1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    jag gissar på att du läser på gymnasiet och har 2 år kvar att läsa. Du skriver att din "nuvarande merit" är 16,47 "utan några kompletteringar" ... här måste jag gissa igen och jag kan gissa fel (återkom i så fall, rätta mig och berätta mer ...). Min gissning är att du har cirka "hälften C och hälften B" betyg i kurserna som redan är betygsatta eller att du ligger på den nivån i kurserna. 
    Saken är den att meritvärde (en siffra med vilken man konkurrerar om plats på de svenska universitetsutbildningar) består av snittbetyget/jämförelsetal + meritpoängen. Har man inte några meritpoäng blir meritvärde = snittbetyget. 
    Alla A-betyg i alla kurser som räknas in (och det är alla vanliga kurser från ditt examensbevis från gymnasiet, med undantag av gymnasiearbetet) ger snitt på 20.0. Har man alla B-betyg blir snittet 17.5; har man alla C-betyg, blir snittet 15.0. Sedan lägger man in meritpoängen (plussar på dem, om man har några). Max antal meritpoäng som man kan ha är 22.5. Vilka kurser som ger meritpoäng - se gymnasieGuiden.se/meritpoäng 
    Om du ligger på samma nivå i kurserna som du gör nu och ditt snittbetyg blir med det cirka 16,5 och i fall du inte skaffar dig några meritpoäng, så blir även ditt meritvärde 16.5. Om du skaffar dig maximalt antal meritpoäng (som är 2.5), då blir ditt meritvärde 16.5 + 2.5 = 19.0 
    Om man vill ha meritvärde på 22.0, behöver man antingen ha alla A-betygen i alla kurser + 2.0 meritpoäng alternativt max antal meritpoäng (2.5) och då har man "råd" att ha i stället för A betyget B i fem stycken 100poängskurser men resterande kurser måsta man ha betyget A i.
    Som reglerna är nu (våren 2023) så räknas i snittbetyget alla kurser från examensbevis från gymnasiet eller komvux (förutom betyget i gymnasie- eller komvuxarbete; i de kurserna kan man bara få F eller E och att ha E är nödvändigt för annars uppfyller man inte kraven för examensbevis). Alltså, betygen från alla tre årskurser i gymnasiet bidrar lika mycket till snittbetyget som kallas för "jämförelsetal".

    Studie- och yrkesvägledare
    • peach : en till fråga då om man jag pluggar hårt och får alla A i mina ämne (vilket är det som jag jobbar med nu) kan jag höga upp det och lägga till 2.5 kommer jag upp till circka 22 i meritpoäng?
    • Milla : Har du redan betygen i gymnasiala kurser som är "satta", alltså att du fick några betyg som är lägre än A, t.ex om du idag läser årskurs 2 och från årskurs1 har några betyg som är lägre än A, då kan du inte uppnå jämförelsetal/snittbetyg på 20.0, för allt för det krävs ALLA A-BETYG. Fler meritpoäng än 2.5 kan man inte heller ha för att det är max. Du kan inte göra bättre än ditt bästa och sträva efter så höga betyg som möjligt. Gör också högskoleprovet flera gånger, så många ggr du kan. Blir det så att du i ditt examensbevis från gymnasiet har för lågt meritvärde, så kanske du kommer in på din utbildning med resultatet från högskoleprovet. Men annars kan du försöka höja ditt meritvärde senare, t.ex genom prövningar. Mer kan du inte göra. Om man gör sitt bästa måste man vara nöjd, för att ingen kan ju "hoppa ur skinnet" (göra mer än man kan).
    • peach : Ok tack så mycket! Jag kommer att göra mitt bästa och planerar att göra högskoleprovet en sista fråga kan man göra en prövning direkt efter gymnasiet? Så att man kan söka in till universitetet med den nya betyget om man har höjt sig
    • Milla :

      De som inte är gymnasieelever får göra prövningar i hela Sverige (som reglerna ser ut nu). Du måste först få ut ditt examensbevis från gymnasiet, vilket du kan göra som tidigast sista veckan i maj i årskurs 3 och sista kompletteringsdag (om man gjort ansökan till en svensk högskoleutbildning) brukar ligga i mitten av juni, t.ex i år är det 21 juni 2023. Att på max 3 veckor hinna göra någon prövning och också få ut ett betyg anser jag som omöjligt. Två prövnOingsdelar brukar ligga 2-3 veckor ifrån varandra och det tar också tid att utfärda ett betyg. Och att just du får ut ditt examensbevis så tidigt som innan slutet på maj är också - i bästa fall, för att det är inte ovanligt att gymnasieelever får ut sina examensbevis mitt i juni (och det är just därför som kompletteringsmöjlighet finns så långt in i juni... - för att sökande ska hinna få ut sina examensbevis). Så, det där med komplettering och höjning av meritvärde lär med största sannolikhet hjälpa dig att komma in senare, t.ex terminen eller året därpå... 

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'audionom' (7 st.)

    • Sara

      Audionom programmet vid Örebro universitet (distans)?

      Hej jag är student och vill söka till Örebro universitet och söka till audionom programmet som är på distans och det står att kravet på fysiska närvaro 20 veckor, varav 15 veckor på studieorten och 5 veckor på campus Men...

      Milla : : Hej!Distansupplägget av Audionomprogrammet som ges "från Örebro Universitet" finns, vad jag kan se på följande studieorter: Örebro, Luleå, Umeå och... Läs hela svaret
    • Carl123

      Söka i urval BI med tidigare 2500 poäng trots ny kompleterad kurs?

      Hej! Jag har nu efter gymnasiet läst Naturkunskap 2 för att ha behörighet till audionomprogrammet. Jag undrar om jag trots denna kompleterade kurs kan söka med mina 2500 poäng från gymnasiet och därför ingå i urvalsgrupp BI?

      Milla : : Hejsan,svenska utbildningar som leder till yrket Audionom kräver, för särskild behörighet bland annat godkänt betyg i gymnasial kurs naturkunskap 2 (eller i kurser... Läs hela svaret
    • Fidan

      Från Audionom till Audiolog?

      Hej på denna hemsida https://www.framtid.se/yrke/audiolog står det att om man vill bli Audiolog man kan ta en akademisk examen från Audionom programmet + magister + forskning eller läsa till läkare och sen speciallisera sig inom hörseln. Jag har frågat...

      Mikael: : Hej, är du i första hand intresserad av att ha en ”titel” eller av att jobba med vissa saker, ha vissa specifika arbetsuppgifter och i så fall vilka? Det är flera olika yrkeskategorier som på... Läs hela svaret
    • Paulina

      Audionomprogrammet?

      Var kan man utbilda sig till audionom?

      Julia: : Hej Paulina!Audionomer utbildas i Sverige på Audionomprogrammet inom högskolan/universitet. Utbildningen är 3 år lång vid normal studietakt (om man läser på heltid, alltså). Var olika... Läs hela svaret
    • Martina

      Vidareutbildning audionom?

      Hej! Jag är intresserad av att läsa till audionom men är fundersam över utvecklingsmöjligheterna inom yrket. Har försökt söka på magister/master utbildningar för audionomer, men inte hittat några. Har ni några tips på program på avancerad nivå som passar audionomer? Det behöver inte vara inom...

      Anna: : Hej Martina, det tar några år att läsa till Audionom. Och utbildningsutbud förändras. De program på avancerad nivå som finns idag kanske inte finns om 3 år och tvärtom: helt nya... Läs hela svaret
    • Erik

      Dansk logopedutbildning?

      Hej, jag funderar på att läsa till logoped men i Sverige kräver det fyraåriga logopedprogrammet att man läst Naturkunskap 2, vilket jag ej har. I Danmark krävs det inte Naturkunskap 2 för att läsa det treåriga "Bachelor" i audiologopædi. För mig hade det i så fall varit "smidigast" att läsa i...

      Milla : : Hej Erik,det är Socialstyrelsen som fattar beslut om legitimation för personal inom Hälso- och sjukvården. Du får läsa på socialstyrelsens hemsida och också ställa frågor till... Läs hela svaret
    • Joudy

      Mer förklaring om( Områdesbehörighets A14,16 )?

      Hej, jag vill läsa Audionom och har särskild behörighet som Biologi 2,Fysik 1a, Kemi 1,Matematik 4 och Naturkunskap 2 är jag behörig eller behöver jag läsa mer ämne . Min andra fråga är vad betyder områdesbehörighets är den en ämne som man behöver att studera eller inte .Jag förstår inte vad...

      Anna: : Hej Joudy, Områdesbehörigheterna kan man se info om i Tabellen på uhr.se/globalassets/_uhr.se/studier-och-antagning/tilltrade-till-hogskolan/tabell-for-omradesbehorigheter-2015.pdf och där... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga