Therése
    Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.

    Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?

    Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?

    Tack på förhand!
    • Julia : Vilka kurser i "design" tänker du på i första hand? Kan du nämna de kurserna i vilka du själv vill undervisa i? :)
    • : På min skola finns det en kurs som heter design, jag läser den just nu. Vi arbetar mycket i illustrstor, designar saker, allt ifrån en tepåse till möbler. Så jag vill undervisa i design, möjligtvis bild. :)
    • Julia : Du får hemskt gärna fråga din lärare i Design vad hen har för utbildning och på vilka villkor hen är anställd. Förklara för läraren att du själv vill bli lärare i Design. Det kan vara så att läraren är anställd under en termin; sedan letar rektor efter en behörig lärare och i fall det inte hittas någon, förlänger rektor lärarens anställning i ännu en termin. Det kan också vara så att din lärare i Design är behörig lärare i teknik och matematik; eller i Bild och idrott... eller i vilka ämnen som helst, men undervisar även i design.
    • : Min lärare har en utbildning på 5 år på Konstfack i Stockholm. Okej, så då är alltså mina chanser inte så stora att bli anställd efter några kurser som berör designområdet?
    • Anna : Jo, om ingen behörig lärare söker, så blir rektor tvungen att anställa någon eller stända skolan. :( Då kan "vem som helst" få anställning i t.ex en termin eller i ett läsår. Vi känner till exempel när en obehörig lärare undervisade i Bild- och Slöjd i 8 år; hen fick ett läsår-i-taget- anställning. Sedan kom det en behörig lärare och den obehörige fick sparken. Det skedde på en liten ort med bara en skola och det var långt att pendla för att söka jobb på andra skolor för den obehörige läraren. Elever och föräldrar tyckte att den obehörige läraren med sin erfarenhet var mycket bättre, än den som var behörig med utan någon erfarenhet, men det kunde inte "hjälpas" för att behöriga lärare har företräde. Men den obehörige kunde haft tur och kunnat undervisa i många år till - om inte en behörig lärare sökte jobbet! :)
    Läs alla kommentarer

    2 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Therése,

    du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.

    Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.

    När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. 
    Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.

    Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)

    Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år. 

    För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. 
    Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. 
    Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? 
    Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.

    Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.

    Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.

    Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(

    Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.

    Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.

    Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt. 

    Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.

    Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.

    Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. 
    Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.

    • : Jag vill vara en lärare, men vill inte plugga i 5 år. Undrade mest om det finns s0
    • : oj.. fortsättning: om det finns så kallade "genvägar" dit.
    • Julia : Genvägar som finns idag är att försöka få jobb som obehörig lärare. Efter några år kan man komma in i ngt. projekt som "Lärarlyftet" eller VAL, Vidareutbildning Av Lärare - där man får hjälp att bli behörig. Vilka projekt och "genvägar" som kommer att finnas om några år, vet vi inte idag. :(
    • Julia : Ännu ett förslag är att om man orkar (är frisk, pigg och glad) läsa på mer än heltid - man får på högskolenivå läsa 150%, motsvarande 45 högskolepoäng per termin. På så sätt kan man läsa in sin utbildning snabbare. Det kan dock medföra hälsoproblem. Det rekommenderas inte till alla. Det inte heller alltid som det finns möjlighet att läsa det man behöver på snabbare takt än heltid.
    Läs alla kommentarer
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hejsan, i Design finns det idag följande gymnasiala kurser;

    och för mer info om de kurser kan man besöka www.skolverket.se/laroplaner

    Och utbildning har jag hittat endast på www.konstfack.se/sv/Utbildning/Lararutbildning/Amneslararprogrammet

    Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:

    Hej,
     
    Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
     
    I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
     
    Med vänlig hälsning
    Utbildningssamordnare
    Education Coordinator
    Institutionen för bild- och slöjdpedagogik
    Department of Visual Arts and Sloyd Education

    Frågor och svar taggade med 'max antal F-poäng' (6 st.)

    • kaviar44

      Finns det något jag kan göra?

      Hej, undrar om det finns något jag kan göra åt detta, har hamnat i en riktigt jobbig situation där komvux syven räknat fel och att jag saknar 50 poäng för gymnasieexamen. Naiv som jag är tittade inte på detta utan tog syvens ord på att jag...

      Milla : : Hej!Det är 12 juni idag och sista dag för komplettering är den 20 juni, så det är en vecka kvar bara... suck. En 50p.gymnasiekurs kan man på heltid läsa på 2,5 veckor. Men det kanske... Läs hela svaret
    • Moe123

      Har 2600 poäng totalt på grund av komvux kan jag fortfarande ha 250 F?

      Jag har 250 poäng F från gymnasiet och en av kurserna va SVA 3 men jag har fått E i det nu med hjälp av komvux. Sen tog jag upp matte 4 för att jag ville ha mer val men fick F i det. Så jag ligger fortfarande på 250 poäng F totalt. Kan jag...

      Milla : : Hej,i examensbevis från komvux får inte kursen idrott-och-hälsa1 ingå, har du räknat bort de poängen, 100poäng?I examensbevis från komvux... Läs hela svaret
    • Kvinna

      F i de gymnasiegemensamma ämnen?

      Hej igen, Om man får F i ... - Historia 1a1 (50p), - Idrott och hälsa 1 (100p), - Naturkunskap 1a1 (50p), - Religionskunskap 1 (50p) - Samhällskunskap 1a1 (50p) (Totalt 300p) MEN har/får minst E i alla de andra gymnasiegemensamma ämnen, programgemensamma ämnen...

      Anna: : Hej Veronica,för att uppnå kraven för examensbevis finns det rätt många olika villkor som alla måste vara uppfyllda. T.ex måste gymnasiearbete finnas med rätt tema och... Läs hela svaret
    • Kvinna

      F i de gymnasiegemensamma ämnen?

      Hej igen, Om man får F i ... - Historia 1a1 (50p), - Idrott och hälsa 1 (100p), - Naturkunskap 1a1 (50p), - Religionskunskap 1 (50p) - Samhällskunskap 1a1 (50p) (Totalt 300p) MEN har/får minst E i alla de andra gymnasiegemensamma ämnen, programgemensamma ämnen...

      Anna: : Hej,om det är examensbevis från Gymnasiet då är det max 250 poäng F man kan ha och fortfarande uppfylla kraven för exam.bevis.Om det är examensbevis från Komvux, då är det... Läs hela svaret
    • Hjälp

      F i franska 3 och idrott, kan jag få examen?

      Hej om en vecka har jag gått klart första året i gymnasiet. Eftersom att jag går i sasam betyder det att jag var tvungen att gå moderna språk så fortsatte med franskan, jag har klarat alla kursprov men kommer tydligen få F p.g.a ett grammatiks prov. Kursen är 200 poäng och ger även merit om man...

      Milla : : Franska 3 är en 100poängs kurs; varje kurs moderna språk på gymnasial nivå är på 100 poäng. Den kursen och Idrott och hälsa 1 ger tillsammans 200... Läs hela svaret
    • Anonym

      vad är skillnaden?

      Vad är de största skillnaderna mellan samhälle inriktning samhälle och samhälle inriktning beteende? Finns det några kurser som det båda har eller har det helt olika? Hur ser dessa utbildningarna ut?

      Julia: : Hej, skillnaden mellan olika inriktningar på samma program är Inriktningskurserna + att GA, gymnasiearbete, /tema för GA/ - måste stämma överens med utbildningens inriktning. Se gärna gymnasieprogram/SA/programplan/Programplan_SA.pdf  

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga