Frågor och svar taggade med 'plugga' (27 st.)

2 Poäng

Gymnasieelev 2022-07-10

Jag har gått två av tre år på naturvetenskapsprogrammet, och vantrivs verkligen på den skolan jag går på. Jag har försökt att byta, men de få skolorna där jag känner andra människor och som jag skulle kunna tänka mig att byta till har inga platser, och köerna är så långa att det inte kommer att finnas några innan jag tar studenten. Helst av allt skulle jag vilja gå tredje året på distans och lägga upp undervisningen på egen hand, både på grund av att jag börjar bli ganska utmattad och inte orkar gå i skolan så mycket, men även för att jag då förhoppningsvis kan få lite ork till att vara på jobbet där jag trivs. Jag har gjort detta tidigare då jag har tentat av några kurser, och det fungerar bra. Jag har frågat min rektor, men fick till svar att skolan inte får lov att låta mig ha undervisningen på distans.

Jag undrar därför om det finns något sätt att byta till exempelvis komvux eller folkhögskola och gå sista året på distans? Hur fungerar det i sådana fall? Det jag mest har farhågor över är gymnasiearbetet. Jag hade tänkt att göra det på mitt jobb.

Kan även tillägga att jag är född 2002 och fyller 20 år i november, eftersom jag var sjuk ett tag och behövde ta en paus från skolan mellan högstadiet och gymnasiet.

1 Svar

2 Poäng

Mikael SYV på FrågaSYV 2022-07-10

Hej Emma,
från 1 juli det kalenderåret som man fyller 20 år "hör" man "till" komvux i stället för gymnasiet. Du söker till komvux i den kommunen där du är folkbokförd. Komvux brukar kunna erbjuda ganska många kurser på distans, men det är rätt olika i olika kommuner vilka kurser som erbjuds och vilka av de som finns att söka på distans.
Du har annars rätt att läsa den utbildning där du är antagen, alltså på din egen gymnasieskola (här träder "rätten att fullfölja utbildning" fram). Att andra gymnasieskolor har eller inte har platser kommer inte spela någon roll, för du kan inte byta inom gymnasieskola p ga din ålder.

FOLKHÖGSKOLA
Vad gäller folkhögskolorna så är det Allmänna kurser som du söker till. Ansökningsperioder till folkhögskolorna brukar ligga under våren och nu kan man endast komma in om det finns ledig plats. Du kan på en folkhögskola uppnå omdöme om grundläggande behörighet på ett år eller på längre tid. Egentligen är utbildning på allmänna kurser 3 år (6 terminer) men på grund av att du har betygen från 2 år på gymnasiet kommer din utbildning, med stor sannolikhet, bli kortare (ett läsår som kortast).

FÖRDELAR FÖR GYMNASIEELEVER
Det finns fördelar för gymnasieelever jämfört med komvux och folkhögskolorna. T.ex har gymnasieeleverna rätt att läsa på heltid, har också rätt till busskort, gratis lunch och gratis kurslitteratur. De fördelarna finns inte på komvux eller på folkhögskolorna. Du får själv bekosta resorna till skolan, du får köpa egen mat och du kan behöva köpa kurslitteratur av "egna pengar". Folkhögskolorna brukar också ta ut en avgift på mellan 400 och 800 kr. per termin... för "kopieringskostnader" och liknande. På allmänna kurser på folkhögskolorna brukar man få läsa på heltid. Att du på endast ett läsår uppnår omdöme om grundläggande behörighet kan, dock, på förhand, inte garanteras. Det kan ta längre tid, t.ex 3 eller 4 terminer.
På komvux kanske du inte får läsa på heltid, utan på deltid och med det kan det ta längre tid att uppnå kraven för examensbevis. Du söker till varje kurs på komvux separat och får antagningsbesked för varje kurs - separat (du kanske kommer in på några kurser, men inte på de andra); startdatum för komvux-kurserna kan också vara olika - du kanske läser på heltid en del av terminen, och deltid - en annan del av terminen. Komvux garanterar inte heltidsstudieplatserna på gymnasienivå.
Du kommer också "förlora" ditt betyg i idrott och hälsa 1. Betyget finns kvar men det får ej ingå i examensbevis från komvux. Så, om du har högt betyg i kursen idrott och hälsa 1 så är det synd att det betyget ej kommer räknas in i ditt jämförelsetal/meritvärde.
På komvux kommer du göra Komvuxarbete och inte gymnasiearbete.
På folkhögskolorna finns inte "gymnasie-" eller "komvuxarbete" som en separat kurs - du får fråga de som jobbar på folkhögskolorna om detaljer hur upplägget för dig blir; om du blir antagen till Allmänna kurser på någon folkhögskola, kommer de utbildningsansvariga göra en "översyn" av dina betyg och kommer med förslag på studieupplägget för dig.

Mina förslag till dig är att du ser vad komvux i din kommun (där du är folkbokförd) kan erbjuda - när ansökningsperioden var - det kan hända att du hade behövt göra ansökan t.ex senast 1 maj för att ha en chans att få studieplats från mitten på augusti. När nästa ansökningsperiod blir i din kommun vet jag inte - för jag vet inte vilken kommun du är folkbokförd i. Du förlorar inget på att lägga in en ansökan till komvux - om ansökan är öppen.
Du kan också se över möjlighet att söka till allmänna kurser på folkhögskolorna. Du är sent ute och det kan inte garanteras att du ska kunna börja läsa när läsåret börjar - om du hoppar av din gymnasieskola.

OM DU VILL FÖRSÖKA BLI KLAR MED GYMNASIAL UTBILDNING TILL NÄSTA SOMMAR...
Jag vill råda dig att först få en ny studieplats - på komvux eller på en folkhögskola och först efter det hoppa av gymnasiet - om du vill försöka bli klar med gymnasiet till nästa sommar. Du kan annars hoppa av gymnasiet och se sen när du kan börja läsa... du kan jobba ett tag och söka studierna senare, om ett tag.

SAMMANFATTNING
Att garanterat ha studieplats på heltid och få läsa alla de kurserna som du behöver får att kunna uppnå kraven för examensbevis kan du (tyvärr) endast på din egen gymnasieskola.
Du kan ha tur och få plats på komvuxkurser på heltid till läsårets början (här beror det på hur situationen ser ut på komvux i den kommunen där du är folkbokförd).
Du kan också ha tur med folkhögskolorna och kunna komma in på allmänna kurser och få omdöme om grundläggande behörighet till nästa sommar. Några garantier på att till läsårets början få plats på komvux eller på en folkhögskola kan du inte få. Du får söka och se vad som händer. Vi håller tummarna!