Therése
    Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.

    Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?

    Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?

    Tack på förhand!
    • Julia : Vilka kurser i "design" tänker du på i första hand? Kan du nämna de kurserna i vilka du själv vill undervisa i? :)
    • : På min skola finns det en kurs som heter design, jag läser den just nu. Vi arbetar mycket i illustrstor, designar saker, allt ifrån en tepåse till möbler. Så jag vill undervisa i design, möjligtvis bild. :)
    • Julia : Du får hemskt gärna fråga din lärare i Design vad hen har för utbildning och på vilka villkor hen är anställd. Förklara för läraren att du själv vill bli lärare i Design. Det kan vara så att läraren är anställd under en termin; sedan letar rektor efter en behörig lärare och i fall det inte hittas någon, förlänger rektor lärarens anställning i ännu en termin. Det kan också vara så att din lärare i Design är behörig lärare i teknik och matematik; eller i Bild och idrott... eller i vilka ämnen som helst, men undervisar även i design.
    • : Min lärare har en utbildning på 5 år på Konstfack i Stockholm. Okej, så då är alltså mina chanser inte så stora att bli anställd efter några kurser som berör designområdet?
    • Anna : Jo, om ingen behörig lärare söker, så blir rektor tvungen att anställa någon eller stända skolan. :( Då kan "vem som helst" få anställning i t.ex en termin eller i ett läsår. Vi känner till exempel när en obehörig lärare undervisade i Bild- och Slöjd i 8 år; hen fick ett läsår-i-taget- anställning. Sedan kom det en behörig lärare och den obehörige fick sparken. Det skedde på en liten ort med bara en skola och det var långt att pendla för att söka jobb på andra skolor för den obehörige läraren. Elever och föräldrar tyckte att den obehörige läraren med sin erfarenhet var mycket bättre, än den som var behörig med utan någon erfarenhet, men det kunde inte "hjälpas" för att behöriga lärare har företräde. Men den obehörige kunde haft tur och kunnat undervisa i många år till - om inte en behörig lärare sökte jobbet! :)
    Läs alla kommentarer

    2 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Therése,

    du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.

    Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.

    När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. 
    Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.

    Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)

    Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år. 

    För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. 
    Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. 
    Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? 
    Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.

    Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.

    Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.

    Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(

    Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.

    Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.

    Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt. 

    Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.

    Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.

    Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. 
    Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.

    • : Jag vill vara en lärare, men vill inte plugga i 5 år. Undrade mest om det finns s0
    • : oj.. fortsättning: om det finns så kallade "genvägar" dit.
    • Julia : Genvägar som finns idag är att försöka få jobb som obehörig lärare. Efter några år kan man komma in i ngt. projekt som "Lärarlyftet" eller VAL, Vidareutbildning Av Lärare - där man får hjälp att bli behörig. Vilka projekt och "genvägar" som kommer att finnas om några år, vet vi inte idag. :(
    • Julia : Ännu ett förslag är att om man orkar (är frisk, pigg och glad) läsa på mer än heltid - man får på högskolenivå läsa 150%, motsvarande 45 högskolepoäng per termin. På så sätt kan man läsa in sin utbildning snabbare. Det kan dock medföra hälsoproblem. Det rekommenderas inte till alla. Det inte heller alltid som det finns möjlighet att läsa det man behöver på snabbare takt än heltid.
    Läs alla kommentarer
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hejsan, i Design finns det idag följande gymnasiala kurser;

    och för mer info om de kurser kan man besöka www.skolverket.se/laroplaner

    Och utbildning har jag hittat endast på www.konstfack.se/sv/Utbildning/Lararutbildning/Amneslararprogrammet

    Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:

    Hej,
     
    Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
     
    I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
     
    Med vänlig hälsning
    Utbildningssamordnare
    Education Coordinator
    Institutionen för bild- och slöjdpedagogik
    Department of Visual Arts and Sloyd Education

    Frågor och svar taggade med '#basår' (10 st.)

    • Kevin

      Kan man läsa basår och prövning samtidigt (samt fråga om CSN)?

      Hej, Denna fråga är ganska komplicerad och jag skulle ta detta i akt långt innan. Nu är det så att jag gått ut gymnasiet med 18,07 i meritpoäng men det finns många kurser som kunde gått bättre. Min SYV på min skola har inte sagt samma grejer som det står på Google angående prövningar och...

      Mikael: : Du kan försöka få betyg i matte 1a,2a och 3b och om du får högre betyg kommer de högre betygen räknas in i ditt jämförelsetal. Som icke-gymnasieelev... Läs hela svaret
    • Nathalie

      Läkarprogrammet - basår?

      Hej! Jag har precis gått ut gymnasiet. Jag gick ekonomilinjen och fick en merit på ungefär 19. Jag har kommit fram till att jag väldigt gärna vill bli läkare men jag har för låg merit för att söka in samt inte läst kemi, biologi, fysik...

      Julia: : Hej,läkarprogrammet är i Sverige en av de mest populära utbildningar med många sökande som har höga meritvärden. Inte ens det absolut högsta meritvärde (som är 22,5) kan garantera... Läs hela svaret
    • Alice

      Vad är det bästa sätt att höja min snittbetyg?

      Jag fick studenten i 2018 och har 16.20 poäng eller jämförelsetal och har 2.5 meritpoäng. Nu vill jag komma in på en teknisk universitetsprogram men har läst ekonomiprogrammet på gymnasiet och är inte behörig. Jag har sökt information om att...

      Julia: : Hej Alice,om man har flera betyg i samma kurs, då är det det Högre betyget som gäller.****Ang. prövas i flera urvalsgrupper vid ansökan till högskola-universitet i... Läs hela svaret
    • Elsa

      "Får jag meritpoäng om jag läser engelska 7 på komvux?

      Hejsan! Jag har läst samhällsprogrammet på gymnasiet och har insett att min dröm är att läsa läkarprogrammet. Jag har 19,69 poäng från gymnasiet (jämförelsetal) och jag läste matematik 1b, 2b och 3b samt moderna språk 3 och 4...

      Julia: : Hej Elsa,för Moderna språk 3 och 4 får du 1,5 meritpoäng. får du godkänt betyg i engelska 7 får du ytterligare 1.0 meritpoäng och då blir det max i... Läs hela svaret
    • Alexander

      Får jag gå på tekniskt basår?

      Hej. Jag läste Teknikprogrammet i gymnasiet och har fått examen. Jag är dock inte behörig till de flesta civilingenjörutbildingar eftersom jag har inte läst Matematik 4 och Fysik 2. Får jag ansöka till Tekniskt basår i universitetet för att...

      Julia: : Hej Alexander,du kan läsa info på https://fragasyv.se/info/komvux-eller-naturvetenskapligt-basar****Det går att söka till basår på högskolenivå och till folkhögskolorna och till... Läs hela svaret
    • Anna

      Göra om basåret eller läsa upp på Komvux?

      Hej, Jag har under ett års tid läst naturvetenskapligt basår på universitetet. Dock har det inte gått som jag tänkt mig då annat hände i mitt övriga liv som fick mig att tappa studiemotivationen. Jag har snart gått ut till juni och har ej ännu hoppat av då jag hoppades på att ändå kunna...

      Mikael: : Hej Anna,sök till komvux i den kommunen där du är folkbokförd;sök samtidigt också till folkhögskolorna - vilken/vilka som helst folkhögskolor (här är det inte... Läs hela svaret
    • Anna

      Göra prövning eller läsa samma kurs, annat spår?

      Hej, jag skrev hit för ett tag sedan och frågade om råd gällande att läsa upp en kurs efter att ha gått ut gymnasiet.
      Nu är det så att jag läste estet på gymnasiet, där jag la till matte 2b, så har alltså...

      Anna: : Hejsan,för att höja ditt meritvärde kan jag råda dig att försöka få betyg i Matematik 1a och 2a. Det är nämligen så att i fall du får högre... Läs hela svaret
    • Ida

      Vilken urvalsgrupp hamnar man i efter matte 3b på ett basår?

      Hej! Jag har grundläggande behörighet och godkända betyg från gymnasiet, men jag går ett basår för att jag aldrig läste matte 3b på gymnasiet - jag undrar då vilken urvalsgrupp jag hamnar i när jag söker högskola? Räknas basår som en komplettering? Tack på förhand! /Ida

      Mikael: : Ja, basår räknas som kompIettering. men om du söker tiII en högskoIeutbiIdning som inte kräver matte 3, t.ex PsykoIogprogrammet, som kräver matte 2. Då... Läs hela svaret
    • Daniel

      vad händer om man ångrat sig när man tagit studenten?

      Hej! Jag ska börja i samhällsprogrammet till höst, jag väljer det för att jag inte är så bra på matte, jag är dock väldigt intresserad av naturvetenskap osv, så jag undrar om man tar studenten i samhällskunskap men ångrat sig och sedan vilja läsa naturvetenskapliga ämnen, hur går det till?

      Anna: : Hej Daniel, efter "studenten" dvs om du får Examensbevis från gymnasiet, kan du söka till komvux. Du kan också bedriva självstudier och göra prövnignar och få... Läs hela svaret
    • Lina

      Naturvetenskapligtbasår om man läst Ma4 redan?

      Jag går just nu Ekonomiprogrammet och funderar kanske på att bli läkare. Jag kommer att läsa Ma4 på individuella valet, kan jag fortfarande gå ett naturvetenskapligt-basår då? Kan man läsa Ma5 på basåret?

      Lena: : Hejsan, nja, läser du ett basår så läser du det som Läkarprogrammet och andra naturvetenskapliga utbildningar anser nödvändigt för dig att kunna - eftersom behörighetskravet är Matte 4 så är det upp till den... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga