1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    jag gissar på att du läser på gymnasiet och har 2 år kvar att läsa. Du skriver att din "nuvarande merit" är 16,47 "utan några kompletteringar" ... här måste jag gissa igen och jag kan gissa fel (återkom i så fall, rätta mig och berätta mer ...). Min gissning är att du har cirka "hälften C och hälften B" betyg i kurserna som redan är betygsatta eller att du ligger på den nivån i kurserna. 
    Saken är den att meritvärde (en siffra med vilken man konkurrerar om plats på de svenska universitetsutbildningar) består av snittbetyget/jämförelsetal + meritpoängen. Har man inte några meritpoäng blir meritvärde = snittbetyget. 
    Alla A-betyg i alla kurser som räknas in (och det är alla vanliga kurser från ditt examensbevis från gymnasiet, med undantag av gymnasiearbetet) ger snitt på 20.0. Har man alla B-betyg blir snittet 17.5; har man alla C-betyg, blir snittet 15.0. Sedan lägger man in meritpoängen (plussar på dem, om man har några). Max antal meritpoäng som man kan ha är 22.5. Vilka kurser som ger meritpoäng - se gymnasieGuiden.se/meritpoäng 
    Om du ligger på samma nivå i kurserna som du gör nu och ditt snittbetyg blir med det cirka 16,5 och i fall du inte skaffar dig några meritpoäng, så blir även ditt meritvärde 16.5. Om du skaffar dig maximalt antal meritpoäng (som är 2.5), då blir ditt meritvärde 16.5 + 2.5 = 19.0 
    Om man vill ha meritvärde på 22.0, behöver man antingen ha alla A-betygen i alla kurser + 2.0 meritpoäng alternativt max antal meritpoäng (2.5) och då har man "råd" att ha i stället för A betyget B i fem stycken 100poängskurser men resterande kurser måsta man ha betyget A i.
    Som reglerna är nu (våren 2023) så räknas i snittbetyget alla kurser från examensbevis från gymnasiet eller komvux (förutom betyget i gymnasie- eller komvuxarbete; i de kurserna kan man bara få F eller E och att ha E är nödvändigt för annars uppfyller man inte kraven för examensbevis). Alltså, betygen från alla tre årskurser i gymnasiet bidrar lika mycket till snittbetyget som kallas för "jämförelsetal".

    Studie- och yrkesvägledare
    • peach : en till fråga då om man jag pluggar hårt och får alla A i mina ämne (vilket är det som jag jobbar med nu) kan jag höga upp det och lägga till 2.5 kommer jag upp till circka 22 i meritpoäng?
    • Milla : Har du redan betygen i gymnasiala kurser som är "satta", alltså att du fick några betyg som är lägre än A, t.ex om du idag läser årskurs 2 och från årskurs1 har några betyg som är lägre än A, då kan du inte uppnå jämförelsetal/snittbetyg på 20.0, för allt för det krävs ALLA A-BETYG. Fler meritpoäng än 2.5 kan man inte heller ha för att det är max. Du kan inte göra bättre än ditt bästa och sträva efter så höga betyg som möjligt. Gör också högskoleprovet flera gånger, så många ggr du kan. Blir det så att du i ditt examensbevis från gymnasiet har för lågt meritvärde, så kanske du kommer in på din utbildning med resultatet från högskoleprovet. Men annars kan du försöka höja ditt meritvärde senare, t.ex genom prövningar. Mer kan du inte göra. Om man gör sitt bästa måste man vara nöjd, för att ingen kan ju "hoppa ur skinnet" (göra mer än man kan).
    • peach : Ok tack så mycket! Jag kommer att göra mitt bästa och planerar att göra högskoleprovet en sista fråga kan man göra en prövning direkt efter gymnasiet? Så att man kan söka in till universitetet med den nya betyget om man har höjt sig
    • Milla :

      De som inte är gymnasieelever får göra prövningar i hela Sverige (som reglerna ser ut nu). Du måste först få ut ditt examensbevis från gymnasiet, vilket du kan göra som tidigast sista veckan i maj i årskurs 3 och sista kompletteringsdag (om man gjort ansökan till en svensk högskoleutbildning) brukar ligga i mitten av juni, t.ex i år är det 21 juni 2023. Att på max 3 veckor hinna göra någon prövning och också få ut ett betyg anser jag som omöjligt. Två prövnOingsdelar brukar ligga 2-3 veckor ifrån varandra och det tar också tid att utfärda ett betyg. Och att just du får ut ditt examensbevis så tidigt som innan slutet på maj är också - i bästa fall, för att det är inte ovanligt att gymnasieelever får ut sina examensbevis mitt i juni (och det är just därför som kompletteringsmöjlighet finns så långt in i juni... - för att sökande ska hinna få ut sina examensbevis). Så, det där med komplettering och höjning av meritvärde lär med största sannolikhet hjälpa dig att komma in senare, t.ex terminen eller året därpå... 

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'kvot' (6 st.)

    • Emma

      Om jag aldrig klarar matten men vill gå konstnärlig utbildning?

      Finns det några andra sätt att komma in på ett nationellt program än via Introduktionsprogram om man har ett funktionshinder? Ett hinder som gör att man kanske aldrig kommer att klara alla av de tre viktigaste ämnena svenska, engelska och matte? Finns det några skolor med program som gör...

      Anna: : Hej, jag vet inte vilken inriktning på ES som du vill komma in på. Och det kan vara viktigt att veta. T.ex finns det i Stockholm 22 gymnasieskolor som erbjuder ES med olika... Läs hela svaret
    • Thea

      Vilket kvot ansöker jag i, B1 eller B2?

      Jag ska plugga upp mitt F i Fysik 2 på Komvux. När jag ansöker till universitetet, kommer jag då ansöka i B1 eller B2? Och om jag pluggar upp mina godkända betyg genom prövning, vilken kvot söker jag i då? Slutligen, om jag vill söka en...

      Milla : : hej Thea, när du söker till högskoleutbildning i Sverige, finns det ingen fråga som du bör svara på - ang. vilken eller vilka urvalsgrupper som du vill prövas i; utan Antagning.se... Läs hela svaret
    • Framtidsdrömmare

      Vad innebär antagningskvoten BF?

      Hej! Om man läser kurser (t.ex. kurser som ingår i ett naturvetenskapligt basår), och får 4,0 i omdöme på folkhögskolan som resultat av samtliga kurser. Räknas dessa in i ansökningskvoten BF för sig endast, eller räknas även föregående gymnasiebetyg in i denna kvoten?

      Anna: : Hej, Anders! Jag är inte helt "hundra" på vad du menar och det kanske är bäst att du hör med Antagning.se - som just genomför antagning till program på högkolor/universitet i... Läs hela svaret
    • Ebba

      Vilken urvalsgrupp hamnar jag i?

      Jag gick ut gymnasiet förra året och läste samhällsprogrammet. Nu funderar jag på att studera till Audionom, men jag har inte behörighet till det eftersom jag endast har Naturkunskap 1 och man behöver Naturkunskap 2. Jag funderar på att läsa Naturkunskap 2 på komvux, och jag undrar då i fall jag...

      Anna: : Hej Ebba, Det är urvalsgruppen BII för dem, som har kompletterat sina gymnasiebetyg. Om du söker till en annan utbildning där Naturkunskap 2 inte behövs för behörighet, kommer du att prövas både i BI gruppen (de som inte... Läs hela svaret
    • Sara

      Hur många har sökt in från gy 11 och hamnat i Blex?

      Hej! Jag kommer att ta studenten nu i vår med det nya betygssystemet, och planen är att jag i höst ska läsa vidare på universitetet till Civilingenjör. För tillfället kommer mina poäng att ligga precis vid gränsen som var vid förra årets intagning i Urval 2, då jag kommer att få mellan 20,0 -...

      Lena: : Hejsan, du hittar dessvärre ingen statistik än på sökande eftersom GY11 inte har gått ut än och söket blir först klart i juli någon gång. Statistik kan vi nog inte få förren i aug-sept. Hur många... Läs hela svaret
    • Jasmine

      Vad ska jag välja, har ingen aning? Tips?

      Snart är det ju dags för omvalsperioden till gymnasievalet. Jag väljer mellan Natur och Sam. Jag har verkligen ingen aning om vad jag ska välja. Mina betyg i skolan är bra. Både mina SO och NO-ämnen ligger på B. Matte lika så. Svenska B, spanska C och engelska C. Det är mina betyg på ett...

      Fråga: : Det verkar ju som att ett Sam eller ett Naturprogram vore något för dig. Eftersom du gillar prov och inlämningar o ha bra studierutiner och ambitioner så bör du klara båda programmen bra. På både Sam och Natur får du... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga