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga