Hej! En fundering... En elev har 2400 p som hon valt i sin studieplan. Måste hon välja till 100 p så hon kommer upp i 2500 p eller räcker det så, bara hon inte får F i mer än 150 p av de 2400p, vilket blir totalt 250 p (=10%) om man räknar de 100 p som inte valts som F. De 10% man kan ha F i får ju inte vara vissa kurser, men går det även att ha streck. Räknas F och streck på samma sätt där? Tacksam för svar!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32226 frågor besvarade.
Kan jag ta studenten om jag bara har läst 2400 p?
1 Svar
Hej Sarah,
det är lättare att förklara om man tar ett "visst" specifikt gymnasieprogram, som exempel.
Efter 3 år på gymnasiet kan eleven sluta med Examensbevis (som är målet) eller med ett Studiebevis.
Studiebevis ger inte fullständig gymnasiekompetens och kan på komvux kompletteras upp till examensbevis.
Studenten
Kika gärna på framtid.se/reportage/studenten
Examensbevis från gymnasiet
För att uppnå kraven för examensbevis måste eleven ha minst 2500 Betygsatta poäng. "Streck" är inte ett betyg; F är ett betyg; eleven kan ha max 250 F-poäng men inte i vilka kurser som helst. Dessutom, måste rätt "programstruktur" följas, som är olika för varje program.
Vi säger att eleven läser på NB. Se längst ner i Programplanen för NB vilket programstruktur som måste följas på NB.
Undantag kan göras (enligt rektors beslut om Individuellt anpassat program) från "rätt" programstruktur, men rektors beslut om individ.anpassat program måste fattas innan eleven gick ut år2 på gymnasiet;"volym" på 2500 p. för examensbevis på gymnasiet får man inte göra undantag ifrån...
... oftast fattar rektor ett sådant beslut vid programbyte - för att förhindra att eleven läser under längre tid "än nödvändigt". Dock måste alla kurser inom Gymnasiegemensamma ämnen ändå läsas och vara betygsatta; mer om Individ.anpassat program - var god se FrågaSYV/individ.anpassat.program
Frågor och svar taggade med 'högskolenivå' (9 st.)
-
Vad är en icke-programmärkt examen och hur ser folk på en sådan?
Och vad avgör att man får en programmärkt eller icke-programmärkt examen?
Hej E,om din fråga gäller högskolestudier, då vill jag be dig kika på svaret som KTH ger på frågan:... Läs hela svaret -
Hur ser kurser på universitetet ut?
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret -
Hur bestämmer man vad man ska läsa?
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret -
Naturvetenskapligt basår?
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret -
Skillnaden på sociologi 1 & 2?
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret -
Hur fungerar det?
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret -
Hur stora språkkunskaper krävs för diplomatprogrammet?
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Hej L, diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret -
Skillnad på beteendeutbildning på grundnivå och magisterutbildning?
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Hej Elin, magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen. Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret -
Vilka behörigheter ger ekonomiprogammet?
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå? Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en? Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga