Frågor och svar taggade med 'universitetet' (25 st.)

3 Poäng

Yunis 2020-11-26

Jag är intresserad av att plugga lärare under så kort tid så möjligt för att jag ska hinna göra andra ambitioner. Kompletterande pedagogisk utbildning verkar vara ett alternativ då man kan få lärarlegitimation i ett ämne efter att ha pluggat 90 HP i det ämne man ska undervisa. Kan man bli lärare genom att plugga 90 HP individuella matte kurser på universitet och sen ta Kompletterande pedagogisk utbildning. Jag vill i sådana fall veta om man kan göra så med alla ämnen. Under finner du information om behörighetskrav för Kompletterande pedagogisk utbildning och annan info. https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/program/kompletterande-pedagogisk-utbildning#Beh%C3%B6righetskrav%20vid%20SU

1 Svar

4 Poäng

Mikael SYV på FrågaSYV 2020-11-27

Hej Yunis,
att bli lärare med legitimation i ett ämne är ett Undantag och vi kan inte direkt rekommendera det. Och detta av flera anledningar:
- det är svårt att få heltidstjänst (kanske t o m omöjligt) med endast ett undervisningsämne;
- det är svårt att komma in på KPU med endast ett undervisningsämne.
Var KPU kommer erbjudas om 2 år och i vilka ämnen och med hur många platser att tillsätta - är det ingen idag som kan svara på. Utbildningsutbud förändras.
OBS! för att bli gymnasielärare i matematik (du tar upp det ämnet i din fråga) krävs det 120 högskolepoäng.
90 hp är det för lärare på grundskolan/högstadiet, år 7-9. Och på högstadiet är de flesta lärare behöriga i 3 ämnen. De lärare som nyanställs ersätter de lärare som går i pension eller på förändraledighet. Exempel: lärare Ulla Karlson, som är behörig och undervisar i matte, samhällskunskap och engelska på en högstadieskola ska gå i pension. Rektor söker en ny lärare att ersätta henne med. Om du söker jobbet med endast behörighet i matte, vem ska då undervisa i samhällskunskap och i engelska? I så fall skulle skola behöva omfördela hela undervisnings-upplägget "kring dig" så att du får alla de mattetimmarna som finns på hela skolan och andra lärare som idag undervisar i matte, gymnastik och svenska, ska fortsättningsvis endast undervisa i gympa och svenska men inte i matte -- det är inte särskilt realistiskt att förvänta sig att hela skolans schemat ska göras kring en enda lärare.
Det finns givetvis lärare som är behöriga i ett ämne, men då är det ofta gymnasielärare. Som gymnasielärare är man behörig även på högstadiet. En sådan lärare kan i så fall jobba deltid på gymnasiet och deltid på högstadiet men får ofta ändå undervisa även i ämnen där hen inte är behörig för att schemat ska gå ihop och om hen vill ha heltidsjobb.
Svårighet att komma in på KPU_ KPU prioriterar sökande som ska bli behöriga i fler ämnen. Gymnasielärare är ofta behöriga i 2 ämnen och grundskolelärare - i 3 ämnen. Om det blir konkurrens om KPU-platserna, kommer de som ska bli lärare i flera ämnen komma in först, sedan kanske det inte finns plats kvar.

Sammanfattning
Svenska skolsystemet är uppbyggt kring att grundskole- & gymnasielärare är behöriga i flera ämnen och pga det blir hen som endast är behörig i ett ämne "en svårplacerad" lärare. Men är man beredd att jobba deltid eller undervisa i ämnen utan att vara behörig i dem + har tur att bli antagen till KPU med endast ett ämne - då kan man givetvis försöka gå den vägen.