Hej, jag går ekonomiprogrammet i 2:an men skulle vilja läsa några naturvetenskaps kurser. Typ som Fysik 1 med mera. Jag har frågat min rektor på ekonomiprogrammet om det är möjligt att läsa det som en prövning utöver mina programgemensamma kurser och i-val. Men hon säger att möjligheten inte finns. Men jag har en vän so läste flera andra kurser så som jag vill göra utan att det hade något att göra med sitt program (utöver i-val). Jag har hört talas om prövningsenheten som finns i Göteborg där jag bor men det står att det endast är för icke gymnasielever( men är inte det komvux?), Måste jag hitta en ny skola och fråga om jag kan göra det där och sedan byta eller kan jag gå till prövningsenheten även fast jag är en gymnasieelev och betala typ 500kr för att göra en prövning på t.ex Fysik 1. Finns bara möjligheten på mitt gymnasium jag är inskriven på eller finns det på fler ställen?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31972 frågor besvarade.
Kan man läsa extra kurser under gymnasietiden?
1 Svar
Hej Greger.
Jag måste svara att din rektor har (tyvärr) rätt. De som är gymnasieelever läser kurser på eller via sin gymnasieskola. Prövningar får gymnasieelever göra också på sin gymnasieskola och endast i 2 fall: om de fick F i en kurs de läste eller om obligatorisk kurs inte kan erbjudas undervisning i. Komvux tar in elever när de är 20 år eller de yngre när de har genomfört 3-årig utbildning på gymnasiets nationella program.
Du skriver att du har en vän som läste flera andra kurser så som du vill göra utan att det hade något att göra med hans/hennes program (utöver i-val). Fråga din kompis var hen läste de kurserna. Jag tror hen svarar att hen läste på sin egen gymnasieskola. Problemet är att det är inte elevens rättighet att läsa så kallade "utökade" kurser (utökat program). Om eleven vill och skola har möjlighet, kan rektor bevilja läsa U-kurser (utökat program). Förutom det att eleven vill och skolan också har möjlighet (här tänker jag på att Fysik-kurserna läses på NA & TE och om din skola inte har de programmen, så finns det ju inte ens fysiklärare på skolan), så måste också rektor göra bedömning att den ordinarie undervisningen inte bli lidande (alltså eleven måste vara så pass duktig och motiverad att hen vid studier på mer än heltid inte kommer riskera få F i sina vanliga/obligatoriska kurser).
Läsa en kurs på en annan gymnasieskola?
Om du vänder dig till en annan gymnasieskola med frågan om du får läsa någon kurs där, får du Nej som svar. Det handlar om resurser (budget/ekonomi). Den andra skolan får inte elevpeng för att ge dig undervisning och kommer därför svara att du måste i så fall byta helt till den nya skolan (om den nya skolan har ledig plats och kan dessutom erbjuda dig läsa fysik på ekonomiprogrammet som U-kurs, utökat program). Det är inte en omöjlig lösning. Om du hittar en gymnasieskola med ekonomiprogrammet som lovar dig att du ska få läsa fysik1a och som har ledig plats kan du byta till den nya skolan. Leta bland de skolorna som har NA eller TE i sitt utbud, för att det i så fall finns undervisning i fysik på de skolorna för NA och TE-elever (för att fysik1a är en obligatorisk kurs på de 2 programmen).
Exempel på gymnasieskolorna i Gbg som erbjuder EK och minst ett av programmen, NA eller TE - se nedan:
Angeredsgymnasiet, Donnergymnasiet ,Drottning Blankas gymn.skola, Klara teoretiska Vallgatan, Sjölins, - erbjuder EK och NA;
Jensen, Kitas ,Klara teoretiska Postgatan, Kunskapsgymnasiet, - erbjuder EK och både NA och TE.
Det är inte realistiskt att tro att man kan byta mitt i läsåret och börja läsa fysik mitt i läsåret på en ny gymnasieskola. Det som är realistiskt - att byta mellan årskurserna, alltså efter år2 innan år3, på sommarlovet. Här är dock en svårighet också att din kursplan måste stämma överens med den nya skolans kursplan (annars ska du inte kunna uppnå kraven för examensbevis). Om en elev byter efter år1 inför år2, då kan rektor på den nya skolan fatta beslut om Indivuduellt anpassat program, men efter det att eleven gick ut år2 finns inte den möjlighet längre och då måste sammansättning av kurserna helt rätt och olika gymnasieskolor ger inte alltid kurser i samma följd (exempel: på vissa gymnasieskolor under vissa år kan kursen idrott-och-hälsa 1 läsas under år2 eller år3, men de flesta skolorna läses den under år1.).
De flesta elever som byter gymnasieskola gör det mellan åren 1 och 2. På den nya skolan kan man då justera deras kursutbud både genom Individuellt anpassat program och så finns det även mer tid, hela 2 läsår, kvar att "disponera med".
Att du ska leta fram en ny skola som kan ge dig möjlighet att läsa fysik1a under år3 och att du ska byta och allt ska gå smidigt till kan gå bra men det är mycket jobb du måste göra själv och jag kan inte ge dig garanti på att lyckas. Det är upp till dig om du vill försöka.
Tips!
Om det på din skola finns NA eller TE och med det finns undervisning i fysik1a, försök motivera för rektorn varför du vill läsa den kursen. Uppvisar du goda studieresultat, har utmärkt närvaro + har lite tur, så kan det gå bra att du får rektor att fatta beslut om utökat program för dig. Om det på din skola inte finns NA eller TE, då kan din skola (teoretiskt sett) köpa den kursen för dig på en annan skola - men sådant sker extremt sällan; förklaringar - det är dyrt för din skola; din skola måste inte göra det; om du får läsa en kurs på en annan skola, som din skola betalar för, borde alla andra elever som så önskar också få ... och det blir inte hållbart (ekonomiskt sett) för din skola.
Om du inte ska få läsa fysik1a på din skola och du inte vill eller kan byta skola, är mitt råd att du bedriver självstudier och efter studenten försöker så fort som möjligt göra prövning i kursen.
"Sista utvägen" blir då att du efter gymnasiet söker läsa fysik1a på komvux. Den kursen läser man på heltid på 7.5 veckor eller på halvtid under 15 veckor.
Nu kom jag också på att i fall din gymnasieskola har NA eller TE i sitt utbud och med det finns också undervisning i fysik1a på din skola, varför kan du inte i så fall försöka läsa fysik1a inom Individuellt val? Hinder här kan dock uppstå: både i schemat-krock (om du har en annan, för dig obligatorisk, kurs på samma tider som fysik1a lektionerna går) och i det faktum att fysik1a är på 150 poäng och för att matcha så att det blir 200poäng inom Individuellt val, måste du läsa en 50-poängskurs (och det finns över huvudet taget få 50p.kurser).
Frågor och svar taggade med 'statistik' (17 st.)
-
Måste det vara statistik?
Hej. Jag går nu på socionomprogrammet men inser att det är mycket med excel som vi håller på med vilket vi också i framtiden kommer arbeta med men undra om det går att jobba mer med människor än just att hålla på och räkna,...
Hej!inom din utbildning, socionomprogrammet, måste du genomföra alla kurser som ingår i programmet och bli godkänd på alla kurser för att kunna ta ut socionomexamen. Du kan inte utesluta, från... Läs hela svaret -
Tillämpad statistik eller handelsrättsligöversiktskurs?
Jag har nyligen pluggat 15hp grundläggande statistik men ska nu välja mellan två kurser varav ena är tillämpad statistik och den andra är handelsrätttslig översiktskurs, båda är på 15hp . Min fråga är då när...
Hej,Ditt val mellan en kurs i tillämpad statistik och en i handelsrätt beror på dina framtida mål, intressen och vilken karriärväg du vill följa. Låt mig ge... Läs hela svaret -
Vad behövs för att bli verksamhetsutvecklare?
Jag har studerat tidigare på högskola inom neurovetenskap samt UX-design (IT), men det har visat sig vara svårt att få in foten som junior UX-designer nu. Därför funderar jag på att möjligen bygga min egna kandidat, att jag använder dessa...
Hej,när jag läste din fråga tänkte jag direkt på yrket Statistiker - se framtid.se/yrke/statistiker - man jobbar med statistik inom så gott som alla verksamheter.... Läs hela svaret -
Statistik av meritvärden från gymnasiet presenterat i en bell curve ?
Hej Jag har letat ett tag nu efter statistik som presenteras i from en bell curve gällande gymnasiebetyg. Jag vill alltså hitta statistik som exempelvis kan presentera hur många procent elever som fick över 15 i merit osv. Finns det någonstans där man kan...
Hej Peter,du har meritvärde på 21.10 skriver du. Om man har alla A-betygen i alla kurser som räknas in i jämförelsetal/snittbetyget då har man... Läs hela svaret -
Vilka utbildningar kan leda till ett arbete som kryptolog?
Hej, jag skulle vilja veta vilka eftergymnasiala utbildningar som kan leda till ett yrke som passar mig. Det jag vill fokusera på inom mitt yrke är nog främst kryptologi, statistik, och IT-/cybersäkerhet. En gnutta ekonomi skadar inte heller (jobbar gärna med kryptovalutor i framtiden). Jag...
Hej Affe,vill du jobba med att kravställa, granska och godkänna kryptosystem och IT-säkerhetprodukter? eller som eller som Kryptokonsult, se framtid.se/yrke/kryptokonsult ?Titta... Läs hela svaret -
Statistik gymnasiebetyg, standard avvikelse?
Hejsan, jag undrar om det är möjligt att hitta statistik på gymnasiebetyg som visas med standardavvikelse? Vill helst veta vart jag ligger procentuellt på betyg skalan.
Hej,se om du hittar information som du efterfrågar via skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik och om du inte hittar, kontakta Skolverket. 08-52733200 - är tel.nr till Skolverket eller maila till Upplysningstjänsten [email protected] -
Hur många procent elever har 330?
Hej! Jag undrar om hur många procent av elever i Sverige går ut i nian med ett meritvärde på 330. Finns det någon statistik över slutbetyg i nian?
Hej Kaja,du får gärna kontakta Skolverket och be dem få fram statistik åt dig.Det jag kan svara (på ett ungefär, enligt ett svar från Skolverkets statistiska avdelningen som vi fick... Läs hela svaret -
Sabbatsår/gå om årskurs 1 på gymnasiet?
Hej! Jag började gymnasiet HT-19 men hoppade av i november för att jag inte trivdes. Har sökt om till ettan på ett annat gymnasium och ser framemot att få börja där. Hur vanligt är det att folk tar sabbatsår eller går om ettan?
Hej Elin,jag vet inte om det finns någon sammanställd statistik över hur ofta det förekommer att eleverna går om ett år på gymnasiet. Enligt min erfarenhet så finns det i nästan... Läs hela svaret -
Fråga om Statistiker?
Hej! Undrar om de är möjligt att bli läsa till Statistiker och vad man ska läsa på högskola då? Samt att jag har läst samhälles linjen betende och undrar om jag kan söka in till de ändå?
Hej Benjamin,Akademisk utbildning krävs, dvs att du har studerat matematik och/eller statistik på högskole-/universitetesnivå om man vill kunna jobba som Statistiker i Sverige. Yrket är icke-reglerat,... Läs hela svaret -
Hur ser percentilfördelningen av meritvärden ut?
Jag söker ett statistiskt dataset där jag kan svara på frågor av typen: Hur många procent brukar gå ut med >XX.X i meritvärde? Specifikt, vad har den översta percentilen i meritvärde? Jag hittar inte detta offentligt på skolverkets...
Hej Loke,numera är betygskraven "absoluta" dvs elevernas kunskaper jämförs med kraven för betyg (och eleverna får ej jämföras med varandra i samma klass, skola eller stad),... Läs hela svaret -
Hur många procent av Sveriges elever har fått minst 322,5 meritpoäng?
Hur många procent av Sveriges elever har fått minst 322,5 meritpoäng som slutbetyg i 9an?
Hej David,det kanske går att få fram den sorters statistik från Skolverkets statistiska avdelningen, men varför skulle man göra det? Det jag känner till... Läs hela svaret -
Få särskild behörighet under termin?
Hej, Till hösten har jag sökt tre kurser i statistik på GU: Statistik 1, 2a och 2b. 1 är på första halvan av terminen, 2a och 2b är på var sin halva av sista halvan av terminen. Statistik 1 ger mig behörighet till 2a och 2b, men då jag inte läst 1 än står det att jag är obehörig till 2a...
Det här är en fråga till antagningsgruppen på just det lärosäte dit du söker - de måste kunna svara på det, då det är deras utbildningar, men testa även att ringa till Antagning.se 0771-550720 -
Betygssnitt i Sverige?
Hej! Jag undrar vart man hittar statistik på vad för meritpoäng som är vanligast i Sverige eller Stockholm. Vill veta hur min merit förhåller sig till resten av min årgång, tex om jag är topp 50% eller topp 10%?
Hej Anna,Statistiska Central Byrån sammanställer den sorters statistik - bl a på uppdrag av Skolverket. tyvärr kommer de sammanställningar med stor fördröjning - upp till 2år. Det är... Läs hela svaret -
Någon statistik på reserver och upprop på KTH?
Hej. Jag är 4e plats på reserv på KTH i Haninge ( högskoleingenjör - datorteknik). Finns det någon statistik tillgänglig för hur det ser ut för reserver som blir antagna efter uppropet?
Hej Danne! Jag är inte helt säker på vilken statistik du efterfrågar: vill du veta "sannolikhet" att komma in som reserv nr.4? Eller vill du veta om reserver, som kom in sent (hoppade in i... Läs hela svaret -
min son har 340 p hur många procent i Sverige har denne högste poäng?
hej min son har 340 p hur många procent i sverige har denne högste poäng
Hej Sascha! Din son som har högsta betyg i alla ämnen är jätteduktig! Ang. svar på din fråga, så hittar jag tyvärr inte den info. Ska... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga