Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32017 frågor besvarade.
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
3Poäng
Therése
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.
Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?
Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?
du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.
Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.
Utökat svar
När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.
Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)
Utökat svar
Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år.
För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.
Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.
Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.
Utökat svar
Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(
Utökat svar
Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.
Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.
Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt.
Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.
Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.
Utökat svar
Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.
Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:
Hej,
Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
Med vänlig hälsning Utbildningssamordnare Education Coordinator Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Department of Visual Arts and Sloyd Education
Frågor och svar taggade med 'urvalsgrupper' (104 st.)
Hej SYV! Om jag gör prövning i ett ämne jag inte har något betyg i, till exempel svenska 3, och ansöker till universitet, är jag då med i urvalsgrupp BII? Med tanke på att det är prövning även mitt betyg baseras på och inte en...
Milla : :
Hej,min uppfattning är att om du får betyg, även Prövningsbetyg, som är daterat (datum för utfärdandet) innan datum för IB-diploma, då är det inte en komplettering, utan du... Läs hela svaret
I mitt IB program har inte jag valt svenska som ämne alls, vilket innebär att för att vara behörig till svenska universitet kommer jag att behöva göra tisus prov. Jag tar diplom våren 2024. Jag har gjort tisus provet två...
Milla : :
Hej!Det du skriver i slutet av din fråga, nämligen "jag har fått höra från någon källa att om man ansöker universitet och inte har behörigheten för ett visst program man... Läs hela svaret
Jag har ett samlat betygsdokument från gymnasiet (från 2008) och läste sen på Folkhögskola (2008/2009) och fick då behörighet till högre studier. Gjort högskoleprovet 2ggr och undersöker nu möjlighet till längre provtid på grund av att jag läser extremt sakta. Från folkhögskolan fick jag omdöme...
Milla : :
Hej,jag ställde i kommentaren till din fråga följande frågor till dig: Vilken utbildning vill du komma in på - på eftergymnasial nivå? vilket... Läs hela svaret
Vilken antagningskvot räknas man in i om man höjer sina betyg genom betald prövning under gymnasietiden? Alltså att skolan har erbjudit prövning för att höja ett betyg man är godkänd i i utbyte mot en kostnad innan man tar studenten, räknas...
Milla : :
Hej,i det fallet du beskriver prövas du i BI, direktgruppen. De högre betygen kommer ju ingå i ditt examensbevis från gymnasiet; du kommer alltså inte komplettera efter gymnasiet, det blir med det inte en komplettering.
Hej, Jag vill plugga sport management- programmet i höst och har lite frågor om i vilken urvalsgrupp jag kommer hamna i. Jag läser just nu på matte 3b på komvux eftersom jag fick F i den kursen på gymnasiet och godkänt matte 3b är ett krävs...
Milla : :
Hej,eftersom du har examensbevis från gymnasiet, då är kurserna "låsta" för dig och du måste få högre betyg i samma kurser som redan finns i ditt examensbevis... Läs hela svaret
Försvinner jag från bi om jag gör prövningar och pluggar upp mina betyg eller söker jag då in i både bi och bii?
Milla : :
Hej,om du innan du gör kompletteringar redan är Behörig, då prövas du även fortsättningsvis i BI (med det meritvärde som du hade innan du höjde dina betyg genom en komplettering). Och du... Läs hela svaret
Hej! Jag vet att denna fråga in är inte relaterad till antagningspoäng, kurser eller betyg. Men, jag undrar om sannolikheten att du kommer in på det programmet som du har valt i Högskolan/universiteten beroende på vad studerade på gymnasiet. Om en person...
Milla : :
Hej,svar på din fråga är både Nej och också (ibland) ja, konstigt nog. Det är komplicerat.Jag ska försöka förklara:till svenska högskole-... Läs hela svaret
Hej! Efter gymnasieexamen hade jag bara 1,5 i merit. Jag valde därför att läsa spanska 4 på Komvux för att uppnå 2,0. Hur räknas detta in i mitt gymnasiebetyg? Och hur fungerar det när jag söker in till universitet?
Milla : :
Hej,godkänt betyg i moderna språk 4 ger + 1.0 meritpoäng (till de utbildningar som accepterar meritpoängen och det är nästan alla svenska universitetsutbildningar). Du får gärna läsa en... Läs hela svaret
Hej, Jag läser extra kurser på komvux (jag har en avslutad gymnasieutbildning). Jag har kunnat söka in till t.ex Matematik på SU i B1. Kommer betygen jag får på extra kurserna på komvux att påverka B1 om jag söker in till t.ex matematiken...
Milla : :
Hej,om du var behörig innan du läser "extra-kurser" så kommer du även fortsättningsvis prövas i BI (direktgruppen) med det meritvärde som du hade på dina betyg som finns i... Läs hela svaret
Hej! Jag tog examen från gymnasiet, nu tänker jag ta modersmål steg 3&4. De kurserna har jag inte läst i gymnasiet. Frågan är om jag tar de räknas jag sen som BII när jag söker till UNI ? Eller är det bara de som höjer kurser som...
Milla : :
Hej,kurserna i ämnet modersmål krävs (som regel) inte till någon svensk högskole-universitetsutbildning och de kurserna ger inte heller några meritpoäng, därför kommer inte de betygen... Läs hela svaret
Hej! Jag har allmän behörighet och är behörig till det program jag söker. Om jag gör prövningar i kurser som jag redan har godkänt i för att höja betygen, hamnar jag då i både U1 och U2 gruppen, varav i första U1 jag...
Milla : :
Hejsan,om du redan innan komplettering eller höjning av ditt meritvärde är behörig, då kommer du även fortsättningsvis prövas i urvalsgruppen BI (som kallas... Läs hela svaret
Om man gör en prövning i ett ämne man inte läst på gymnasiet, exempelvis entrpenörskap när man läst samhällskunskap, hamnar man i kategori BII när man söker till universitetet då?
Milla : :
Nej, det gör man inte. Betyget i kurserna som inte ingår i examensbevis från gymnasiet och som inte krävs för särskild behörighet och som inte heller ger meritpoäng påverkar inte ditt... Läs hela svaret
Hej! Jag har tagit examen i år, pluggade natur/natur. Jag tänkte komplettera vissa betyg jag har och då vet jag att jag kommer stå i båda BI och BII. Det jag inte fattat vad är syftet att man står fortfarande i BI med sina gamla betyg, om jag från...
Milla : :
Hej,antagningsgränserna åker upp och ner. De bestäms inte på förhand. Hur högt antagningsgränsen "hamnar" beror på hur höga meriter de sökande... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man kan läsa in ämnen som ger särskild behörighet på vuxenutbildningen när man har fått ett studieomdöme på folkhögskola som ger grundläggande behörighet? Om detta går, vilken kvot hamnar man i när...
Milla : :
Hej,det är Antagning.se som placerar i urvalsgrupperna (när man gör anmälan på www.antagning.se) och det är deras tolkning av reglerna som gäller. Jag jobbar inte på antagning.se men min... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om vad antagningsgränsen för läkarprogrammet på Örebro samt Umeå universitet låg på(Vt/Ht-23)? Hur många B har man råd med för att kunna komma in? Tack så oerhört mycket för all hjälp!
Milla : :
Hej,det finns fler olika urvalsgrupper: betygsgrupperna BI och BII; folkhögskolegruppen BF; högskoleprovsurval HP och du skriver inte inom vilken eller vilka urvalsgrupper som du vill veta var... Läs hela svaret