Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32132 frågor besvarade.
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
3Poäng
Therése
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.
Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?
Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?
du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.
Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.
Utökat svar
När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.
Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)
Utökat svar
Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år.
För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.
Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.
Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.
Utökat svar
Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(
Utökat svar
Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.
Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.
Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt.
Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.
Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.
Utökat svar
Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.
Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:
Hej,
Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
Med vänlig hälsning Utbildningssamordnare Education Coordinator Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Department of Visual Arts and Sloyd Education
Frågor och svar taggade med 'påverkan på jämförelsetal' (9 st.)
Hej!
Jag har läst gymnasie- och komvuxkurser om 2350 poäng och är behörig för högskola. Om jag vill höja mitt jämförelsetal kan jag läsa en ny 100-poängs kurs och få exempelvis A i den.
När jag räknar på det mitt nya jämförelsetal då, utgår jag från snittet av mina 2450 poäng - eller - kan...
Milla : :
Hej Johan,svaret är tyvärr Nej, det går inte att göra tilläggskomplettering, alltså att räkna in en ny kurs som inte finns i ditt slutbetyg i andra fall än om... Läs hela svaret
Hej!
Jag läser ett 4e år på gymnasiet och kommer att ha läst över 2500 kurspoäng vid årets slut. Inkluderas alla kurser i meritvärdet? Eller finns det någon viss mängd poäng man räknar ihop av sina bästa betyg?
Det fjärde året läser jag till en gymnasieexamen men har även utökat min...
Julia: :
Hej!Det är tyvärr rätt komplicerat men jag ska försöka förklara så tydligt som möjligt.Examensbevis från gymnasieskolan inkluderar oftast inga U-kurser (utökade... Läs hela svaret
Hej! Har förstått att Handelshögskolan inte använder sig av meritpoäng i ansökningar. Min fråga är dock om jag kan använda kurserna från mina meritpoäng (som jag har höga betyg i) och byta bort kurser som jag har sämre betyg i.
På hemsidan står det "Tänk på att vi inte tillämpar meritpoäng...
Mikael: :
Om du redan fått ut examensbevis då är det en situation men annars är det en annorlunda situation. Om du ännu inte fått ut examensbevis kan du kanske påverka hur ditt examensbevis... Läs hela svaret
Hej! Jag har en fundering. En av kraven för att bli antagen till läkarprogrammet är att man har både grundläggande behörighet och godkända betyg i Kemi2, Fysik 2, biologi 2 och Matte 4. Jag har läst samhällsvetenskap och gick ut med giltigt...
Anna: :
Hejsan,du behöver ha godkända betyg i kurser i kemi, biologi och fysik på nivå 2 och i matematik 4. Hur du skaffar de betygen är upp till dig.Vill du läsa på komvux, så kommer... Läs hela svaret
Hej,
Jag undrar om utökade kurser på gymnasiet räknas med i betyget om det är
en meritgivande kurs. Mer specifikt läste jag kursen spanska 4 som utökad kurs, och fick ett högt betyg som jag gärna vill skall räknas med i mitt jämförelsetal. Kommer kursens betyg att räknas in i...
Anna: :
Ja, betyg i kurser som ger meritpoäng för dig med Examensbevis, räknas in i ditt jämförelsetal, även om kurser i ditt examensbevis är utökade. Du kan läsa om det på gymnasieguiden.se
Hej, det är så att jag läser ett program med de antal poäng som krävs för en gymnasieexamen, (2500 poäng). Jag skulle vilja välja till extra kurser, har redan lagt till en 100p kurs i trean, jag undrar om jag kan lägga till FLER kurser, skulle gärna vilja läsa 200 p extra. Min fråga är, är det...
Daniel: :
Hej Nadja,det är Rektor som fattar beslut om eleverna på gymnasiet får läsa extrakurser, de så kallade U-kurser (utökade). De kurser som i examensbeviset markeras som U-kurser - räknas in i... Läs hela svaret
Undrar om ett A i ett icke merit givande IV-val tex Idrott - styrketräning, ger mig ett högre jämförelse tal till att söka in på högskola än ett E i Engelska 7. Om mitt jämförelse tal redan är lågt.
Anna: :
Hej Fredrik!
Vi kan ta ett exempel. Vi säger att du har D-betyg i alla gymnasiala kurser, förutom gymnasiearbete (där man bara kan få F eller E i betyg) och förutom Idrott (styrketräning) och... Läs hela svaret
Jag har haft franska som modera språk i grundskolan men jag skulle vilja byta till tyska 1 på gymnasiet. Min fråga är då såhär: Varför ska man plugga om man ändå inte får meritpoäng för 1an och 2an av moderna språk?
Anna: :
Hej Roman!
På fyra av de högsoleförberedande programmen är det obligatoriskt att läsa Moderna språk. Och om man inte vill eller inte kan läsa Moderna språk 3, t.ex. pga... Läs hela svaret
Jag saknar ma3c och fy2 för att få behörigheten jag behöver. Frågan jag har är att ifall jag läser ett tekniskt basår på en högskola räknas det då som att jag har läst dem ämnena enskilt och kan jag ansöka till en högskola med dem ämnena?
Milla : :
Hej Daniel!
Om du får godkända betyg i gymnasiala kurser på ett naturvetenskapligt basår på högskola, så har du GODKÄNDA BETYG och har behörighet till de utbildningar där de kurserna krävs för särskild behörighet.
Du får dock... Läs hela svaret