George

    Hej, Jag går i åk 3 naturprogrammet och har har läst moderna språk 1-4 och blev klar med moderna språk efter åk 2. I min studieplan står det så här: Moderna språk 1: A Moderna språk 2 (utökad kurs): A Moderna språk 3 (utökad kurs): A Moderna språk 4: A Egentligen jag var på högre nivå än steg 1 och 2, så min lärare sa att jag kan börja med steg 3 direkt och jag gjorde prov på de andra och fick A i båda. Sedan läste jag moderna språk 3 i hela åk 1 och moderna språk 4 då i åk 2. Nu undrar jag om de här ”utökade kurser” kommer att påverka mina extra merit poäng som man får när man läser moderna språk 3 och 4 som är på 1,5 (av vad jag vet). Borde det inte stå utökad kurs på steg 1 och 2 istället. Eller spelar det ingen roll på vilka steg detta står på? Med andra ord så vill jag veta om det står rätt på mitt studieplan för att vara säker på att få de extra meritpoängen för moderna språk som är 1,5 och sen 1 till poäng då jag läser matematik 5 just nu. Så vad anser ni, får jag 1,5 extra meritpoäng när det gäller moderna språks ämnen på det sätt som det står i mitt studieplan ?

    1 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej George,
    meritpoängen får man även om kursen är i examensbeviset markerad som "U"/utökad. Däremot kommer betyget i Moderna språk 2 (utökad kurs) inte räknas in - på grund av att U-kursernas betyg räknas in endast om de krävs för särskild behörighet eller om de ger meritpoäng.

    Om du kommer (i ditt examensbevis) ha alla A-betygen (inga lägre betyg än A, alltså), då spelar det ingen roll vilka kurser som står som U-kurserna, för att du får ändå exakt samma meritvärde. 
    Det är med meritvärdet, som du konkurrerar om plats på svenska universitet. 
    Meritvärde är summan av jämförelsetalet/snittbetyget + meritpoängen (om man har några meritpoäng). Det är alltså viktigt att även tänka på hur högt snittbetyget blir, för att den siffran ingår ju i ditt meritvärde. 
    I fall du inte har alla A-betygen i ditt examensbevis (bortsett från GA, gymnasiearbete*), så vinner du på att kurserna i vilka du har A-betyg räknas in. Och därför vinner du i så fall mer på att kurserna Moderna språk 3 och 4 blir i ditt examensbevis U-kurser. Och mod.språk 1 och 2 blir vanliga kurser, ej utökade. På så sätt räknas alla de fyra A-betygen in. 
    Som det är nu, om mod.språk 2 blir i ditt examensbevis U-kurs, då "tappar" du det betyget - det betyget kommer ej räknas in i ditt snittbetyg (jämförelsetal).
    Skulle det vara så att du har lägre betyg (lägre än A) i några kurser som inte är obligatoriska på ditt program och inte krävs för särskild behörighet till den universitetsutbildning som du vill komma in på, då vinner du ännu mer på att de kurserna (med lägre betyg) blir U-kurserna. En U-kurs som inte krävs för särskild behörighet och inte ger meritpoäng, räknas inte in. Dock kan inte vilken som helst kurs bli U-kurs; det finns många kurser som är obligatoriska och med det kan ej bli U-kurser.
    Om du vill kan du själv se vilka kurser som på ditt program är obligatoriska: 
    Öppna programplan/Programplan_NA.pdf - längst ner i programstrukturen ser du vilka "brickor" som måste ingå som vanliga kurser, ej U-kurser.
    _________________________
    * - i GA kan man ej få högre än E, men det betyget räknas inte in; dock krävs E i GA för att kvalificera sig för examensbevis från gymnasiet.

    Liselotte
    • George :

      Tack för svar, ska ta upp det med min SYV. Men om du sammanfattar det hela vad bör jag ändra på i examensbevis för att få det högsta meritvärde som möjligt. Tanken är jag ska söka till antingen tandläkarprogrammet eller läkarprogrammet. Juste glömde säga att moderna språk 4 samt matematik 5 är min individuella val. 

    • Julia : SYV på gymnasiet bör känna till hur examensbevis bör vara utformad för att ge högsta meritvärde, men om skolan följer skolverkets rekommendationer, då ändrar de inte i studieplanen i efterhand, utan de kurser som på förhand vara inskrivna i din studieplan som Utökade, blir också U-kurser i ditt examensbevis. Vi vet dock att det förekommer att gymnasieskolorna ändrar i efterhand för att hjälpa eleverna få högre meritvärde, men det går emot skolverkets rekommendationer.
    • George :

      Jaha okej. Fast jag undrar vad spelar för roll om moderna språk 2 och 3 står U-kurser eller om det är på 3 och 4? Ifall det står så som det gör i mitt studieplan att moderna språk 2 och 3 är U-kurser då kommer jag få de 1,5 meritpoängen då jag har lät ända till steg 4. Men när det gäller jämförelsetalet kommer då inte moderna språk 1 och 4 som jag har fått A på att räknas med eftersom det är ju endast de 2400 poängen som räknas i det totala meritvärdet (av vad jag vet)? För i första svaret står det så här och det har jag inte förstått riktigt  "I fall du inte har alla A-betygen i ditt examensbevis (bortsett från GA, gymnasiearbete*), så vinner du på att kurserna i vilka du har A-betyg räknas in. Och därför vinner du i så fall mer på att kurserna Moderna språk 3 och 4 blir i ditt examensbevis U-kurser. Och mod.språk 1 och 2 blir vanliga kurser, ej utökade. På så sätt räknas alla de fyra A-betygen in. " Tacksam för svar!

    • Julia :

      Betyg i U-kurserna räknas in i ditt jämförelsetal/snittbetyg endast om kursen ger meritpoäng eller om kursen krävs för särskild behörighet till just den högskole-universitetsutb.som du söket till. ... Moderna språk 2 ger inte meritpoäng. Moderna språk 2 krävs inte för särskild behörighet till någon svensk högskole-universitetsutbildning. Som U-kurs kommer betyget i mod.språk2 inte räknas in. Eftersom det är det högsta betyget, A, då är det synd att "tappa det", alltså som om du ej fått det betyget. ... Som enskild betyg gäller betyget, men vad ska du använda det betyget till? Det kommer ju inte räknas in, om mod.språk2 blir i ditt examensbevis U-kurs. ... Om du har A-betygen i alla kurser i ditt examensbevis, då spelar det, förstås, ingen roll, för du kommer ändå ha högsta möjliga jämförelsetal (20.0). Men om du har andra betyg, i alla fall Något betyg, som är lägre än A, då vinner du på att ännu ett A-betyg räknas in, för att det höjer ditt jämförelsetal (om ens lite grand, men ändå... och den lilla höjningen kan i vissa fall utgöra skillnad av att komma in respektive Inte komma in på en universitetsutbildning).
      Att "endast 2400p.räknas in i jämförelsetal/snittbetyg" stämmer inte. Detta gäller: om eleven har i sitt examensbevis U-kurser, då räknas ÄVEN BETYGEN I U-KURSERNA men ENDAST I TVÅ FALL: om kursen krävs för särskild behörighet eller om den ger meritpoäng. Det finns fall då jättemånga poäng/kurser räknas in i jämförelsetal, t.ex om eleven har många U-kurser som krävs för särskild behörighet till just hans/hennes då räknas 2400poäng "vanliga betyg" + alla de kurserna som krävs för särskild behörighet + de som ger meritpoäng. Exempelvis, kan en elev ha fysik2, matte4, moderna språk 3 och 4 och eng7 som U-kurserna; hen söker till läkarprogrammet där fysik2 och matte4 krävs för särskild behörighet; mod.språk 3,4 och eng7 ger meritpoäng. För den eleven kommer vid ansökan till läkarprogrammet - i jämförelsetal - räknas in 2400p.vanliga kurser (ej U-kurser) + betygen i fysik2, matte4, mod.språk 3och4 + eng7 (alltså 2400p. + 500p, totalt 2900p.). 

    • George :

      När du nämnde det sista exemplet då gäller kanske för en elev som har vi säger läst sam.programmet i gymnasiet men sen ville hen bli t.ex läkare och då får hen läsa kurserna som krävs för behörighet ellerhur? 

      Men hur som helst om jag ska söka till läkarprogrammet exempelvis då vinner jag på att moderna språk 1 och moderna språk 2 som vanliga kurser men steg 3 och 4 som utökade kurser och även få 1,5 extra merit poäng. Har jag tolkat det rätt?

      Tack!

    • Mikael :

      Om du har alla högsta betyg i alla kurser, A-betygen, då spelar det ingen roll /bara du får dina meritpoäng också, och det får du om kurserna som ger meritpoäng finns i ditt examensbevis (oavsett om de finns som vanliga kurser eller som U-kurser). Men om du har möjlighet att utesluta de kurser i vilka du har lägre betyg, eller ha de kurserna i vilka du har lägre betyg som u-kurser, så att de betygen inte räknas in, skulle det vara ännu bättre. U-kurserna i sig (att man har U-kurserna) ger inga fördelar. Bäst är det att rymma alla kurser inom programmets vanliga kurser, och om man /ändå/ läst fler än 2500p., så måste några kurser bli U-kurser. Mest fördelaktigt är att ha kurser med lägre betyg som U-kurserna + att de kurserna som är U-kurser med lägre betyg ej krävs för behörighet och inte ger meritpoäng för att då räknas inte de betygen in. "Krukset" är dock att många kurser är Obligatoriska och därför inte kan bli U-kurser. Det är endast valbara kurser som får lov att bli U-kurser. SYV-ar på gymnasieskolorna vet mycket väl hur examensbevis bör bli utformat för att ge högsta möjliga meritvärde, men om skolan följer skolverkets riktlinjer, så skrivs det på förhand i elevens individuella studieplan om hen ska läsa någon U-kurs, alltså innan kursen påbörjas, och examensbevis utfärdas sedan enligt hur studieplanen för den elever ser ut. Kan man slippa läsa på mer än heltid och rymma alla kurser man behöver + även de som ger meritpoäng inom programmets vanliga kurser, är det bäst. Läser man färre kurser har man mer tid och energi att lägga på de kurser man läser och kan uppnå bättre kunskapsnivå och med det också högre betyg; dessutom riskerar man inte överanstränga sig. Har man tid över, kan man försöka skaffa extrajobb några timmar i veckan (lön och arbetslivserfarenhet är ju jättebra att få!).

    • George :

      Hej igen, när ni nämner att alla kurser kan inte bli utökade kurser då de är obligatoriskts inom mitt program (natur inriktning natur)., vilka kurser menar ni då?  Jag tänker mig då de kurser som inte går att sätta som U är: gymnasie gemensamma ämnen, program gemensamma ämnen, inriktnings ämnen (i mitt fall natur) och program fördjupningskurser (vi läser på vår skola programmering 1 och bioteknik). Och de individuella valen kan man då sätta som U kurs plus då de kurser som man har valt att läsa som extra sätts som U kurs. Har jag rätt eller?

    • Anna : Nej, du har (lite) fel. Vi utgår från en "vanlig/standard" examensbevis, utan U-kurser. Det innehåller 2500poäng, av dem 100p.gymnasiearbete; 200p.vilka kurser som helst (individuellt val) + rätt antal poäng kurser som på just det programmet får läsas som programfördjupning + alla inriktningskurserna + alla kurser inom programgemensamt + alla kurser inom gymnasiegemensamt (det är alltså totalt 2500poäng). ... Endast i fall eleven har fler betygsatta poäng än 2500 på gymnasiet, då kommer någon eller några kurser bli U-utökat. Som regel, ska det INNAN KURSEN PÅBÖRJAS skrivas i elevens individuella studieplan om att kursen ska läsas som U-kurs (enligt rektors beslut).
    • George : Ok. Du skriver "Endast i fall eleven har fler betygsatta poäng än 2500 på gymnasiet, då kommer någon eller några kurser bli U-utökat. " Vilka kurser menar du då, asså inom vilken "kategori"? Kan t.ex programfördjupningskurs (på vår skola programmering 1) sättas som U kurs och modersmål 1 som vanlig istället då eleven har ett A på modersmål men t.ex C på programmering? Vi antar att eleven har läst 2600 poäng totalt.
    • Anna :

      Dokumentet Examensbevis är en förteckning av kurser med tillhörande betyg men UTAN ATT DET ANSES INOM VILKEN KATEGORI SOM KURSEN LÄSTES, med ETT UNDANTAG: just U-kurs (eller U-kurser) markeras med U. Och när den eleven söker till svenska universitet, då räknar Antagning.se in betyg i U-markerad kurs ENDAST I 2 FALL: om en sådan kurs krävs för särskild behörighet till just den utbildning som ansöks just då eller om kursen ger meritpoäng och i andra fall räknas inte U-kursens betyg in. På så sätt kan man få OLIKA MERITVÄRDEN även inom samma ansökan, om man söker till universitetsutbildningar som har olika krav på särskild behörighet. 
      Det finns ingen lista på kurser som får vara markerade som U. Skolverket säger att rektorn på skolan får avgöra vilken kurs hen beslutar om att eleven ska få läsa som U-kurs och det bör på förhand, innan kursen börjar, skrivas in i elevens individuella studieplan och sedan utfärdas examensbevis enligt den studieplanen. Rektorn vet vilka kurser hen inte får besluta om som U-kurser (det är de obligatoriska för programmet kurser); vidare måste tillräckligt antal poäng från kurser som FÖR DET PROGRAMMET FÅR LÄSAS SOM PRÖGRAMFÖRDJUPNING, måste finna med i examensbeviset som vanliga, ej-U, kurser (i annat fall blir examensbevis inte giltigt).
      Jag har ett förslag: skriv i en NY FRÅGA - upp alla dina gymnasiala kurser med tillhörande betyg. För de kurserna där du ej fått ut något betyg skriv (kan bli A eller B, t.ex; kan bli C eller D; eller riskerar få F...hur du nu ligger till i kursen). Glöm inte uppge vilket program och inriktning du läser (det kan ju bli ngn som tittar på det som inte läst din tidigare fråga). :) Vi ska i så fall kunna ge förslag på hur ett giltigt examensbevis kan se ut med högsta möjliga meritvärde... Jo, uppge gärna till vilken eller vilka universitetsutbildningar du kommer att söka (för det spelar också roll på vilket meritvärde du kommer att få).

    • George : Okej det tycker jag blir bästa lösning, jag ska gör det när jag har tid. Tackar verkligen för att ni tar tiden och försöker ert bästa så att vi förstår dessa "komplexa" saker haha :)
    • Anna :

      Det finns ju en anledning till varför det finns SYV-ar på skolorna... Reglerna är många och komplicerade och de ändras också över tid. Vissa undantag kan beviljas (ibland). Många gånger gäller det att göra en bedömning och man kan få olika lösningar även om situationen ser exakt likadant ut - på olika gymnasieskolor (inte alls ovanligt det...). En SYV som finns på just din skola vet vilka kurser som just din skola kan erbjuda. Hen vet också hur rektor på just den skolan brukar tänka och bedöma. Oavsett vad vi eller någon annan säger till dig kommer beslutet ligga hos rektorn på din skola. Och det är endast om ett stort misstag sker och ett examensbevis som utfärdats visar sig vara ogiltigt, det är just då som du ska kunna få ett annat examensbevis. (Alltså om en elev vill få ändringar i sitt examensbevis för att få högre meritvärde, kommer det inte att ske). 

    • George :

      Hej, om Moderna språk inte har någon typ i mitt examensbevis, alltså om det inte står som programgemensamma ämnen eller indval, kommer detta påverka mitt meritvärde? Alltså kommer betyget som jag har fått i kursen ändå räknas in? För i mitt fall så är det tomt, det är bara själva kursen Moderna språk 1 Arabiska och betyget A som bara är skrivet !

    • Milla :

      I examensbeviset från gymnasiet står det inte markerat inom vilken kategori som kurserna lästes (med ett undantag: U-kurser, utökat program). För U-kurserna gäller särskilda regler. Och alla andra kurser i examensbeviset (förutom gymnasiearbete) "bidrar" med sina betyg till snittbetyget som kallas för "jämförelsetal". 
      Om eleven har meritpoängen, då plussas meritpoängen till jämförelsetalet och summan kallas för meritvärde. I fall eleven inte har några meritpoäng är meritvärde = jämförelsetal/snittbetyget. Moderna språk 1 ger inte meritpoäng. Har du moderna språk 1 i ditt examensbevis och kursen inte är markerad "U" (utökat program) så räknas betyget in i ditt snitt.

    • George :

      Så med andra ord kommer betyget A i moderna språk 1 räknas in ändå om det inte står vilken kategori den tillhör (och ja den står inte som u kurs i mitt examensbevis)

    • Milla : Ja, betyget kommer att räknas in i ditt snitt/jämförelsetal.
    • George : Tack!
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'dietist' (21 st.)

    • Davidgernom

      Vad behöver jag läsa?

      Hej! Jag är intresserad av hälsokost och hur kroppen mår när man äter rätt kost. Om jag skulle vilja lära mig vilka plantor och örter som är basiska på PH skalan och stärkelse fria samt hur de påverkar kroppen positivt och vad...

      SYV-besökare: : För att lära dig mer om basiska växter och örter på pH-skalan samt deras positiva effekter på kroppen, kan du utforska böcker och resurser om växtbaserad kost, örtmedicin och... Läs hela svaret
    • Miretti

      Kan man jobba som dietist utomlands?

      Hej! Jag känner till att just Logopedprogrammet uppskattas internationellt men min syster säger att dietistprogrammet är ett sådant också. Är den internationell? Jag undrar om det stämmer och har sökt runt mycket på nätet.

      Milla : : Hej!Dietist är ett hälso- och sjukvårdsyrke som i Sverige är ett av de så kallade Legitimationsyrken. Legitimation från socialstyrelsen krävs för att få kalla sig... Läs hela svaret
    • elev

      OM DITEST??????????????

      Hej! Är det bra att läsa program Dietist eller den är inte bra med framtiden? Vad krävs för att komma in till program?

      Milla : : Hej,om yrket Dietist kan du läsa på framtid.se - se/yrke/dietist Vad gäller prognos angående om det blir lätt eller svårt att få jobb, så ser det ut som att det är balans, alltså... Läs hela svaret
    • Elev

      vill inte ta natur men vill utbilda mig till dietist?

      Hej jag undrar om jag kan utbilda mig till dietist om jag tar vård och omsorg itället för natur då? Måste jag plugga upp något efter gymnasiet?

      Daniel: : Hej Raja,om du får möjlighet att läsa Matematik 2a på VO, vilket ofta är möjligt (dock kan inte garanteras på förhand, utan du måste fråga på... Läs hela svaret
    • Emil

      Specifik behörighet?

      Hej Jag har under ett tag gått och kollat på diestistpogrammet, men jag undrar om det alltid är samma behörighet på ett program utöver den grundläggande på alla utbildningar i landet, eller varierar det från lärosäte till...

      Julia: : Hej Emil,Dietistprogrammet ges i Sverige på några få orter och som jag kan se idag, så är särskild behörighet till dietistprogrammet på alla de orderna - godkända betyg i gymnasiala... Läs hela svaret
    • Ida

      Hälsopromotion - kandidat kostvetenskap eller dietist?

      Hej! Jag har till hösten sökt programmet hälsopromotion, kandidat kostvetenskap på göteborgs universitet. Känns som en otroligt bra utbildning för mig, där man får verktyg för att hjälpa människor allmänt till en bättre hälsa men samtidigt med stort fokus på kost som jag är väldigt...

      Anna: : Hej Ida!Dietist är, i Sverige, en skyddad yrkestitel. Det innebär att man måste ha en dietistlegitimation för att få utöva det yrket. Endast personer som har tagit examen... Läs hela svaret
    • jessica

      plugga upp ämnen?

      hej, jag går sista året på gymnasiet. jag vill satsa och komma in på dietistprogrammet på universitet men vet inte om jag kommer hinna höja betygen och komma in våren 2022, jag kanske behöver vänta tils våren 2023, så min...

      Anna: : Hej Jessica,jag är inte säker på att alla de kurser som ingår i dietistprogrammet ges som fristående kurser, men om du hittar de som fristående och kommer in på varje kurs och får... Läs hela svaret
    • Evelina

      Studera distans dietist/nutritionist?

      Hej! Jag har nu bestämt mig för att plugga till Dietist alternativt Nutritionist. Utbildningarna för detta finns bla i Stockholm, Göteborg, Kalmar & Umeå. Jag bor i Malmö, är sambo här så kan inte flytta till annan ort. Finns det någon...

      Mikael: : Hej! Utbud av svenska högskoleutbildningar med start höstterminen fastställs till mitten på mars, men ta gärna kontakt med studievägledare på de institutioner där du ser att... Läs hela svaret
    • Tania

      Skillnaden mellan en nutritionist och dietist?

      Hej! Jag har läst runt lite om vad en nutritionist och dietist gör och av det jag har förstått så jobbar en nutritionist lite mer på djupet jämfört med en dietist. Men det jag undrar är om jag väljer att bli nutritionist kommer jag...

      Anna: : Hej Tania! Dietist är ett hälso- och sjukvårdsyrke som i Sverige är ett av de så kallade Legitimationsyrken. Man får inte kalla sig för dietist eller jobba som dietist (i... Läs hela svaret
    • Ellinor

      Urvalsgrupp 1 eller 2?

      Hej! Jag vill ansöka till dietistprogrammet i Uppsala men är osäker på om det är någon ide då jag har svårt att tyda statistiken. Jag vet att jag befinner mig i urvalsgrupp BI men jag vet inte om jag bör göra mitt val baserat på urval 1 eller urval 2. Jag har ett meritvärde på 20,48 och för...

      Mikael: : Hej Ella,Antagningsstatistik för Dietistprogrammet (Uppsala universitet) visar följande siffror vad gäller antagning till vårterminen: till vårteminen 2020 räckte det med 19.70 i BI, direktgruppen och... Läs hela svaret
    • Kübra

      Ändå behörig till dietist när man läst sambeteende?

      Hej! Det är så här att jag valt sambeteende, och jag har som mål att bli dietist men frågan är om jag fortfarande kan bli behörig till dietistprogrammet efter gymnasiet trots att jag valt sambeteende och isåfall vilka kurser är det jag måste lägga till för att bli behörig till dietistprogrammet?

      Anna: : Hej Kübra, Särskild behörighet till Dietistprogrammet är för närvarande (maj 2018) - godkända betyg i Matematik 2 (a eller b eller c), Naturkunskap 2 och... Läs hela svaret
    • Kübra

      Läsa natur när man har svårt med matte?

      Jag är en tjej på 15 år som blir orolig för vad jag ska läsa på gymnasiet, mitt mål är då att bli dietist och jag tänkte då välja natur men vad jag har hört så har manrätt mycket matte i naturvetenskapsprogrammet och vilket jag oroar mig för eftersom jag har svårigheter med matte. Är det säkert...

      Milla : : Hej Kübra,roligt att du har ett mål - att bli dietist >>. För att bli dietist är det inte alls nödvändigt att läsa på naturvetenskapsprogrammet, utan det går bra... Läs hela svaret
    • Anonym

      Vilka skolor erbjuder Dietistprogrammet?

      Hej! Vilka skolor erbjuder Dietistprogrammet och i vilka städer ligger dessa? Vad krävs för behörighet för dietistprogrammet? Är det samma behörighet som för sjuksköterskeprogrammet och om inte vilken behörighet krävs för sjuksköterskeprogrammet?

      Anna: : Hej, Dietist - kräver i dagens läge, för Särskild behörighet, godkända betyg i gymnasiala kurser Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / eller... Läs hela svaret
    • Evilina

      Dietist vs nutritionist?

      Vad är skillnaden mellan dietist och nutritionist? Har försökt att googla svaret men förstår inte skillnaden. Hur skiljer utbildningarna (ämnen och intagnings kriterierna) arbetsmarknaden och yrken man kan välja efter man är utbildad? Tack!

      Julia: : Hej Evilina,i Sverige är det så att Dietist är ett av de Reglerade yrken (Legitimation>>> krävs). Och Nutritionist är inte ett reglerat yrke, därför är det egentligen upp till en... Läs hela svaret
    • Loulia

      Hur kan jag höja mina poäng och söka till dietistprogrammet?

      Hej! Jag har utländsk gymnasieutblidning med betygsvärde 16.60 och sedan fick jag merit poäng 1,75. Då blir mina poäng 18,35. Sedan pluggade Sva 1,2,3 och eng. 5. Så kunde höja mina poäng så lite till att bli 18,45. Och nu pluggar eng. 6. Men vill gärna söka till dietistprogrammet, men...

      Mikael: : Hej Loulia, du nämner i din fråga inte ngt. om Högskoleprovet. Du kanske redan gjorde högskoleprovet, men även i så fall kan du göra högskoleprovet... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga