Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31938 frågor besvarade.
Naturvetenskapligt basår på högskola eller komvux?
3Poäng
Arya
Hej, jag har studerat samhällsvetenskap med inriktning samhälle på gymnasiet. Jag har bestämt mig för att bli tandläkare, men har ej behörighet till det. Har funderat på att läsa kurserna biologi, kemi, fysik 1-2, samt matte 3-4.
Jag vill veta vad exakt skillnaden mellan att läsa ett naturvetenskapligt basår respektive läsa samma kurser på komvux är. Vilka skillnader finns det? Är det så att man får mer hjälp med kurserna på högskolan än komvux? Vad är effektivast om man vill bli färdig under ett år och få så mycket hjälp som möjligt?
Jag undrar också hur detta kommer att påverka mitt meritvärde som är 19,6 för tillfället. Kommer de behörighets kurserna som jag har läst läggas till på mitt meritvärde när jag söker in och andra kurser räknas bort?
Om man under sin gymnasietid inte blev behörig till den utbildning som man vill söka till efter gymnasiet, kan man behörighetskomplettera: genom att läsa kurser på Komvux alternativt göra Prövningar i dem eller genom att läsa på ett Naturvetenskapligt eller Teknisktbasår eller bastermin.
Oavsett om man behörighetskompletterar på Komvux eller på högskola/universitet, prövas man efter behörighetskompletteringen i BII gruppen, den så kallade "kompletteringsgruppen".
Finns det någon skillnad (för- eller nackdelar) i att behörighetskomplettera på Komvux eller på högskola/universitet? Ja, det gör det och här nere har vi "punktat ner" info som vi tycker är bra att känna till för den som behöver komplettera för behörighet inför högskolestudier:
1. Behörighet För att komma in på ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår på högskolenivå, måste man även ha Grundläggande behörighet till högskolestudier. Det behöver man inte ha om man söker kurser på Komvux eller anmäler sig till prövningar. Man kan på Komvux läsa för grundläggande behörighet och för särskild behörighet samtidigt. Däremot för att bli antagen till ett naturvetenskapligt eller tekniskt basår på högskola, måste man sedan innan ha grundläggande behörighet.
2. Påverkan på Meritvärde Kurser som man läser på Komvux får man "vanliga" gymnasiebetyg för och i fall de kurser krävs för behörighet eller om de ger Meritpoäng, räknas dem också in i ditt jämförelsetal. Däremot kan inte betyg i kurserna lästa på basår eller bastermin på högskolan påverka ditt jämförelsetal.* De påverkar inte heller meritvärde av gymnasiala betyg, eftersom man ej kan få meritpoäng för betyg i de kurserna.**
3. Platsgaranti Kan finnas efter ett Tekniskt basår till vissa tekniska utbildningar på samma högskola/universitet där man läser sitt Tekniska basår. Sådan platsgaranti efter studier på Komvux eller prövningar - finns inte.
4. Studietakt Naturvetenskapligt och Tekniskt basår (alt termin) - är heltidsutbildningar (kurser som är ihopsatta till heltid). På Komvux kan man ganska fritt bestämma om man vill läsa på heltid eller på deltid och kan även välja andra studieformer än dagtid (kvällstid, flex och distans).
En bra idé kan vara att söka till Komvux och till ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår samtidigt (för att det inte finns någon garanti på att man 100 % kommer in varken sig på Komvux eller till högskola). I fall man får plats på båda utbildningar, kan man i så fall välja vilken plats man tackar Ja och vilken man tackar Nej till.
5. Studieekonomi Om man läser på Komvux och har rätt till Studiemedel, får man i så fall Studiemedel från "gymnasieveckor" och om man läser på högskola/universitet och ansöker om Studiemedel, börjar man, normalt sett, använda sina "studiemedels högskoleveckor" (eller som man ofta säger "tar av högskolepotten") men för studier på ett basår gör CSN ett undantag och Studiemedel tas från "gymnasiepotten", dvs inte från de 240 veckor som man har på högskolenivå. Som max kan man få 12 terminer heltidsstudier Studiemedel på högskolenivå och i fall man planerar söka en lång högskoleutbildning (t.ex. Läkarprogrammet som är på 5,5 år på heltid) skulle inte Studiemedels 240 veckor på högskolenivå räcka för hela den studietiden (om man hade tagit Studiemedel på högskolenivå även för basåret). Kontaktuppgifter till CSN:
tel.nr 0771-276 000 (tel.tid kl.8.00-16.30 på vardagar).
Under tiden man förbereder sig för prövningar, har man inte rätt till någon form av studiestöd från CSN. Man studerar inför prövningar på egen hand (på sin "fritid").
*Kurser på högskola/universitet betygsätts oftast med enbart G (godkänt betyg) eller IG (icke-godkänt). Vissa högskolekurser går upp till VG (väl godkänt). Men oavsett om man får G eller VG på en kurs läst på högskola, kan inte det betyget påverka ditt jämförelsetal (som räknas ut på gymnasiala betyg). Godkända betyg i kurser lästa på basåret på högskola ger behörighet till vissa andra högskoleutbildningar men ej kan påverka ditt jämförelsetal.
** Så här svarade en handläggare på Antagning.se: "Kurser från basår eller bastermin på universitet ger endast behörighet motsvarande till exempel naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet. De påverkar inte betygssnittet och ger inte heller meritpoäng".
Frågor och svar taggade med 'utredare av grova brott' (6 st.)
Hej! Jag har alltid drömt om att plugga juridik och undrar om det finns andra vägar till en kandidatexamen inom juridik (förutom programmet). Har tidigare hört att man med vissa utbildningar kan "plocka ihop"/ läsa ihop en examen med flera fristående...
Milla : :
Hej,jag förstår av din fråga att du skulle velat komma in på juristprogrammen men du har lägre meritvärde än det som brukar ge plats på juristprogrammet,... Läs hela svaret
Hej! Jag har gått ut gymnasiet där jag läste naturvetenskapliga linjen. Jag vet vad jag vill bli men vet ej hur jag ska gå till väga då det står olika på olika sidor. Jag vill bli brottsutredare inom grova brott (helst mordutredare). Spelar det...
Milla : :
Hej!Det vi vet om yrket Mordutredare (utredare av grova brott) berättar vi i presentationen av yrket på framtid.se/yrke/mordutredare och det finns olika vägar in i det yrket; det bästa är,... Läs hela svaret
Jag tror att jag skulle vilja arbeta som en mordutredare/utredare för grövre brott, men jag är inte säker. Detta på grund av att jag är intresserad av statsvetenskap med. Jag vet inte vilken jag ska välja och vart jag ska läsa. Jag behöver...
Anna: :
Hej Olivia,En förutsättning för att kunna bli ”Mordutredare/utredare av grova brott” är antingen genomgången utbildning på Polishögskolan eller... Läs hela svaret
Hej, jag har tagit studenten och vill jobba som mordutredare, jag vill inte bli polis, och jag vill bli den som utreder brottet och analyserar. Så jag undrar hur jag ska ta mig t väga?
Anna: :
Hej Mariam,om du vill bli Mordutredare (utredare av grova brott) men ej vill eller kan läsa polisutbildningen, då föreslår jag att du läser Kriminologi. Det är inte helt uteslutet att på... Läs hela svaret
Hej. Jag vill bli kriminolog (utredare grova brott). Jag har läst att man kan läsa kriminolog III, för att kunna bli det. Men för att bli polis får man t.ex inte ha ADD. ADHD. DIBETES TYP 1 OSV. Jag har ADD, kan jag då bli kriminolog för grova brott? Eller är det samma sak där? Vill så gärna...
Anna: :
Hej!du nämner ADD i din fråga och troligtvis kan du inte bli polis med den diagnosen du har. Du skriver om att du vill bli utredare av grova brott. Du fick redan bra/rätt svar från Julia SYV. Men jag vill komma... Läs hela svaret
Jag undrar vad jag behöver för grunder för att bli en morddetektiv, jag har velat bli en morddetektiv väldigt länge. Jag vill börja plugga kriminologi i Örebro så jag undrar om jag behöver plugga kriminologi eller inte för att kunna bli en...
Anna: :
Hej Hannah,kika gärna på framtid.se/yrke/mordutredarePolisutbildningen är en "bra väg" att gå - för det finns en viss chans att efter några år som polis, få intern... Läs hela svaret